Lukaku är en viktig bit i Chelseas pussel

Alla matcher är naturligtvis roliga att vinna, och att få lyfta silver som lag är alltid både roligt och nyttigt. Kanske gäller detta lite extra i just en sådan här match som man rimligtvis inte kommer få så väldigt många chanser att spela genom åren. Det är trots allt inte varje säsong man vinner Champions League eller Europa League. Vilket för all del inte betyder att detta är en titel som så att säga räknas.

Graden av allvar som Chelsea tar kvällens match på kanske signaleras av att Thomas Tuchel har sagt att det i första hand är de spelare som varit med från början av försäsongen som kommer att spela den här matchen. Vilket det måhända finns en poäng med också, men som kanske ändå visar att detta är en slags försäsongsmatch för Chelsea minst lika mycket som den är viktig att vinna.

Gruppdynamiskt är det för all del en inställning jag uppskattar. Det ger så att säga en extra bonus till de spelare som faktiskt kämpat sig igenom hela försäsongen så här långt och är en rätt bra signal att skicka om hur alla spelare i truppen är viktiga för laget och kommer så vara under säsongen. Vilket är helt nödvändigt om Chelsea ska kunna utmana Man City och Liverpool om ligatiteln den här säsongen.

Tuchel har också varit tydlig med att för att få Chelsea att fungera handlar det inte bara om att ha de allra bästa spelarna, utan ha spelare som passar ihop och fungerar ihop med varandra och som har en tydlig roll och funktion i spelartruppen. Det handlar också om att försöka hitta den rätta balansen mellan konkurrens och kamratskap, mellan att sporra och utmana varandra och att hjälpa varandra.

Chelseas värvning av Romelu Lukaku, som förväntas bli klar precis vilken dag som helst, kanske redan idag, kan ses även utifrån det ljuset. Jag har redan kommenterat värvningen som sådan och bedömer det som en strålande värvning för Chelsea. Ett Chelsea som sökte just den typen av anfallare hela förra säsongen. Tuchel har inte fel när han beskriver Lukaku som en av världens just nu fyra bästa anfallare.

Just den sidan av saken är kanske på så sätt given. Med Romelu Lukaku får Chelsea en anfallare i världsklass som kan ge dem den extra spets och kvalitet som de behöver för att ta klivet upp mot den absolut högsta nivån som fotbollslag. Den nivå som krävs för att konkurrera över en hel säsong med ett lag som t ex Man City. Jag menar att med Lukaku får Chelsea en anfallare i samma anda som Didier Drogba och Diego Costa.

Romelu Lukaku fyller alltså en roll och funktion i Chelsea som i någon mening inte fanns förra säsongen. Detta är en positiv sak enbart det. Men det är en värvning som även har andra positiva bieffekter. Som t ex att den lättar trycket på Timo Werner som alldeles klart och tydligt är en skicklig anfallare, men som kämpade hela förra säsongen med att kunna leva upp till den kravnivå som alltid finns på Chelseas stjärnanfallare.

Man skulle kunna spekulera i att den pressen i hög utsträckning hämmade Werner förra säsongen. Han sattes i en situation och i en roll han helt enkelt inte var bekväm med. Att istället fungera som en rollspelare bredvid Romelu Lukaku, eller som Chelseas andre anfallare bakom Lukaku, kan vara en roll som passar Werner betydligt bättre, och därmed vinner Chelsea även att de kan börja få mer ut av Werner som spelare.

Andra spelare borde se fram emot förstärkningen även de. Chelsea har mängder med kreativa och produktiva spelare i form av bland andra Kai Havertz, Hakim Ziyech, Christian Pulisic, Mason Mount etc. Värvningen av Romelu Lukaku gör att även dessa spelare kommer att komma betydligt mycket mer till sin rätt. Uttryckt annorlunda att Chelseas spelövertag kommer resultera i fler mål och i fler poäng.

Den enda som kanske i någon mening inte jublar över Chelseas värvning av Lukaku är Tammy Abraham, som av allt att döma har börjat se sig om efter en annan klubb, där Arsenal och Roma låter som de huvudsakliga alternativen. Båda låter som problematiska alternativ av lite olika skäl. Arsenal för att de redan har det fullt på anfallarfronten, Roma för att de har José Mourinho som manager.

Att Tammy Abraham lämnar Chelsea, eller om Tammy Abraham nu lämnar Chelsea, är säkert ägnat att göra de besvikna som värderar sådant här som klubbens egna unga spelare och så vidare. Samtidigt är det ju heller inte så att Abraham inte har fått chansen i Chelsea, och det har ärligt talat aldrig sett ut som om Abraham hade kvaliteten att vara Chelseas anfallare annat än just under övergångsperioden för några år sedan.

Bäst för Chelsea och bäst för Tammy Abraham är förmodligen att han hittar en annan klubb att spela för. Även om han inte är bra nog att vara Chelseas första anfallare så är han ändå för bra för att sitta som Chelseas tredje anfallare.

:::

TRANSFERKOLLEN

Yoane Wissa, Lorient till Brentford. Kreativ ytterforward som även kan spela centralt som anfallare, och som har producerat många mål för Lorient i League 2 de senaste åren och nu kan vara redo att ta klivet upp till Brentford i Premier League. Kompetent spelare, även om man kanske inte ska förvänta sig underverk. Betyg: Godkänd – (++)

Josh Sargent, Werder Bremen till Norwich. Den amerikanske landslagsanfallaren har spottat in mål för Werder Bremen i Bundesliga de två senaste säsongerna. Faktiskt en riktigt intressant värvning för Norwich som även kan ge dem lite mer konkurrens och kvalitet i anfallet jämfört med förra gången i Premier League. Betyg: Väl godkänd – (+++)

Armando Broja, Chelsea till Southampton, lån. Det är inte överdrivet svårt att lista ut Southamptons huvudsakliga transferstrategi den här sommaren, nämligen vittja Chelseas ungdomsled. Broja är den tredje spelaren Southampton hämtar därifrån bara den här sommaren. Broja ska utöka Southamptons anfallsalternativ. Betyg: Godkänd – (++)

Adam Armstrong, Blackburn till Southampton. Southamptons huvudsakliga anfallsvärvning får vi dock anta är Armstrong, som har öst in mål för Blackburn de senaste säsongerna och som flera andra Premier League-klubbar försökt värva. Kan visa sig bli ett riktigt kap för Southampton. Betyg: Med beröm godkänd – (++++)