Newcastles förhoppningar och förväntningar inför säsongen drabbades av ett rejält bakslag under måndagen när det meddelades att skiljenämnden mellan Newcastle och Premier League ajournerades ett antal månader och nu istället ska genomföras strax efter årsskiftet.
Skälet till denna fördröjning är att båda parter, det vill säga både Newcastle och Premier League, ännu inte hade tillhandahållit relevant information alternativt var tveksamma till att göra uppgifter offentliga. Därmed blir det inte möjligt för skiljenämnden att fatta ett informerat beslut i frågan.
Den omedelbara konsekvensen av detta är naturligtvis att något uppköp av Newcastle inte kan bli aktuellt den här sommaren, och att Newcastle därför kommer behöva genomföra minst en till säsong under nuvarande ägare och ledning, med tillhörande investering och ambitionsnivå.
Att uppköpet skulle ha hunnit bli klart redan den här sommaren även om skiljenämnden inte hade skjutits på framtiden var naturligtvis aldrig särskilt troligt. Även om man skulle anta att skiljenämnden beslutade till Newcastles fördel, vilket hade varit ett i högsta grad osäkert antagande.
Även om man inte var så insatt eller ens särskilt intresserad av det formella och juridiska runt Newcastles möjliga uppköp så gick det att ana detta baserat på Newcastles faktiska aktivitet på transfermarknaden under sommaren. Aktivitet som visar på att Newcastle och Steve Bruce jobbar vidare på samma sätt som förut.
Beslutet om att skjuta skiljenämnden på framtiden sätter så klart Newcastles påstådda optimism om ett för dem fördelaktigt utfall i ett något annat ljus. Orsaken till beslutet sätter i sin tur Newcastles något teatraliska krav på en offentlig skiljenämnd i ganska precis det ljus det hela tiden har förtjänat.
Man får ju säga att det är en smula magstarkt att kräva offentliga förhandlingar och antyda att motparten, i det här fallet Premier League, har något att dölja när man inte själv behagar delge nödvändig information eller är tveksam till att göra vissa uppgifter offentliga.
Det där är naturligtvis inte så märkligt som det kanske låter. Att det kan finnas känslig och privat information från båda håll i en sådan här process som man inte vill ska komma ut till allmän kännedom är inte precis långsökt. Det är naturligtvis därför som skiljenämnder generellt sett inte är offentliga.
Men det där visste naturligtvis Newcastle, deras möjliga köpare och deras advokater. Att brösta upp sig om en offentlig skiljenämnd var aldrig mer än ett sätt att mobilisera den egna opinionen och försöka sätta Premier League under tryck. Normalt sett sådana där saker man bara brukar behöva ägna sig åt när man har svårt i sak.
Både en och annan har framfört tankegången att skiljenämnden var föga mer för Mike Ashley än ett sätt att fortsätta driva Newcastle på exakt samma sätt som han hela tiden har gjort, det vill säga knappt alls, men rikta supportrars missnöje över detta bort från honom själv och mot Premier League istället.
Supportrar gillar ju normalt sina dolkstötslegender och konspirationsteorier, och Newcastles supportrar är inte annorlunda i detta avseende. Det ligger naturligtvis mycket närmare till hands att tro att Newcastle motarbetas av de sex superklubbarna som är rädda för dem än att detta skulle bero på att köparnas kränkande av TV-rättigheter.
En av de mer underhållande delarna i denna minst sagt konspiratoriska världsbild är synen att Premier League enbart springer i de sex superklubbarnas ledband och i allt gör precis vad de vill. Sådant säger man utan att blinka bara några få månader sedan Premier League i princip gått i krig mot superklubbarna om den europeiska superligan.
Kortsiktigt blir konsekvensen för Newcastle ännu en säsong där nedflyttning är en fullt möjlig risk och realitet. Newcastle slutade tolva förra säsongen, men det var nog allas uppfattning att detta var en tabellplacering och en poängskillnad som förmodligen smickrade Newcastle och Steve Bruce en hel del.
Den större rädslan gäller naturligtvis, utöver oron och osäkerheten gällande om Newcastles uppköp till slut blir godkänt eller ej, om Newcastle åker ur Premier League och hur detta i så fall skulle påverka ett eventuellt uppköp. Vore nuvarande möjliga köpare fortfarande intresserade av ett Newcastle utanför Premier League?
Ytterligare minst en säsong tvingas Newcastle alltså vandra i dödsskuggans dal.
:::
TRANSFERKOLLEN
Albert Sambi Lokonga, Anderlecht till Arsenal. Inte heller detta är väl precis en värvning som kommer ge Arsenals supportrar någon större ståpäls, men det är ändå en intressant och kompetent värvning av en ung mittfältare som har visat framfötterna i Anderlecht och som även har hunnit med att sniffa runt i utkanterna av det belgiska landslaget. Väl godkänd – (+++)
Kjell Scherpen, Ajax till Brighton. Talangfull nederländsk målvakt som gjorde över 30 matcher för FC Groningen innan Ajax värvade honom, och som representerat Holland i flertalet ungdomslandslag. Potentiellt en målvaktsförstärkning för Brighton, och när en spelare heter Kjell i förnamn så borde väl det garantera minst ett extra plus för värvningen bara därför. Väl godkänd – (+++)
Marc Guehi, Chelsea till Crystal Palace. Crystal Palace verkar mena allvar med sin ungdomssatsning och i Guehi plockar de en väldigt talangfull mittback från Chelseas starka ungdomsled som de senaste säsongerna spelat över 50 matcher för Swansea i EFL Championship. Det är alltså ingen novis som Crystal Palace värvar här, även om det är en ung spelare. Med beröm godkänd – (++++)