Det finns många skäl varför en preview eller prognos av EFL Championship 2022-23 redan nu kan verka hopplös. Ett av dessa skäl är naturligtvis att sommaren och därmed försäsongen är långt ifrån över och att mycket med lagen därför kan hinna förändras som påverkar vår bedömning. Ett annat mer generellt skäl är att EFL Championship alltid är en svårt oförutsägbar liga som kan sluta mer eller mindre hur som helst.
Det sista är å andra sidan lite befriande. För om det nu ligger till det på det viset så är det ju bara att köra hårt, gissa fritt med varierande grad av insiktsfullhet. Men sedan är det så klart också så att detta med att gissa tabellplaceringar till slut ändå bara är att krydda och spetsa till formen för genomgången. Man kan lika gärna välja att bara se det som en översiktlig presentation av varje lag och deras ungefärliga utgångspunkt.
Man vinner inga stora priser om man gissar vilka som är bokmakarfirmornas favoriter att vinna EFL Championship. Naturligtvis hittar vi där de tre klubbar som åkte ur Premier League förra säsongen, alltså Norwich, Watford och Burnley. Andra klubbar som räknas bland favoriterna är Sheffield United, Middlesbrough och West Brom. Precis som väntat finns det någon sorts rimlighet i detta. Lika väntat kommer det dock inte bli exakt så.
Den snabbtänkte inser naturligtvis utifrån rubrik och upplägg att det kommer fler sådana här preview-bloggar, även för Premier League för övrigt. Min tanke är att räkna ned till ligapremiären om rätt exakt två veckor med sådana här nedslag varje fredag och lördag, något beroende på eventuella matchbloggar för Euro 2022. Sex lag per vecka i EFL Championship och fem lag per vecka i Premier League.
Vi fortsätter med platserna 13-18 och nedre halvan av EFL Championship:
(13) Blackpool (Michael Appleton)
Slutade förra säsongen på sextonde plats, på hyfsat behörigt avstånd från nedflyttningsstriden. Appleton har fått rätt bra ordning på Blackpool men den stora frågan den här sommaren handlar framför allt om att inte tappa spelare, kanske i synnerhet Josh Bowler, mer än att värva spelare. Kan förväntas hamna på ungefär samma plats i tabellen den här säsongen.
(14) Queens Park Rangers (Michael Beale)
Såg under en lång stund förra säsongen ut att kunna ta en av playoff-platserna innan laget ramlade samman under slutet av säsongen. Beslutet att sparka Mark Warburton kom plötsligt och överraskande, och beslutet att ersätta honom med den för jobbet helt färske Beale känns inte precis övertygande inför den här säsongen. Viktiga spelare som Charlie Austin, Lee Wallace, Yoann Barbet och Moses Odubajo har lämnat klubben.
(15) Coventry City (Mark Robins)
Slutade tolva förra säsongen vilket är en placering som Coventry helt säkert var mycket nöjda med under sin andra säsong tillbaka i EFL Championship. Robins har lyckats bygga ett etablerat lag i divisionen även om det också är lite svårt att se Coventry stiga mycket högre än så här i tabellen. Som med alla lag i motsvarande situationer kommer andra klubbar börja rycka i lagets spelare som även kommer börja se sig om efter nya och större äventyr. En säsong av konsolidering för Coventry.
(16) Preston North End (Ryan Lowe)
Haft några tuffa säsonger på slutet och det finns egentligen ingen anledning att tro att den här säsongen kommer bli annorlunda. Lowe gör sin första hela säsong som manager för Preston och måste nog anses vara tämligen oprövad på den här nivån. Tom Barkhuizen lämnar Preston inför den här säsongen, men laget har också gjort några spännande nyförvärv i Freddie Woodman, Ben Woodburn och Robbie Brady.
(17) Stoke City (Michael O’Neill)
Stoke har stabiliserats som fotbollslag under O’Neill utan att därför riktigt ha lyckats få någon riktig ordning på grejerna. Åtminstone inte så som vi kanske kommer ihåg Stoke från åren i Premier League. Benik Afobe, Joe Allen, James Chester och Steven Fletcher är några potentiellt tunga spelartapp. Frågetecken finns kring O’Neills fotboll med Stoke som känns för långsam och ensidig för att kunna lyckas.
(18) Wigan Athletic (Leam Richardson)
Wigan återvänder till EFL Championship redan efter en säsong i League One, dit de förpassades inte på grund av sportsliga “meriter” utan på grund av poängavdrag som av dem själva helt i enlighet med dagens tongångar såg som orättvisa. Inget snack om att Wigan var för bra i League One men det här kan ändå bli en tuff säsong för Wigan som nog inte bör ha så värst mycket högre målsättningar än att hålla sig kvar.