IK Frej vs. Hammarby IF; och det sorglösa råämnet Bojanic

Nya arbetssätt testas och initieras; andra ska utvecklas och förädlas.

I dessa – inledande träningsmatcher – handlar det om att skynda långsamt, belastningen på spelarna ska inte vara alltför tuff utan syftet är att vänja spelarna vid matchspel igen.

Mot denna bakgrund blir det ofta kraftig rotation på spelare och stora trupper nyttjas. Matchtiden varierar vanligtvis kring 45-60 minuter på spelarna.

Hammarbys premiärmatch, anno 2019, avhandlades mot IK Frej; partnerklubben IK Frej.

Klubbarna har tidigare haft en relation där Hammarby lånat ut (unga) spelare till Superettanklubben. Nu har samarbetet stärkts ytterligare och sportchef Jesper Jansson säger så här om Hammarby + IK Frej = sant:

Det här är ett riktigt spännande samarbete som vi tror kan bli väldigt positivt för Hammarby över tid. Med det fördjupade samarbetet blir vi partnerklubbar, där vi säkrar ett utbyte med en klubb i Stockholmsområdet på elitnivå. Det innebär att vi inte bara kan påverka utvecklingen av våra egna utlånade spelare, utan även skapa relationer till spelare hos Frej som vi tycker är intressanta.

Nestor Stefan Billborn, Hammarbys så lyckade tränarrekrytering, går in på sitt andra år som huvudtränare för Bajen.

Det mesta tyder på att Billborn och Hammarby inte kommer att göra några drastiska justeringar när det gäller arbetssätt och formation.

Snarare handlar det om att förbättra och förstärka det man visade under 2018; ett spel som bidrog till en fjärdeplats när säsongen summerades.

Spelare har lämnat, spelare har anlänt; och det kommer säkerligen hända en del innan allsvenskan kickar igång i slutet av mars.

Hål finns att fylla, exempelvis centralt där Paulsen (såld) och Junior (långtidsskadad), lämnar tomrum efter sig. Lägg där till att viktige målvakten Wilands konvalescens verkar pågå vårsäsongen ut.

Ett nyförvärv, som jag personligen är nyfiken på, är det sorglösa råämnet Bojanic från Helsingborgs IF. Kan han bli en nyckelfigur för de grönvita kommande säsong? Kvaliteten finns där, det är sedan gammalt.

Planenligt roterades det friskt med spelare på Vikingavallen i Täby. Hammarby genomförde sina fem förutbestämda byten i halvtid medans IK Frej nyttjade hela 20 spelare under matchen.

Det kan vara klurigt att analysera matcher likt denna och jag avser inte att göra någon djuplodad analys av den. Däremot blir det nedslag kring Hammarbys agerande i sin speluppbyggnad samt förhindrande av motståndarens dito.

Annars kan vi konstatera att matchens kvalité, inte heller särskilt oväntat, lämnade en hel del övrigt att önska. Det var en mycket tekniska misstag samtidigt som spelarna – främst i Hammarby – inte la ner det arbete i defensiven som förväntas av en allsvensk spelare.

Jag tänker främst på överflyttningar, uppflyttningar, understödsspel och täckningsspel. Avstånden mellan spelarna – likväl lagledarna – var generellt för stort. Detta, tillsammans med en stark press, är vitala delar i ett välfungerande försvarsspel.

Under den första halvleken gick det att skönja en förändring gällande Hammarbys sätt att förhindra motståndarens speluppbyggnad.

Man sjönk ner relativt djupt i utgångsläget samtidigt som en fembackslinje (Bengtsson lämnade sin mittfältsposition och klev ner i backlinjen) bildades och formationen #1-5-3-2 var ett faktum.

Genomgående under föregående säsong arbetade Hammarby – gällande förhindra speluppbyggnad – i en #1-4-4-2-formation.

Jag antar att Billborn ville testa en annan formation som Hammarby kan nyttja vid behov i enstaka matcher eller vid olika matchsekvenser.

I andra halvlek flyttade Hammarby fram positionerna och gick högre upp i pressen i formationen #1-4-4-2.

När det gäller Hammarbys speluppbyggnad kunde vi också där se en justering mot föregående säsong.

Under 2018 flyttade ofta bägge ytterbackar upp högt och brett samtidigt som mittbackarna flyttade isär. Idag bildades istället en ”trea” där bak med vänsterback och mittbackarna. Högerbacken däremot, tryckte upp högt i planen (Sandberg i första) vilket gjorde att högermittfältaren (Rodic i första) flyttade in mellan linjerna.

Bojanic – central mittfältare i första halvlek – flyttade ut till vänster för att frigöra sig och delta i speluppbyggnaden med sin fina högerfot och vassa spelförståelse.

Detta var något – främst Junior och Andersen – gjorde konsekvent under fjolåret; dock låg dem ofta i utgångsposition mellan uppflyttade ytterbackarna och mittbackarna – alltså i ett relativt lågt utgångsläge. Nu låg Bojanic lite högre upp, ovanför vänsterbacken, och tiggde om att få bollen på fötterna.

Vad kan man dra för slutsatser av försäsongsmatcher likt denna? Egentligen inga alls.

Men det ska bli intressant att följa Hammarby, såväl under försäsong som tävlingssäsong, och se vad – och hur mycket – som förändras och förbättras år 2 med Billborn vid rodret.

Just det. Man räknar ju trots allt mål i träningsmatcher; och matchen slutade 3-1 till Hammarbys favör.

Slutligen: Gott att den svenska fotbollen är igång igen!