Av det skälet kan en sådan här lista vara motiverad även om jag redan under söndagskvällen gjorde en review av Premier Leagues första omgång, en så kallad hörna utifrån en avsiktligt torr association. Men en sådan review syftar endast just till att sammanfatta omgången som sådan, inte att baserat på omgången dra några större slutsatser vad gäller säsongen som helhet.
Vad man definitivt kan säga är att det var väldigt härligt att äntligen ha fulla arenor på matcherna i Premier League igen. Man vet så att säga sällan vad man har förrän man blir av med det, och om något borde väl de senaste 18 månaderna utan publik på engelsk fotboll ta död på den här idén om att engelsk fotbollspublik inte längre har någon större betydelse. Vi kommer definitivt se fler hemmavinster den här säsongen.
Men det är naturligtvis en mer generell iakttagelse och kan knappast räknas som någon större spaning. Mina åtta spaningar från Premier Leagues premiäromgång, som kommer ha betydelse under säsongen, är följande:
(8) Jack Grealish behöver anpassa sig
Det märks mycket tydligt att Jack Grealish tycker om att ha bollen och gärna tar sig lite tid med den. Det märktes också mycket tydligt i Man Citys match mot Tottenham att han förmodligen tyckte lite för mycket om att ha bollen.
Om Grealish ska bli en effektiv kugge i Man Citys snabba och flödande spel måste han bli bättre på att snabbt fördela bollen vidare, vilket betyder mindre kladdande med bollen och mer blicken uppåt och framåt i bollmottagningsmomentet.
Att Grealish skulle klara av att anpassa sig är alls ingen omöjlighet. Men gör han det inte, och dessutom ganska kvickt, så är det definitivt något som kommer väga på hans axlar under säsongen.
(7) Man Utds mittfältsuppställning
Under sommaren gjorde Ole-Gunnar Solskjaer rätt stor sak av att Man Utd skulle börja spela mer offensivt, med en defensiv mittfältare istället för två. Sedan spelade Man Utd sin första match mot Leeds och vips så var där två defensiva mittfältare på planen.
Visst går det att anta att Solskjaer hade dessa tankar med Raphael Varane som mittback i åtanke, och Varane spelade ju inte mot Leeds. Ändå kan man ju tycka att det är lite märkligt att prata om ett system men sedan göra ett annat.
En möjlighet är självfallet att Solskjaer tänker sig att Man Utd ska spela det mer offensiva systemet mot lag som backar hem och de därför kan dominera, men fortsätta med detta mer defensiva system mot lag som kan förväntas attackera dem.
Samtidigt var väl tanken just att bli bättre på att själva dominera matchbilden inte bara mot vissa lag utan mot alla lag.
(6) Evertons duo i Richarlison och Dominic Calvert-Lewin
Att Rafa Benitez kommer ge Everton en stark organisation råder det väl knappast någon tvekan om. Frågan brukar snarare vara i vilken utsträckning denna organisation kommer på bekostnad av lagets offensiva krafter.
Alltså måste det komma som en stor lättnad både för Benitez och för Evertons supportrar att Richarlison och Dominic Calvert-Lewin ser ut att ha hittat varandra perfekt. Inte minst tydligt när de under andra halvleken slet Southampton i stycken.
(5) Xisco Muñoz verkar ha gjort Watford farliga
En av de mer överraskande inslagen under premiäromgången var hur Watford gjorde hackebiff av Aston Villa. Watford klev snabbt fram till 3-0. Visst reducerade Aston Villa till slut till 3-2, men Watfords seger var aldrig hotad.
Xisco klev in som Watfords manager under förra säsongen, och gjorde dem kvickt till ett mer offensivt och produktivt fotbollslag. Det är uppenbart att Watford med detta har hittat en fotboll som mycket väl kan fungera också i Premier League.
Ismaila Sarr är en forward med potential att utvecklas till en av Premier Leagues bästa, flera storklubbar har redan tittat på honom. Emmanuel Dennis gjorde ett av målen mot Aston Villa i sin debut, och ser ut att kunna vara en riktigt bra värvning.
(4) Mikel Artetas kroppsspråk bådar illa
Alla skulle kanske se lite obekväma ut om de förlorade en ligapremiär mot Brentford, men Arteta såg tämligen osäker ut redan innan matchen ens sparkat igång. Därtill såg han mest resignerad eller uppgiven ut under matchens gång.
Det var som om Arteta på något sätt var redan på förhand medveten om vad det var för salig röra vi var på väg att få se från Arsenal. Det vill säga som om inte ens han själv riktigt längre tror på sitt eget Arsenal.
Om inte Arteta själv längre tror på sitt lag, eller även om det bara börjar uppfattas som att han inte gör det, så kommer naturligtvis ingen annan göra det heller, varken spelare eller supportrar. Vilket till slut riskerar måla fast klubben vid ett enda möjligt beslut.
(3) Victor Nilsson Lindelöfs styrkebesked
Lindelöf gjorde en på det stora hela strålande match mot Leeds i premiären. Om detta sedan beror på att han precis fått lagkaptensbindeln i svenska landslaget eller på att Man Utd precis spenderat ett antal miljoner på Raphael Varane är inte helt klart.
Om det senare så visar det naturligtvis på en positiv egenskap, det vill säga förmågan att höja sig med konkurrensen. Någonstans är ju detta också ambitionen med att köpa spelare, inte bara att få in den spelaren utan även höja de spelare man redan har.
Men detta är hur som helst viktigt, eftersom även om Varane och Harry Maguire nu blir det ordinarie mittbacksparet så kommer de omöjligen kunna spela alla matcher. Skador och rotation kommer ge Lindelöf mycket speltid.
(2) Tottenhams flow var ingen tillfällighet
Det kan spekuleras i om det var stundens ingivelse, någon slags jävlaranamma eller enbart glädjen att spela framför de egna supportrarna igen, men Tottenham spelade på ett sätt mot Man City som visade att där absolut finns gott om liv efter Harry Kane.
Matchen inleddes skakigt, men gradvis tog Tottenham över matchbilden. Försvarsspelet satte sig, och offensivt visade Tottenham prov på ett riktigt fint flow med offensiva spelare som Heung-Min Son, Lucas Moura och Steven Bergwijn.
Att påstå att Tottenham är bättre utan Kane är precis lika fånigt som de som försökt säga att Sverige var bättre utan Zlatan Ibrahimovic. Men det glöms också ibland bort att Tottenham sällan haft problem att vinna matcher när Kane har varit skadad.
Men framför allt var det glädjande att se att det var inget nedslaget och deprimerat Tottenham som gick ut på planen. Tvärtom var det ett positivt Tottenham som spelade med glädje, spelade för varandra och ser ut att ha bra stämning i och runt laget.
(1) Steve Bruces defensiva mindset
Där fanns ett och annat positivt att ta med sig för Newcastle från deras premiärmatch mot West Ham, trots förlusten med 2-4. Allan Saint-Maximin inte minst, men framför allt att Newcastle under första halvlek spelade riktigt bra fotboll mot West Ham.
Inget är lättare än efterklokhet, men när Newcastle gör 2-1 precis innan halvtid så bör de ha en god möjlighet att kunna vinna matchen. Men efter Jacob Murphys 2-1-mål har Newcastle i själva verket inte ett enda skott till på mål under resten av matchen.
West Ham gjorde för egen del en strålande andra halvlek, men det gick också att kritisera Steve Bruce för att ha tagit en alltför defensiv attityd till matchplanen efter halvtid, och ha lämnat över matchinitiativet till West Ham.
Det är i själva verket en stor del av det Newcastles supportrar framför allt har sett som Bruces stora svaghet. Det är definitivt något vi kommer fortsätta se under säsongen, och lika definitivt kommer det kosta Newcastle fler poäng under säsongen.
Enda frågan är om det kommer kosta Newcastle mer än vad det smakar. Hittills är svaret ett klart och tydligt ja på den frågan.