Om internetskvallret skulle vara något att gå på så har Brighton gjort en kanonanställning med Roberto De Zerbi som deras nya manager. Anställningen har tydligen gjort i alla fall delar av Juventusfansen spritt språngande galna av besvikelse då de såg De Zerbi som ett av de främsta alternativen att ersätta Massimiliano Allegrei som deras manager. Vilket väl får ses som ett rätt gott omdöme.
De Zerbis profil som manager passar hur som helst Brighton som handsken måste man väl ändå säga. De Zerbi representerar en intensivt offensiv fotboll av det moderna slag som Brighton har nått sådana framgångar med under Graham Potter, och De Zerbis tre år med Sassuolo såg dem konsekvent prestera långt över förväntningarna i Serie A, och vad som ändå är en erkänt taktiskt tuff liga.
Något säger det så klart att efter åren med Sassuolo så rekryterades De Zerbi av Shakhtar Donetsk, en klubb som regelbundet spelar i Champions League. Nu blev De Zerbis tid i Ukraina inte alls särskilt långvarit på grund av kriget, men han lämnade Shakhtar Donetsk med laget i toppen av tabellen och en vunnen supercup. Brighton anställer alltså en ung manager med ett mycket piggt CV som manager i europeisk fotboll.
Kanske är man benägen utifrån hur bra Brighton ändå har bedrivit sin verksamhet de senaste fem – tio åren att därmed utgå från att också anställningen av Roberto De Zerbi är ett bra beslut. Om Brighton har gjort allting rätt under så här lång tid, så varför skulle de inte ha gjort också detta rätt?! Detta är kanske inte det allra mest logiska sättet att tänka, men rent instinktivt har det ändå en poäng.
Brighton själva verkar hur som helst nöjda. Något annat är väl för all del inte att förvänta sig, de kommer knappast att hålla något annat än mycket goda miner utåt, men den här gången känns det faktiskt helt genuint och uppriktigt när Tony Bloom och Paul Barbert båda säger att De Zerbis var deras första val som ny manager och att han är den enda manager som de ens bemödade sig med att intervjua.
I andra fall hade man kanske kunnat resonera att detta tydde på lite dålig fantasi och därmed begränsade alternativ att välja mellan. I just Brightons fall, och just i detta fall, ligger det betydligt närmare till hands att det snarare tyder på att Brighton har järnkoll på marknaden och är väldigt klara med vilka managers de verkligen vill ha, och även i vilken ordning de helst vill ha dem.
Det finns helt enkelt två helt olika sätt att få något att se väldigt enkelt ut. Det ena sättet är att inte alls vara förberedd och bara göra något vad som helst. Det andra sättet är att vara extremt förberedd och göra exakt det man redan tänkt sig. Skillnaden ser man snarare i utfallet och kanske även i förmågan att konsekvent och kontinuerligt fatta beslut av hög kvalitet.
Nu kanske inte just dessa italienska idémanagers är några som normalt sett brukar göra någon större succé just i Premier League. Maurizio Sarri, Walter Mazzarri, Francesco Guidolin är några exempel som i olika utsträckning får sägas ha antingen misslyckats eller kanske till och med floppat i Premier League. Inte för att de är dåliga managers nödvändigtvis, men vissa italienska managers gör sig helt enkelt bäst i Italien.
Det är ändå lite svårt att placera in Roberto De Zerbi i just denna kategori av italienska managers. Han är för all del lite mer ideolog än praktiker, kanske till skillnad från managers som Antonio Conte, Carlo Ancelotti och en gång i tiden Roberto Mancini, men djupt influerad som han ändå anses vara av Pep Guardiola så känns det redan där som om De Zerbi har ett mer globalt sätt att tänka som kan passa väldigt väl i Premier League.
Dessutom kommer Roberto De Zerbi till en väldigt organiserad och välskött klubb i Brighton, med en tydlig egen identitet och struktur. Därmed har De Zerbi rimligtvis klart bättre förutsättningar att verkligen lyckas än vad sådana som Sarri, Mazzarri och Guidolin hade i sina respektive klubbar; Chelsea, Watford och Swansea. Brighton och De Zerbi känns som en väldigt bra fit.
Dock är det höga förväntningar som Roberto De Zerbi måste motsvara. Han tar över ett Brighton som Graham Potter lämnade på fjärde plats i Premier League. Bara att försöka bevara ungefär den positionen får väl anses vara svårt nog. Mycket av pratet om Brighton hade börjat handla om lagets möjligheter att nypa en europeisk cupplats. Allt annat än att lyckas med detta riskerar att uppfattas som något av ett nedköp.
Just detta är kanske den största faran för Brighton och Roberto De Zerbi. Att allting härifrån, åtminstone den här säsongen, kommer att jämföras med vad man menar att Brighton hade kunnat uppnå om de fått behålla Graham Potter som manager. Sedan behöver ju inte det vara någon särskilt realistisk uppfattning över huvud taget, då den ju aldrig kommer behöva prövas av verkligheten.
Att Brighton anställer Roberto De Zerbi retar säkert inte gallfeber enbart på Juventusfansen, utan även på alla dem som verkar tycka att Sean Dyche vore toppen för alla tillgängliga engelska fotbollsjobb. Hur hög uppfattning man än har om Dyche så hade det ändå varit en extremt märklig anställning för Brighton. En manager med en helt annan idé och profil än den som gjort Brighton framgångsrik.
En idé och profil som passar väldigt väl ihop med Roberto De Zerbi.