Videoklippet kommer från en match i Division One, det vill säga Premier League, på Stamford Bridge säsongen 1970-71 mellan Chelsea och Ipswich. Det finns mycket som är lustigt med just denna händelse.
Vad som händer är alltså att Chelseas Alan Hudson skjuter strax utanför straffområdet, bollen går utanför, touchar sidan av målet och studsar ut på planen igen efter att ha träffat den bakre delen av målramen.
Domaren Roy Capey dömer mål!
Vad som inte framgår av videoklippet ovan är att Capey envisas med att godkänna målet även efter att ha konsulterat med sin linjedomare. Vad linjedomaren sett och inte sett är inte lätt att veta, men det var alltså inte en fråga om att se fel och sedan korrigera.
Ipswich protesterade självfallet våldsamt. Om Capey möjligen undrade vad som faktiskt hade hänt hade han så klart kunnat titta på Chelseas spelare som först viftade frustrerat över den missade målchansen och började ställa upp sig för inspark.
Och när Capey ändå envisas med att inte mål ska vara mål och pekar mot mittcirkeln så står Chelseas spelare där och ser en aning förlägna ut.
Vad är då så lustigt med detta att det får mig att ta upp det över 50 år senare?
Dels är det självfallet en dråplig händelse, som om inte annat går att titta tillbaka på med ett rent humoristiskt perspektiv.
Dels den historiska ironin när Chelsea 35 år efter den här händelsen skulle gnissla tänderna i ilska över ett annat kontroversiellt spökmål, den gången på Anfield.
Men detta är bara ena sidan av saken.
Vreden mot domaren Roy Capey var så klart stor, särskilt som detta var långt ifrån det enda fullständigt huvudlösa domslutet i en och samma match. Capey var heller ingen rookie som domare, utan hade varit en Division One-domare i fyra år redan.
Och det är klart att detta är riktigt pinsamt för domaren. Men vad ska vi då säga om Chelseas spelares agerande här, är det mindre pinsamt?! De vet så klart att det inte var mål, vilket de självfallet hade kunnat påpeka för domaren.
Kanske var Roy Capey en sådan här man som vägrar ändra sig oavset vad, svårt att säga, men om även Chelseas spelare och inte bara Ipswichs spelare hade sagt samma sak?
Det pratas rätt mycket och med rätt styva överläppar i England om sportslighet och om att inte fuska. Det fanns till exempel ingen hejd på den engelska vreden mot Argentina och Diego Maradona efter dennes hand of god-mål mot just England 1986.
Men är det egentligen någon meningsfull skillnad mellan vad Maradona och Argentina kom undan med 1986 och vad Chelsea och deras spelare kom undan med här?
Att jag ens ställer frågan antyder så klart vad jag har för svar på den.
Detta är för all del heller inget retroaktivt påhopp på Chelseas spelare i just den här matchen. De agerade som de agerade, kanske var det fel, kanske var det rätt, svårt att säga, och fasen vet hur man hade agerat själv.
Men kanske är den moraliska lärdomen att sopa rent framför egen dörr innan man börjar peka finger åt andra.
:::
![]()
Försäsongen har varit i full gång men lider så klart mot sitt slut givet att ligapremiären närmar sig. Om tio dagar är det alltså dags.
Man tittar så klart på sitt eget lags matcher eller i alla fall resultat, kanske håller man ett öga på några andra lag också. Man tycker det är kul när det egna laget vinner, och alltid känns det lite irriterande när det egna laget inte vinner.
Man försöker intala sig att försäsongen kanske ändå säger något när det går bra, liksom att den inte betyder något alls när det inte går så bra.
Men vad betyder egentligen resultaten under försäsongen för lagens resultat i ligan?
Opta har tittat på just den saken för de största klubbarna i Premier League, och sammanställningen finns i bilden ovan. De har tittat på vinstprocenten under försäsongen med motsvarande vinstprocent under säsongens första tio matcher.
Korrelationen, alltså det statistiska sambandet mellan det ena och det andra, räknas ut till 0,12. Ett perfekt positivt samband motsvarar exakt 1,00.
Med andra ord, det existerar i praktiken inget samband alls.
:::
TRANSFERKOLLEN
Manor Solomon, Shakhtar Donetsk till Fulham. Israelisk vänster-forward som gjort bra ifrån sig både i Israels landslag och i Shakhtar Donetsk, som Fulham nu får för en relativt billig peng då Solomon kunnat frigöra sig från sitt kontrakt med den ukrainska klubben. Bra spelare som kan passa väl in i Fulhams och Marco Silvas system och både mata och matas av Aleksandr Mitrovic. Betyg: Väl godkänd – (+++)