Man City vann ligan igen, för fjärde gången under Pep Guardiolas sex säsonger som Man Citys manager. Att förklara varför Man City vinner ligan brukar sällan landa i något mer avancerat än att peka på Man Citys pengar och förutsättningar och deras förmåga att köpa spelare efter spelare för stora pengar. Många gånger är detta en förklaring mest ägnad att förminska Man Citys framgångar.
Mot vilket sådana som jag brukar invända att betydligt viktigare, definitivt mer avgörande, är hur Man City faktiskt använder sina pengar, och därefter kvaliteten i klubbens scouting och rekrytering liksom därefter lagets taktiska system tillsammans med coachingen av spelarna. Det finns inga stora hemligheter bakom Man Citys framgångar, de gör helt rätt saker på helt rätt sätt och har gjort så under en längre tid.
Mer givande blir därför kanske att inte fråga sig varför Man City vinner ligan utan istället fråga sig varför Liverpool inte vinner ligan. Även Liverpool är självfallet en klubb som under lång tid har gjort helt rätt saker på helt rätt sätt. Även Liverpool är för övrigt en klubb som investerat stora pengar i sin spelartrupp. Ändå är det Man City som lyfter Premier League-bucklan oftare än inte, och som lyfter den i år.
Så varför vinner inte Liverpool ligan?
Luis Diaz
Luis Diaz har varit en av Liverpools bästa spelare under våren, det är i själva verket svårt att komma på någon januarivärvning som haft en mycket tydligare betydelse för sitt lag som Diaz, så det blir underligt att säga att Liverpool inte vann ligan på grund av honom.
Liverpool vinner inte ligan inte för att de hade Luis Diaz under våren, utan för att de inte hade Diaz under hösten. Hade Liverpool haft Diaz under hela säsongen, inte bara halva, så hade mycket väl den här ligan kunnat sluta annorlunda.
Nu finns det alltid en risk med sådana där resonemang, klubbar värvar så klart spelare när de värvas och det lönar sig föga att sitta och ägna sig åt helt hypotetiska resonemang om vad som hade hänt om bara.
Det var samtidigt ingen större hemlighet redan inför säsongen att Liverpool ändå hade något slags behov av att fräscha upp sin anfallslinje och få in lite ny energi och lite nya idéer där. Kanske hade Liverpool behövt agera mer kraftfullt innan säsongen.
Att kontrollera ledningar
Under våren har både Man City och Liverpool, men kanske i ännu högre utsträckning, beskrivits som någon slags vinstmaskin, ett lag med närmast total kontroll över sina matcher. Men så var inte riktigt fallet under framför allt hösten.
Liverpool har tagit ledningen i 32 ligamatcher den här säsongen. Under våren, alltså efter jul- och nyårsfotbollen, har Liverpool tagit ledningen i totalt 15 matcher och i dessa matcher tagit maximala 45 poäng. De har alltså där inte tappat en enda poäng.
Under hösten var det däremot en annan visa. Totalt tog Liverpool då ledningen i 17 matcher, men lyckades bara vinna tolv av dem. Fem av dessa matcher tappade Liverpool poäng i, och där försvann totalt tio poäng för Liverpool.
Jämför detta med Man City som under höstsäsongen tog ledningen i exakt lika många matcher som Liverpool, utan att tappa en enda poäng, och som totalt under säsongen tappat endast två poäng i matcher där de väl tagit ledningen.
Särskilt dyrbart blir det självfallet för Liverpool att vid två tillfällen även tappa 2-0-ledningar den här säsongen, mot Brighton hemma och mot Chelsea borta. Även den svängiga 3-3-matchen mot Brentford spelar in i detta mönster.
Givet ovanstående punkt om Luis Diaz är det kanske ingen större tillfällighet att våren blev bättre än hösten i detta avseende. Även Thiago Alcantara har blivit bättre ju längre säsongen har gått och även detta kan spela in.
Inte vunnit toppmatcherna
Liverpool har å ena sidan inte förlorat en enda toppmatch den här säsongen, det vill säga matcher mot något av lagen på de fyra bästa platserna; Man City, Chelsea och Tottenham. Men Liverpool har å andra sidan heller inte vunnit någon av dessa matcher.
Det är sex matcher där Liverpool alltså har blivit av med tolv möjliga poäng. Att jämföras med Man City som å ena sidan förlorat två matcher fler än Liverpool men även vunnit två matcher fler, och därmed tagit två poäng mer än Liverpool i dessa matcher. Två poäng som hade flippat titelstriden.
Tappet mot Tottenham
Bara för några veckor sedan spelade Liverpool alltså oavgjort hemma på Anfield mot Tottenham, och tappade där två väldigt viktiga poäng i titelstriden. Allt annat lika, märk väl, är ju detta två poäng som svänger hela titelstriden.
Hade Man City tappat poäng mot West Ham om de inte haft den buffert i tabellen som Liverpools poängtapp mot Tottenham gav upphov till? Det är omöjligt att säga, men West Ham hade självfallet oavsett vilket varit en väldigt tuff bortamatch.
Varför Liverpool sedan inte lyckades vinna mot Tottenham på Anfield går att diskutera, det är naturligtvis alltid lätt att överdriva mönstren i detta. Tottenham är ett mycket bra lag och hade som bekant vunnit borta också mot Man City.
Vad man kan konstatera är att Liverpool såg trötta och långsamma ut i den matchen och hade väldigt svårt att hitta eller skapa offensiva ytor. Här valde Jürgen Klopp som bekant att skylla på Tottenhams sätt att spela fotboll, men lite får de även titta i spegeln.
Det är naturligtvis lätt hänt och fullt förståeligt, det är så att säga det som är en av de stora svårigheterna med sådana här treblar och quadruplar, att det blir så många matcher på så många fronter att någon eller några matcher ofrånkomligen blir lite tröttare.
Liverpool hade inte vunnit ligan om de bara hade vunnit mot Tottenham, men de hade i så fall definitivt ställt Man City inför en betydligt mer besvärlig situation inför slutomgångarna.
Poängtappet mot Tottenham gav Man City möjlighet att snubbla utan att falla.