Skriver Nottingham Forests ego checkar de inte har täckning för?

Man kan så klart tycka att detta är att ge Jesse Lingard en betydelse det inte är helt säkert att han har gjort sig förtjänt av. Kanske beror det på att Forest knockade West Ham på transfern, i en sillykultur som i allt högre utsträckning har börjat gå ut på att vinna transferfönstret mot andra klubbar. Men man kan ha viss förståelse när en klubb med stolt historia kommer tillbaka till Premier League efter 23 år.

Vad som dock gör reaktionen särskilt lustig är just jämförelsen med Fulham och för all del även Watford. Jesse Lingard är långt ifrån Nottingham Forests enda värvning. Forest är den klubb i Premier League som värvat flest spelare den här sommaren, med tolv spelare redan klara, och verkar vara på väg att värva ännu fler. Väldigt mycket med detta påminner i själva verket om både Fulham och om Watford.

Framför allt parallellen med Fulhams sommar för fyra år sedan känns aktuell. Även Fulham var då nya i Premier League igen efter några års frånvaro. En mängd spelare värvades den sommaren, Över 15 spelare hämtades till slut in och Fulham var absurt nog den klubb i Premier League som med drygt £100m investerade mest av alla lag i sin spelartrupp just den sommaren.

Problemet är bara, som vi redan vet, att det gick åt helvete för Fulham som åkte ur Premier League igen lika kvickt som de gått upp och dessutom slog några av Premier Leagues rekord för flest insläppta mål. Många menade att även om det pekade på goda ambitioner från Fulham att investera i sin spelartrupp så var det oklokt och riskfyllt att värva så många spelare på en och samma gång och i princip ”byta hela laget”.

Följdfrågan blir alltså om Nottingham Forest riskerar att falla i samma fälla och så att säga göra en Fulham?

Frågan är klurig av lite olika anledningar. Den första anledningen är att det var ingen tillfällighet att Nottingham Forest tillbringat 23 raka säsonger utanför Premier League, liksom att Forest inför förra säsongen inte nämndes bland förhandsfavoriterna att gå upp i Premier League. Det var och är ett med Premier League-mått mätt hyfsat tunt lag, så det fanns och finns ett grundläggande behov att rejält förstärka laget.

Den andra anledningen är att var och en för sig är Nottingham Forests värvningar bra värvningar. Taiwo Awoniyi, Dean Henderson, Moussa Niakhate, Omar Richards, Neco Williams, Harry Toffolo, Jesse Lingard med flera är bra spelare och bra värvningar för den här nivån, på positioner som fyller ett behov för laget och förstärker laget. Det är svårt att beslå någon enskild värvning som dålig eller oklok.

Men vi återkommer då till helheten och det faktum att oavsett hur bra varenda värvning än är enskilt eller var och en för sig så finns en risk med att göra så här många värvningar på en och samma gång, inför lagets första säsong i Premier League. En klubb som Nottingham Forest måste för att vara framgångsrik i Premier League agera så att helheten blir större än summan av dess delar.

En uppenbar risk att göra så här många värvningar på samma gång, att i princip köpa ihop ett helt nytt lag, är att Nottingham Forest istället gör helheten blir lägre än summan av dess delar.

Kulturen runt laget förändras med så många nya spelare som kommer in. Laget som nu ska spela i Premier League är inte längre ens i närheten av samma lag som förra säsongen gick upp i Premier League, som fostrades samman genom det äventyret och den gemensamma känslan av framgång. Andra värderingar och andra prioriteringar ges utrymme. Detta får effekter både taktiskt och på laganda.

En ägare som investerar kraftigt på det här sättet i ett antal spelare kommer dels att ställa högre krav på laget och dess manager generellt, dels ha en uppfattning om att spelarna han köpt till klubben också ska få spela, att sätta hans investering i arbete. Vilket riskerar delvis bakbinda händerna på Steve Cooper om han av ett eller annat skäl väljer att inte spela just dessa spelare. Det gör hans egen position politiskt mer utsatt.

Ägaren Evangelos Marinakis ambition redan när han köpte Nottingham Forest för ett antal år sedan var att ta klubben upp i Premier League. Detta har Marinakis lyckats med, och det verkar nu som att hans ambition både är att hålla Forest kvar i Premier League och att visa att Forest minsann ”hör hemma” i Premier League. Men det är inte självklart att dessa båda ambitioner är kompatibla.

Jesse Lingard skulle kunna ses som en värvning som görs framför allt för att visa att Nottingham Forest “hör hemma” i Premier League. Även om Lingard har absoluta kvaliteter är det svårt att förstå varför Forest skulle vilja spränga sin egen lönestruktur för honom, som man nu gör. Även om lönestrukturen så klart kommer att stiga i Premier League. Aaron Ramsey, som igår blev tillgänglig som fri transfer, är en annan värvning Forest sägs vara på väg att göra som skulle kunna tillhöra kategorin “höra hemma” i Premier League.

Ambitionen att hålla Nottingham Forest kvar i Premier League är, åtminstone i detta skede, en realistisk och praktisk ambition. Ambitionen att visa att Forest ”hör hemma” i Premier League är en egoistisk ambition. Funderingen som alltså följer Nottingham Forest med in i deras första säsong tillbaka i Premier League är om Forests och Marinakis ego möjligen skriver checkar som Steve Cooper och laget inte har täckning för.

Eller är det helt enkelt bara så att Nottingham Forest har prisat gud för att vara tillbaka i Premier League och nu bara väntar på skatteåterbäringen?

:::

TRANSFERKOLLEN

Gianluca Scamacca, Sassuolo till West Ham. Endast en enda italiensk spelare har ju vunnit Premier League så det ger ju West Ham föga hopp. Mera seriöst är det en klurig värvning att bedöma, kanske på grund av spelaren, kanske på grund av sammanhanget. Kanske på grund av italienska spelares tveksamma facit i Premier League. Men italiensk landslagsanfallare, som öste in mål förra säsongen för Sassuolo, och West Ham har länge sökt en riktigt bra anfallare. De kan ha hittat honom. Betyg: Med beröm godkänd – (++++)