Burnleys beslut att sparka Sean Dyche med endast åtta omgångar kvar av säsongen kändes förhastat, desperat och ogenomtänkt. Beslutet blir naturligtvis inte lättare att förstå när det sedan hinner gå minst två, förmodligen minst tre, av dessa åtta matcher utan att Burnley ens formellt har tillsatt någon ny manager. Det var med andra ord ett beslut helt utan någon form av alternativ plan i beredskap.
Tills vidare är det Burnleys U23-manager Mike Jackson som tillsammans med spelaren Ben Mee har tagit någon form av allmänt ansvar för laget. Men det har inte inneburit någon större tydlighet än att framför allt Jackson har pratat om hur ”gruppen” nu måste försöka lösa Burnleys situation. Vilket knappast låter som att det finns någon särskilt genomtänkt idé om hur Burnley ska försöka lösa situationen.
Mest störande med detta är kanske att detta trots allt är matcher där Burnley borde kunna hoppas på att plocka en hel del poäng. Kanske hade det varit förståeligt att vänta lite om det t ex gällde bortamatcher mot Man City eller Liverpool där Burnley ändå inte kunde förväntas ta några poäng. Men matcher mot West Ham, Southampton och Wolves under den här dryga veckan var och är fullt möjliga poäng för Burnley.
Mest märkligt är möjligen att det har förekommit så väldigt lite spekulation gällande Burnleys lediga managerjobb. Normalt sett när en Premier League-klubb sparkar sin manager brukar ju ganska kvickt rykten börja snurra och en något flytande lista på cirka fem namn dyka upp gällande möjliga nya managers. Men inte runt Burnley den här gången. Kanske signalerar det bristen på intresse för Burnley i just detta läge.
Chris Wilder, förut som bekant i Sheffield United och sedan början av november manager för Middlesbrough, är däremot ett namn som nämnts som aktuellt egentligen sedan i fredags. Min omedelbara reaktion på det där och då var att det helt enkelt inte alls lät särskilt trovärdigt. Varför skulle Wilder i ett läge där Middlesbrough har möjlighet att gå upp i Premier League vilja gå till ett Burnley som troligtvis åker ur Premier League?
Vad Wilder däremot inte har gjort är att göra slut på dessa rykten, det vill säga inte avfärdat tanken att han skulle kunna gå till Burnley, vilket han självfallet mycket lätt hade kunnat välja att göra om han så ville. Därefter har även saker hänt, Middlesbrough tog bara en poäng under påskhelgen, har bara tagit en poäng på sina fyra senaste matcher, och förlorade bland annat hemma mot Huddersfield.
Hastigt men inte särskilt lustigt befinner sig Middlesbrough istället tre poäng under det nedre playoff-strecket i EFL Championship, med både Millwall och Blackburn Rovers före sig själva, men också med en match i handen. Absolut inget omöjligt läge för Wilder och Middlesbrough att ta en av playoff-platserna, men det hade självfallet både sett och känts bättre om Middlesbrough åtminstone vunnit sin hemmamatch i helgen.
Vad är hönan respektive ägget här? Kanske är det så att Middlesbroughs prestationer och resultat har börjat svikta eftersom Chris Wilder har börjat ryktas till andra klubbar. Kanske är det så att Wilder har börjat se sig om efter andra klubbar eftersom Middlesbroughs prestationer och resultat har börjat svikta, och möjligheten att Middlesbrough ska lyckas bli uppflyttade den här säsongen börjar kännas mer avlägsen.
Ändå känns det i så fall som ett märkligt agerande av Wilder. Han har precis skrivit på för Middlesbrough med målsättningen att på lite sikt ta dem tillbaka till Premier League. Att gå till Burnley är inte i detta läge att gå till en Premier League-klubb utan med största sannolikhet skulle Wilder rätt kvickt få återvända till EFL Championship ändå, fast med Burnley istället för med Middlesbrough.
Svekdebatten detta skulle medföra vore intressant att följa. Burnley är knappast en större klubb i sig än vad Middlesbrough är så den ursäkten finns knappast. Hade Burnley haft en mer ordnad ägare och klubbledning än Middlesbrough hade de rimligtvis inte befunnit sig i den position de nu befinner sig i. Allt som då återstår är att Burnley möjligen har en på pappret starkare spelartrupp med högre fallskärmsintäkter de kommande åren.
Onekligen skulle det ju vända och vrida på det här lojalitetspratet som alltid existerar mellan klubbar och managers. Det brukar ju heta att klubbar ska vara lojala med eller visar alldeles för lite lojalitet med sina managers. Men skulle Chris Wilder i detta läge lämna Middlesbrough för Burnley, det saknas så klart inte andra exempel, så visar det att managers kan visa precis lika lite lojalitet med och mot sina klubbar.
Vi har hört rätt mycket av just det där lojalitetspratet i samband med att Burnley alltså sparkade Sean Dyche. Att det var ett korkat eller felaktigt beslut kan man absolut tycka, oavsett om det gäller dess substans, dess timing eller både och. Men så finns även det där allt för vanliga. Hur Burnley borde varit lojala med Dyche. Hur Dyche hade någon slags ”rätt” att få vara kvar i Burnley. Hur Burnley nu saknar själ och hjärta.
Ett rätt bestämt intryck är att där i första hand inte kommer från Burnleys supportrar själva utan från neutrala observatörer eller fans till andra klubbar. Man anar att för dem var Burnley med Sean Dyche någon slags kuriositet, en krydda i tillvaron med Premier League generellt och för sina klubbar eller klubbarna som ”räknas”. Ett Burnley utan egenvärde, vars värde består i deras relation till större klubbar som anses viktiga.
Ingen skulle få för sig att säga om Liverpool att det vore en klubb utan själ och hjärta om de någon gång får för sig att sparka Jürgen Klopp. Ingen sa det om Arsenal som för några år sedan mjuksparkade Arsene Wenger. Sådana klubbar förväntas agera rationellt i sitt eget intresse och förändras med tiden. Klubbar som Burnley däremot ska aldrig förändras, utan bara vara som vi lärt oss att känna igen dem!
Föreställningen att Burnleys själ och hjärta på något sätt befann sig i och försvann med Sean Dyche känns tämligen reduktiv. Man kan självfallet tycka och tänka att Burnleys nya ägare på något sätt påverkat själen i Burnley, men vem som är manager har inte särskilt mycket med det att göra. Det har sagts att Burnley var den sista ”engelska” klubben i Premier League, men i så fall var kanske det både på gott och på ont.
Pressen vilar hur som helst tung på Burnley den här kvällen. Hemmamatch mot Southampton, det börjar bli slut på matcher, Everton lyckades ta en poäng igår kväll mot Leicester och har en match i handen, och det här är en match i vilken Burnley verkligen skulle behöva alla tre poängen för att ge sig själva en vettig chans att lyckas hålla sig kvar i Premier League.
Möjligen hade Burnleys chanser till tre poäng ikväll mot Southampton varit större om de faktiskt hade haft en manager. Möjligen kan tre poäng ikväll mot Southampton öka Burnleys chanser att faktiskt få tag på en manager. Osäkert som sagt om någon manager hade gett Burnley större chanser till tre poäng än Sean Dyche. Vissa menar ju till och med att ingen manager är en bättre manager för Burnley än Sean Dyche.
Vilket Burnley så här långt verkar ha missförstått som att ingen manager är en bättre manager för Burnley än Sean Dyche.