Liverpool vs. Newcastle och vitala ytterbackar

Den speciella tränaren – Mourinho – blev entledigad och in klev superinhopparen Solskjaer. Det återstår att se om hans inhopp som manager slutar med succé. Hittills ser det onekligen lovande ut.

Guardiolas City har stött på patrull. Trots 1-0-ledning borta mot Leicester slutade det med förlust och Manchester Citys andra raka nederlag är ett faktum.

Något som dock är konstant är Liverpools styrka. Efter dagens mission; att städa av Newcastle, har Liverpool en statistik som säger: 16 segrar, 3 oavgjorda, 0 förluster. De har gjort 43 mål och släppt in 7 (sju!). Det är brutalt starka siffror.

Liverpool ser för tillfället ut som ett komplett lag; starka och stabila defensivt, ostoppbara offensivt. Är det nu eller aldrig; ska ligaguldet bärgas efter drygt 28 års väntan?

Det är en lång säsong och allt det där. Men nu är de där upp, som polesitter, och har skapat sig ett guldläge när halva säsongen återstår.

Dagens kamp på Anfield – mot The Magpies – blev en transportsträcka mot tre poäng. Newcastle hade inte mycket att sätta emot och 4-0-segern var odiskutabel.

Liverpool dominerade matchbilden från start till mål mot ett lågt sittande motståndarlag. Liverpool – som är ett starkt omställningslag och gillar att attackera en motståndare i obalans – fick sällan möjligheten.

Däremot visade de upp ett vasst bollinnehav där motståndaren tvingades flytta sig – både i bredd och djup – och därmed spricka upp när snabba kombinationer med tillhörande platsskiften iscensattes.

Liverpool har hittat ett vägvinnande spel som passar laget och dess spelare utmärkt. En nyckel i arbetssättet, främst offensivt, är Liverpools ytterbackar: Alexander-Arnold och Robertson.

Dessa spelare står för bredden i speluppbyggnaden, vilket gör att de offensiva pjäserna kan röra sig fritt i angenäma – centrala – ytor mellan motståndarens linjer.

Det är också mer regel än undantag, att både Alexander-Arnold och Robertson, befinner sig i och kring straffområdet när det vankas målchanser.

När den ena ytterbacken står för inspelet är den andre på motsatt sida av straffområdet. Detta gör det svårt för motståndaren ur markeringssynpunkt, och dels har Liverpool många spelare som kan vinna andrabollar, eller ta hand om ”överlånga” inlägg som främst Alexander-Arnold stod för idag där Robertson samlade upp och kunde fortsätta attacken (vilket resulterade i ett mål ur sådan sekvens).

Klassikern, som jag varit inne på i ett tidigare inlägg; bägge ytterbackar får inte följa med upp i anfallen, bekommer alltså inte den gode Klopp.

Härnäst väntar två högintressanta matcher för Liverpool: Arsenal på hemmaplan och Manchester City på bortaplan.

Hur stort är avståndet till jagande lag efter dessa tillställningar?