När matchuret tickar upp på 75:e minuten på London Stadium ikväll så kommer vi höra ett rytmiskt klappande från Rapid Wiens supportrar. Det är Rapid Wiens hyfsat berömda Viertelstunde som därmed och på det sättet annonseras. Rapid Wiens supportrars sätt att uppmuntra sitt lag att trycka plattan i mattan sista kvarten. Med andra ord, Rapid Wiens egen variant av öka takten, sista kvarten!
Kanske borde ändå West Ham ha avgjort den här matchen redan innan den sista kvarten, så rimligtvis borde inte applåderna kunna få någon önskad effekt. Samtidigt vet vi ju sedan gammalt att vad som borde sällan är riktigt detsamma som vad är. Rapid Wien är alls inget oävet lag. West Ham är ett bra lag men heller inte med någon överdrivet stor europeisk cuperfarenhet i laget.
West Ham var däremot det engelska lag som imponerade och övertygade mest av alla i den förra europeiska cupomgången. Vinsten med 2-0 borta mot Dinamo Zagreb var en bra seger för West Ham i en på pappret lurig bortamatch. Förhoppningen måste rimligtvis vara att följa upp den vinsten med att besegra Rapid Wien hemma på London Stadium ikväll.
West Ham har inlett den här säsongen precis så bra som de överlag genomförde hela förra säsongen. Därmed visar West Ham att förra säsongen alls inte var någon direkt tillfällighet. Hittills den här säsongen har West Ham förlorat endast en enda match, och det var en match de förmodligen spelmässigt inte förtjänade att förlora, hemma mot Man Utd som kom undan med ett vinstmål i slutminuten och missad West Ham-straff.
Förlusten mot Man Utd i ligan fick däremot West Ham omedelbar revansch för när de bara några dagar senare vann mot Man Utd i Ligacupen på Old Trafford. Och det får väl sägas vara ett kvitto på West Hams styrka för närvarande att när lottningen av den fjärde omgången i Ligacupen gav dem Man City på hemmaplan så framstod det som en av de tuffaste lottningarna Man City faktiskt kunde få.
Declan Rice tar upp just detta i en intervju han genomfört innan kvällens match. Just att West Ham nu går in till varje match i varje turnering och känner att de har en bra chans att vinna, och en bra chans att gå långt. West Ham är ett lag högt på självförtroende. Men som också är lätt att se om man tittar på spelartruppen så West Ham också ett lag högt på kvalitet.
Lukasz Fabianski är en riktigt fin målvakt, förmodligen den bästa av alla dessa målvakter som passerade revy genom Arsenal och som framstod som osäkra där. I backlinjen hittar vi spelare som Aaron Cresswell, Kurt Zouma, Angelo Ogbonna och Vladimir Coufal. Ett mittfält med Declan Rice, Pablo Fornals, Tomas Soucek med flera har inte många övermän i ligan. Ett kraftfullt anfall med Michail Antonio och Jarrod Bowen.
West Ham har onekligen hittat både organisation och identitet med David Moyes som manager. West Ham har under mycket lång tid varit ett lag med alldeles för bra spelare för att behöva ligga där de normalt sett har befunnit sig i tabellen. Med Moyes som manager är West Ham nu i själva verket ett lag som är precis så bra som deras spelare faktiskt motiverar, möjligen till och med lite bättre.
Här hittar vi alltså bidraget som David Moyes har gjort med West Ham. Han har gett laget en identitet och en organisation. Allt detta som West Ham så uppenbart saknade under såväl en manager som Slaven Bilic som en manager som Manuel Pellegrini. Samtidigt är West Ham ett betydligt mer offensivt och ambitiöst fotbollslag än vad det någonsin var under t ex Sam Allardyce som manager.
Föga förvånande är humöret nu alltså på topp på London Stadium varje gång det vankas match. Där existerar inte samma missnöje runt klubben som förut. När en ny ägare kommer för att köpa klubben, men befintliga ägare vägrar sälja, så ser vi inga protester från supportrarna över den saken, vilket hade varit närmast garanterat för bara något eller några år sedan. West Hams supportrar är rätt nöjda med läget.
Något tar det så klart också lite död på den här rätt långsökta tankegången som dök upp under förra säsongen att West Ham vann på att där inte fanns några supportrar på läktarna. Här finns så klart något tämligen komiskt i hur de relativt sett mindre klubbarnas framgångar alltid ska förklaras bort med många gånger de mest långsökta idéerna och tankegångarna.
Att West Ham skulle föredra att spela utan publik framför med publik säger bara den som typ aldrig har sett West Ham spela på hemmaplan i sitt liv. Många är de matcher i vilka supportertrycket har varit West Hams bultande puls. Hur som helst, framför fulla läktare har West Ham bevisat den här säsongen att de i själva verket är precis lika bra eller minst lika bra som de någonsin var förra säsongen framför tomma läktare.
Frågan är bara vilken ursäkt eller vilket svepskäl det nu ska hittas på för att förklara varför West Ham råkar vara bra också den här säsongen. Det vore naturligtvis alldeles för långsökt för vissa att föreställa sig att West Ham råkar vara bra också den här säsongen helt enkelt för att det råkar vara ett bra coachat lag med bra spelare. Ett lag som imponerar i ligaspelet och som har slagit ut Man Utd ur Ligacupen.
Och ikväll kan West Ham ta ett jättekliv mot Europa Leagues slutspel genom att vinna hemma mot Rapid Wien. Det gäller då bara att West Ham faktiskt ökar takten redan innan den sista kvarten.