Juventus befinner sig i finansiellt trångmål även de, precis som Barcelona och precis som Real Madrid. Ett sätt att hantera den saken är att förhandla fram minst sagt märkliga lånearrangemang när spelare ska värvas, som t ex Manuel Locatelli från Sassuolo. Ett annat sätt är självfallet att få bort gigantiska poster i lönebudgeten, som t ex Cristiano Ronaldos lön.
Det verkar alltså i någon mening ha skurit sig mellan Juventus och Cristiano Ronaldo, i alla fall får man kanske säga att den övergången inte gav Juventus riktigt vad de kanske hoppas att den skulle ge. Sedan kan det för all del även vara så att Ronaldo själv gärna skapar lite rubriker kring sig själv under en sommar då världens alla rubriker mest har handlat om Leo Messi.
Alltså är det kanske inte väldigt märkligt med dessa rykten och rapporter om att Cristiano Ronaldo skulle vara på väg att skriva på för Man City. Om inte annat så av det enkla skälet att det helt enkelt inte existerar särskilt många andra klubbar på marknaden för närvarande som faktiskt skulle kunna vara aktuella att värva Ronaldo från Juventus. Man City är förmodligen deras bästa om inte enda hopp.
Cristiano Ronaldo är självfallet en fantastisk fotbollsspelare, så det finns ju alla rimliga skäl i världen varför Man City skulle vilja värva honom. Ändå känns det som en rätt udda värvning, kanske framför allt eftersom Ronaldo helt enkelt känns som en annan typ av anfallare än vad Pep Guardiola normalt sett använder sig av. Å andra sidan finns väl knappast någon större big time-spelare än Ronaldo i världen.
Både fotbollen och ekonomin bakom en Man City-värvning av Cristiano Ronaldo gör emellertid att det känns befogat att reflektera kring vad som i själva verket vore den egentliga motivbilden bakom en sådan värvning.
Kompensation för Harry Kane!
Man City investerade en hel del prestige i sitt försök att värva Harry Kane från Tottenham, och med misslyckandet att värva Kane kom helt säkert också en viss grad av sårad stolthet. Stora klubbar gillar inte att få på käften.
Cristiano Ronaldo skulle för all del kunna ses som en sportslig kompensation för att inte ha värvat Kane. Båda är anfallare, om än olika typer av anfallare. Men behöver Man City en anfallare som gör målen i de stora matcherna så finns ingen bättre.
Men Ronaldo vore kanske först och främst psykologisk kompensation. Man kontrar misslyckandet med att ha värvat Kane, vilket kunnat ses som svaghet, med att istället värva en ännu större spelare, ett ännu större namn.
Ingen skulle självfallet längre kunna säga något om Man Citys förmåga att värva de allra största spelarna. Ingen skulle betvivla Man Citys kraft på marknaden. Ingen skulle längre ifrågasätta Man Citys titelchanser.
Reaktion och respons på Leo Messi!
Man City ville värva Leo Messi. De hade mer eller mindre räknat hem honom förra sommaren, men blev alltså till slut snuvade på konfekten av Barcelona, av PSG och så klart i förlängningen av Qatar.
Messi var den ultimata prestigevärvningen, den som på något sätt skulle bekräfta att Man City var en klubb inte bara på samma nivå som sina engelska rivaler utan kanske till och med en nivå ovanför dem i det globala perspektivet.
Men den gled dem alltså ur händerna, och till PSG och Qatar av alla. Det konkurrerande politiska prestigeprojektet från den andra arabiska oljestaten. Det kan rätt lugnt sägas att Qatar vann den kampen.
Ska man svara på att PSG värvar Leo Messi så finns det förmodligen bara ett enda sätt att göra det på, genom att värva Cristiano Ronaldo, den enda spelare som faktiskt skulle kunna ge Messi en match om att vara sin tids bästa spelare.
Det omfattande bantervärdet!
Om Man City skulle värva Cristiano Ronaldo skulle det helt säkert heller inte räknas som någon nackdel att det vore ett rätt rejält slag under bältet på värsta rivalen i samma stad, alltså Man Utd.
Det var i Man Utd som Ronaldo blev världens bästa spelare. Under sina sex år med Man Utd blev han en väldigt omtyckt spelare i klubben, något som inte förändrades av att han valde att flytta till Real Madrid istället.
Skulle Ronaldo skriva på för Man City så kommer det garanterat reta gallfeber på de Man Utd-supportrar som är benägna att reta upp sig på sådana saker. Detta ser vi naturligtvis redan prov på bara vad gäller ryktena som just nu cirkulerar.
För egen del är jag kanske inte lagd riktigt åt det hållet att jag egentligen jagar upp mig över sådana saker, men naturligtvis skulle det devalvera min syn på Ronaldo som gammal Man Utd-spelare, även om saker utanför fotbollen redan devalverat den synen.
Men bantervärdet vore så klart enormt. Man Citys supportrar skulle naturligtvis mysa i stora drag åt att i praktiken ha annekterat en inte betydelselös del av Man Utds egen närhistoria. Man anar ännu en ”Welcome to Manchester”-skylt.
För en klubb vars identitet, eller åtminstone vars supportrars identitet, i så hög grad verkar gå ut på att relatera sig själva till Man Utd vore detta kanske ovärderligt. En mer tydlig illustration av maktskiftet i Manchester fanns kanske inte.
Men allt detta gör även att jag något tvivlar på om Cristiano Ronaldo själv egentligen kommer vilja gå till Man City. Han måste naturligtvis veta att en sådan flytt utan minsta tvekan kommer sabotera hans status och eftermäle med Man Utd.
Att göra den flytten under karriärens sista år, till den politiska kostnaden, till en liga han en gång redan erövrat, känns inte värt priset för honom själv. Inte när han kan avsluta karriären som en avgudad ikon i både Man Utd och Real Madrid.
Går Cristiano Ronaldo till Man City så har han slängt bort halva detta eftermäle. Jag kan självfallet ha fel men jag tror inte, möjligen delvis för att jag inte vill tro det, att det är något som Ronaldo faktiskt vill göra eller kommer att göra.
Att se Cristiano Ronaldo i Premier League igen kommer heller aldrig kunna bli en riktigt lika stor grej som om vi hade fått se Leo Messi Premier League, helt enkelt eftersom vi redan har sett Ronaldo i Premier League.
Allt som allt, det är svårt att se den här värvningen faktiskt bli av.