Dynamo Kiev vs. Malmö FF; och Chelsea-förberedelser  

Sextondelsfinal nästa; och på lotten stod det Chelsea.

Första matchen spelas i Malmö, i en förmodad häxkittel, och den andra spelas på ett – antagligen lite sömnigare – Stamford Bridge i London.

Skillnaden lagen och klubbarna emellan är såklart monumental men i fotboll kan – som vi alla vet – det mesta inträffa och utgången är aldrig ristad i sten.

Malmö är ”off season” medan Londonlaget är i full tävlingssäsong. Stor fördel för Chelsea, såklart. Rösler med stab har dock haft en tydlig plan kring spelarnas fysiska status med målsättningen att de himmelsblå ska orka rubba den engelska giganten.

Prepareringen inför dubbelmötet mot Chelsea innefattar bland annat ett Marbella-läger med starka motståndare i form av Krasnodar och Dynamo Kiev.

Idag, en knapp vecka före den första Chelsea-akten, tog man sig an laget från Ukraina där slutresultatet skrevs till 0-0. Malmö stod för en solid insats, främst kring det defensiva.

Malmö ställde upp med den förmodade EL-elvan i formationen #1-3-5-2:

Dahlin

Nielsen, Bengtsson, Safari

Vindheim, Christiansen, Bachirou, Traustason, Rieks

Rosenberg, Antonsson

Min upplevelse är att Malmö tog matchen på största allvar. Det var ingen vanlig försäsongslunk, tvärtom; MFF-spelarna såg ut att vilja visa sig själva – och omgivningen – att de blir att räkna med.

Malmö agerade kompakt och tydligt i sitt försvarsspel och visade upp en aggressivitet i pressen vilket i stunder vållade bekymmer för Dynamo Kiev.

I sitt förhindrande av speluppbyggnad sjönk Malmö ner på egen planhalva i formationen #1-5-3-2 och var väldigt tajta centralt och styrde motståndaren utåt där vingbackarna Vindheim och Rieks satte in pressen.

Malmös låga utgångspositioner defensivt var inte konstanta under matchen utan det fanns situationer då en hög press initierades. Upphovsmakarna till detta var forwardsparet Rosenberg och Antonsson.

När Kiev spelade bollen bakåt i vissa skeden triggades en högre press igång av firma Rosenberg/Antonsson, och det var vid flera tillfällen då bollen flyttades hela vägen till Kiev-målvakten och där spelarna pressade i hopp om att vinna bollen i spel alternativt få ett inkast på motståndarens planhalva.

Just detta tror jag kommer att bli viktigt mot Chelsea; att våga trycka upp och i perioder gå högt i press med hela laget.

Liknande situation nedan där en hög press triggas igång men där man är osynkad och för sen i pressen/uppflyttningen vilket gör att Kiev kan spela sig loss.

Nycklarna mot Chelsea och att få matchen att leva inför returmötet – vilket jag tror är fullt rimligt – är dels den kompakta låga pressen där man låter motståndaren få vara på kanterna och inte centralt; men också den höga pressen som Malmö försökte implementera mot Kiev (men som inte lyckades fullt ut).

Rosenberg och Antonsson är livsviktiga i starten av Malmös försvarsspel och de är dessutom mycket starka och smarta i dessa moment; och mycket hänger på att förstapressen mot Chelsea funkar för att underlätta för spelarna bakom.

Nycklarna i Malmös offensiva spel är:

1) Omställningar. Vid bollvinst ska MFF kunna attackera en högt stående Chelsea-backlinje och där Antonsson är den som ska försöka riva sönder engelsmännen i djupled.

2) Fasta situationer. Jag förmodar att MFF har gnuggat en hel del fasta situationer den senaste tiden och i synnerhet på Marbella. Man försökte en del olika varianter; idag fick man dock inte betalt för någon.

3) “Keep the ball” var en mening som hördes från coach Röslers stämma ett antal gånger under dagens match. Det går inte enbart att spela ett omställningsspel på Antonsson utan variation krävs; ska vi gå eller ska vi försöka etablera spel och återhämta oss? Rosenberg är viktig i dessa situationer genom sin styrka att kunna suga in bollar och hålla i den (och att skapa frisparkar) så att laget kan flytta upp positionerna.

Chelsea är långt ifrån sitt livs form och har samtidigt tuffa matcher under MFF-perioden då två Manchesterlag står på agendan. Det är till Malmös fördel.