Naturligtvis och fullt förståeligt har detta resulterat i en opinion med orkanstyrka mot Glazers som Man Utds ägare. Det är där man väldigt kvickt hamnar när man ska försöka förstå hur det kommer sig att ett Man Utd med så stora resurser och så väldigt goda förutsättningar år efter år fortsätter att underprestera i sådan utsträckning. Roten till det onda sitter i toppen av Man Utd som klubb.
Glazers Out, Empty Old Trafford och allehanda slagord och slogans används nu för att driva på kampanjen att tvinga Glazers ut ur Man Utd. Det pratas om protester, det pratas om bojkotter av matcher på Old Trafford, av köp av klubbprylar, av Man Utds sponsorer och så vidare. Stämningen är helt enkelt väldigt uppskruvad, och som vanligt i den här typen av politiska kampanjer lämnas inget större utrymme för nyans och rationalitet.
Egentligen är det självfallet fullt möjligt för två personer att vara helt och hållet helt överens om Glazers Out ur Man Utd, utan att dessa två personer därmed nödvändigtvis måste vara överens om varför man vill ha Glazers Out ur Man Utd. Jag sällar mig själv i hög utsträckning till idén om Glazers Out, i alla fall med hedgningen att jag inte riktigt vet vem eller vad som ersätter dem, men köper inte alls en del av andras argument för detta.
Kort sagt cirkulerar det en hel del dumheter angående Man Utd och Glazers från de som nu driver på allra hårdast om Glazers Out. Kanske är det som sagt inte mycket annat att vänta när nu stämningen är så högt uppskruvad, och i någon utsträckning får man försöka köpslå med sig själv vad och hur mycket man ska se mellan fingrarna med, då det egentligen inte spelar någon roll.
Men jag tror att kampanjen med felaktiga argument gör sig själv en otjänst. Framför allt kommer felaktiga argument minska kampanjens legitimitet, göra den lättare att avfärda och ifrågasätta och därmed i längden öka risken att kampanjen visar sig effektlös. God analys spelar roll. Bra argument spelar roll. Starka slutsatser spelar roll. Till och med i vår tidsålder med internet och sociala medier.
Vilka dumheter hittar vi då angående Glazers och Man Utd?
(8) Allting är Glazers fel!
Gary Neville hamnade i lite problem direkt efter matchen mot Brentford när han utmanades lite i sitt påstående att allting var Glazers fel. Det kom en del invändningar mot detta som Neville helt klart hade svårt att värja sig mot.
Det är lätt att bli väldigt ensidig eller enögd i sådana här frågor. Vi söker gärna de lätta svaren och de enkla lösningarna. Idén att skulden skulle kunna fördelas på flera olika ställen rimmar inte särskilt väl med detta.
Men det är inte Glazers fel att Erik ten Hag efter en lång försäsong inte har lyckats förbereda den här spelartruppen bättre. Det är inte Glazers fel att Man Utds spelare uppför sig som småbarn. Det är inte Glazers fel att Man Utds rekryteringsavdelning inte skulle kunna träffa en lada ens om de stod inuti den.
Man skulle självklart kunna hävda att alla problem i någon mening börjar hos Glazers, hos ägarna och hos klubbledningen, och därifrån sprider sig nedåt. Glazers fel är att inte sätta en strategi, en struktur eller en kompetent organisation.
Men Man Utd har t ex inte förlorat matcherna mot Brighton och mot Brentford enbart på grund av Glazers och utan rejäla felsteg på andra ställen i klubben.
(7) Glazers investerar och spenderar ingenting!
Just den här punkten har jag berört förut. Med konklusionen att det är en udda logik att kritisera ägarna till den klubb som investerat mer i spelartruppen de senaste tio åren än någon annan klubb för att inte investera något eller tillräckligt mycket i spelartruppen.
Man Utds problem, eller problemet med Glazers, är inte brist på pengar eller en bristande vilja att investera pengar i spelartruppen. Problemet är en brist på ambition och vision, en brist på idéer och planer, en brist på strategi och struktur, en brist på kompetens.
Säger man detta kommer några prata om bristande investeringar i arenan och i träningsanläggningen. Och jovisst, där finns skäl för kritik, men det är inte den arenan eller träningsanläggningen som nämns i 99% av kritiken. Det är värvningar.
Men den vanligaste invändningen här är att Glazers inte har investerat något, utan allting har finansierats med klubbens egna pengar. Och det sägs verkligen på ett sätt som om detta vore något negativt…
(6) Man Utds konkurrenters ägare investerar egna pengar!
Vi kan fortsätta denna punkt ungefär där förra punkten slutade. För ett narrativt spår som fått rejält fotfäste är att Glazers inte investerar egna pengar i klubben för t ex värvningar, till skillnad från Man Utds konkurrenters olika ägare.
Men nej. Det kan sägas om Man City för all del och fram till den här sommaren har det kunnat sägas om Chelsea. Men Liverpools, Arsenals och Tottenhams ägare t ex investerar exakt lika lite egna pengar på klubbens värvningar som Glazers.
Det är i själva verket normalfallet, och ska också vara normalfallet. Att försöka normalisera att ägare ska pumpa in egna pengar för klubbens värvningar, att göra detta till något att faktiskt eftersträva, leder oss in på ett rätt mörkt spår för fotbollen.
Vill man kritisera Glazers för det här med egna pengar så får man begränsa sig till själva köpet av klubben, och att lägga över köpesumman som en skuld på klubben.
(5) Mourinho och Solskjaer gjorde kanonjobb!
När nu Erik ten Hag har fått en riktigt svag och svettig start med Man Utd, och i mindre utsträckning Ralf Rangnicks bekymmer förra säsongen, har detta lett till något slags uppsving för de som vill hävda att José Mourinho och Ole-Gunnar Solskjaer minsann gjorde ett kanonjobb med Man Utd ändå.
Men situationerna är självfallet olika. Detta Man Utd är inte samma Man Utd eller ett Man Utd i samma situation som när Mourinho och Solskjaer försökte få någon ordning på Man Utd utan att någon gång riktigt lyckas.
Däremot skulle man väl kunna säga att detta Man Utd har anlänt oss via bland annat det gradvisa förfall som skedde under Mourinhos och kanske framför allt Solskjaers management. Man Utds utveckling är med andra ord stigbunden.
Solskjaers andraplats förrförra säsongen var en schimär, det insåg nog alla som tänkte längre än tabellens näsa räckte efter den säsongen och inför framtiden. Mourinhos Man Utd tog efter en hyfsat bra start en minst sagt tvär utförsbacke.
Det perfekta ska inte vara det godas fiende brukar det sägas. Men inte heller ska det värdelösa göras till det uslas försvar.
(4) Glazers har tankat Man Utds ekonomi!
Ett inte alldeles ovanligt påstående är att Glazers har tankat Man Utds ekonomi och helt gjort klubben oförmögen att konkurrera på marknaden om spelare etc. Återigen en rätt märklig sak att säga om en klubb som spenderat mest av alla.
Oftast faller detta påstående tillbaka på två saker. Dels den skuld som Glazers lagt på Man Utd i samband med deras köp av klubben. Dels på de nu rätt många mljoner pund som Glazers plockat ut i utdelningar och ersättningar.
Men det är när sådana här frågor diskuteras som man snabbt kommer fram till att journalisthögskolan borde innehålla någon obligatorisk grundkurs i företagsekonomi.
Skulder kan vara skadliga, men skulder är inte nödvändigtvis något problem alls, tvärtom en rätt naturlig del av större företags finansiella verklighet. Huruvida skulder är ett problem bestäms av i det här fallet klubbens betalningsförmåga.
Man Utds betalningsförmåga är inget problem, och därmed är deras skuldsättning i sig inte heller något problem. Särskilt som den alltså inte begränsat Man Utds förmåga att investera i sin spelartrupp mer än någon annan klubb de senaste tio åren.
Ett liknande resonemang kan göras för utdelningar och ersättningar. Man kan anse att det är rent principiellt förkastligt naturligtvis. Men att säga att det är ett praktiskt ekonomiskt problem för Man Utd som fotbollsklubb är bara larv.
(3) Ovilja att betala är oförmåga att betala!
Besläktat med föregående punkt är resonemang i stil med att när Man Utd väljer att inte vilja betala x antal extra miljoner för att få loss en värvning så skulle detta visa på att Man Utd inte har pengar att värva för.
Men det där är både dålig business och dålig logik. Att du inte vill betala 50 kronor för en liter mjölk betyder inte att du inte har 50 kronor du skulle kunna köpa mjölk för.
Den här typen av resonemang ska även ses i ljuset av både tuff och berättigad kritik mot Man Utd under tidigare transferfönster att de låtit sig luras, låtit sig skinnas och kort sagt blivit överkörda. Man Utd måste lära sig sätta ned foten har kritiken låtit då.
Det blir snabbt lite damned if you do och damned if you don’t.
(2) Att byta ägare spelare ingen roll!
I den andra änden av debatten hittar vi då de som pratar om Man Utd och om Glazers, tittar på Man Utds matcher mot Brighton och mot Brentford, och kommer till den kanske inte glasklara slutsatsen att byta ägare minsann inte spelar någon roll!
Men det är klart att det spelar någon roll.
Som någon påpekade, jag kommer inte ihåg vem, så är det bara att titta på de klubbar som vunnit ligan eller konkurrerat om att vinna ligan under samtliga år sedan Man Utd senast vann ligan.
Gemensamt för alla dessa klubbar har varit engagerade ägare, en tydlig strategi och en stabil struktur som lagt en väldigt stark grund för laget att prestera från. Vinnande klubbar gör rätt saker på rätt sätt. Detta börjar hos ägarna.
Vill man vara sådan räcker det naturligtvis att bara titta på Brighton och på Brentford för att förstå betydelsen av duktiga och kompetenta ägare för en engelsk fotbollsklubb. Och som en parentes, inte någon av dessa ägare investerar egna pengar på spelare.
(1) Glazers bryr sig inte om Man Utds fotboll!
Glazers bryr sig inte om Man Utd som klubb, de bryr sig bara om den egna plånboken och om Man Utd som varumärke!
Den kritiken mot Glazers är väldigt vanlig och den är förmodligen också helt och hållet sann. Men det är ändå inte riktigt hela sanningen, eller åtminstone så missar den ett samband som trots allt existerar mellan fotbollen, varumärket och plånboken.
Värdet i Man Utds varumärke är vad som i grund och botten styr värdet på Glazers ägande i Man Utd. Det varumärket kommer på lång sikt påverkas i hög utsträckning av hur det går för Man Utd som fotbollslag.
Alltså spelar det roll för Glazers att Man Utd just nu presterar piss som fotbollslag. Särskilt om det som nu betyder att Man Utd inte ens får spela i Champions League. De är inte opåverkade av detta och det är ingen bra situation för dem heller.
Så även om Glazers gör det helt och hållet för sina egna skäl, så nog bryr de sig i någon mening om Man Utds fotboll. De vill naturligtvis få ordning på Man Utds fotboll, men de vet helt enkelt inte riktigt hur eller ens vad som krävs.
Vilket bland annat tar sig det olyckliga uttrycket att de försöker hitta genvägar runt problemet, som exempelvis genom bildandet av en europeisk superliga, eller ta sig till Champions League via olika historiska europeiska koefficienter.
Om nu något mer bevis behövdes för att Glazers är mer business än de är fotboll.
:::
TRANSFERKOLLEN
Remo Freuler, Atalanta till Nottingham Forest. Rutinerad mittfältare som har varit en viktig del i det Atalanta som imponerat och övertygat i både Serie A och i Champions League de senaste åren. Bidrar med kvalitet och med kompetens till Forests mittfält och är ännu en prestigevärvning för ett Forest som helt enkelt inte verkar kunna sluta värva spelare den här sommaren. Betyg: Med beröm godkänd – (++++)