Där finns en allmän uppfattning, vidskepelse eller skadeglädje, helt och hållet beroende på vem som så att säga är avsändaren, om Sunderland att de förr eller senare kommer ta varje tillfälle i akt att ställa till det för sig. Kort sagt att de är fuck-ups. Detta är för all del inte precis unikt för Sunderland, liknande beskrivningar görs eller har gjorts även om andra klubbar som t ex Tottenham, Man City, Nottingham Forest m fl.
Frågan är då hur man faktiskt ska se på Sunderlands beslut att sparka Lee Johnson efter helgens 0-6-förlust mot Bolton Wanderers. Detta med Sunderland på tredje plats i tabellen, och trots allt med gott hopp om automatisk uppflyttning. Är detta ett i högsta grad konkret exempel på ett Sunderland som ställer till det för sig, eller är det i själva verket ett exempel på motsatsen?
På ytan skulle det kunna se ut som ett drastiskt och kanske till och med något hysteriskt beslut. En överreaktion på ett förnedrande 0-6-resultat helt enkelt, helt enkelt en klubb som agerar nervöst i ett för dem avgörande läge. Sunderlands tabellposition är trots allt fortsatt rätt stark, dessutom med en försiktigt positiv tendens. Sunderland har t ex inte haft ett stort försprång i tabellen som de sedan börjat tappa.
Alltså skulle Sunderlands beslut att sparka Lee Johnson kunna vara ett rätt klassiskt case av en klubb som i stundens hetta helt och hållet saknar is i magen. Det vill säga uppvisar en oförmåga att agera proportionerligt och med eftertanke. Vilket naturligtvis bara är ett annat sätt att säga att klubben så att säga ställer till det för sig. Men är detta en rätt läsning av Sunderland, deras beslut och deras situation?
Om vi närmare granskar Sunderlands eget uttalande efter att ha sparkat Lee Johnson så framträder kanske en och annan ledtråd. Det operativa stycket är det följande: ”We regret that we have had to take this decision, but felt immediate change was needed. We firmly believe that this is in the best interests of Sunderland AFC as we strive to earn promotion this season.” Vad säger oss detta uttalande?
För det första att det är ett beslut som Sunderland inte riktigt har velat ta utan känner sig tvingade till. Klubbar har för all del ofta för dålig vana att framställa sina mer eller mindre korkade beslut på ett sätt som om de minsann inte hade något annat val än att fatta just detta beslut, vilket de normalt sett alltid har, men i Sunderlands fall är formuleringen sådan att det faktiskt känns helt genuint.
För det andra antyder kommentaren om behov av omedelbar förändring att det faktiskt är en konkret situation internt som behöver hanteras och åtgärdas. Det är inte resultaten, vare sig enskilda resultat eller resultaten i största allmänhet, som får Sunderland att sparka Lee Johnson. Sunderland menar också att detta görs för att förbättra de egna chanserna till uppflyttning.
Vad man kan säga är att detta stämmer hyfsat väl ihop med rykten och viskningar under säsongen om att allt helt enkelt inte varit frid och fröjd i laget. Där har funnits konflikter i spelartruppen och spelare har varit missnöjda. Lee Johnson som person har blivit alltmer kontroversiell i klubben. Detta har i någon mening dolts av Sunderlands ändå positiva resultat, men nu ska alltså situationen ha kokat över.
Alltså är det kanske rimligt att säga att Lee Johnson inte får sparken för att Sunderland precis förlorade med 0-6 mot Bolton Wanderers. Men Lee Johnson får sparken för vad 0-6-förlusten mot Bolton Wanderers är ett högst konkret uttryck för. Nämligen en infekterad relation till spelartruppen och spelare som gör revolt. Vems som är felet är egentligen ointressant, det är ett problem som Sunderland måste hantera.
Utifrån det perspektivet är Sunderlands beslut att sparka Lee Johnson i detta läge inte ett exempel på en klubb som ställer till det för sig. Det är istället ett exempel på en klubb som visar prov på aktiv problemhantering. Att inte göra någonting alls, för Sunderland att borra ner huvudena i sanden och låtsas som om inga problem alls fanns, hade kanske snarare varit att ställa till det för sig. Möjligen är detta vad Sunderland förut hade gjort.
Vad som är vad är mer eller mindre omöjligt att säga i nuläget. Rättvist eller ej, eftersom många andra faktorer kommer påverka detta, är det ett beslut som kommer att bedömas i efterhand helt och hållet utifrån resultat och utfall. Missar Sunderland uppflyttning så kommer det heta att Sunderland ställde till det för sig med Lee Johnson. Blir Sunderland uppflyttade så var det istället ett klokt och modigt beslut.
Beslut måste dock värderas vid den tidpunkt de fattas. Jag är benägen att tro och tycka att Sunderland faktiskt fattar ett klokt och modigt beslut här, att det åtminstone inte handlar om en klubb som drabbats av panik och överreagerat på en enskild förlust. Det medför ingen garanti för framgång och uppflyttning härifrån så klart, sådana garantier hade heller inte funnits med Lee Johnson kvar som manager.
Den enda relevanta frågan är om Sunderland med beslutet att sparka Lee Johson har gett sig större eller mindre chanser att faktiskt bli uppflyttade till EFL Championship den här säsongen. Jag är benägen att påstå större.