Allsvenskan 2019; välkommen!
Israelsson
Välkommen tillbaka, Allsvenskan! Du är som vanligt saknad. Allsvenskan är min personliga favoritliga att följa world wide.
Närheten till spelarna och tränarna finns där, stämningen på ett flertal matcher är av högsta kaliber samtidigt som serien innehåller en hel del spännande lag och spelare att ta del av.
På söndag kickar omgång 1 igång, en omgång som slutförs på måndag.
En intressant första runda stundar; Rydström ska hem till Kalmar med sitt Sirius, en rutinerad nykomling i Helsingborgs IF tar sig an ett storsatsande IFK Norrköping, och Malmö FF får – i sin Häxkittel – besök av försäsongens kanske starkaste lag i form av BK Häcken.
Ni hör själva. Upplagt för festligheter.
29 mars 2018 – för exakt ett år sedan – skrev jag några rader kring varje lag inför förra årets seriestart (Allsvenskan 2018 – tränare, arbetssätt och trender), och det är väl lika bra att göra detta till en tradition.
- AFC Eskilstuna – nykomlingen har spänt musklerna under försäsongen och stått för imponerande insatser; exempelvis på bortaplan mot lag som IFK Norrköping och AIK. Prestationerna har lett fram till att AFC kan titulera sig finaldeltagare i Svenska cupen. Kan tränaren Miljanovic, med den ödmjuka framtoningen, fortsätta överraska?
- AIK – fjolårsvinnaren har inte direkt imponerat under vintermånaderna samtidigt som flera viktiga kuggar lämnat laget vilket gör AIK svårlästa. Förra årets ramstarka försvarsspel behöver byggas upp och offensivt behöver handbromsen lossas. Norling behöver gräva i verktygslådan och väcka laget innan det är för sent.
- BK Häcken – Hisingslaget har stora förväntningar på sig numera. Alms mannar har alla möjligheter, med sin offensiva råtalang, att haka på i den absoluta toppstriden. Laget levererade flest antal mål förra säsongen, och defensiven satt stundtals fint också. Mittbacks-Lindgren är nyckelspelare och hans stabilitet och ledaregenskaper ska inte underskattas mitt i all attackfotboll.
- Djurgårdens IF – firma Bergstrand/Lagerlöf har med små medel gjort ett strongt arbete i Sirius. Nu ökar pressen i en klubb där de ekonomiska musklerna är väldigt mycket större än hos Uppsalalaget. In och leverera; för leverans har Super-Bosse stått för då han landat spelare som Buya Turay och Ajdarevic.
- Falkenbergs FF – allsvensk fotboll på Falcon Alkoholfri Arena Har FFF säsongen 2020 allsvensk status även då? Nej, inte om man lyssnar till den samlade presskåren. Underdogs är bara förnamnet. Men som någon gammal skidåkare en gång sa: ingenting är omöjligt. Nog ska det mycket till – och en hel del trollerikonst från coach Eklund – om västkustlaget spelar allsvenskt även nästkommande säsong.
- GIF Sundsvall – Cedergrens mannar överraskade och stod för en storslagen fjolårssäsong. Nu är dock den spanska demonen Sibila – från Soccer Services – borta. Betyder det att Giffarnas fina och vägvinnande spel är ett minne blott? Nej, jag tror inte det. Cedergren har arbetat fint och systematiskt över tid och då står man inte och faller med den flyktade spanjoren. Dock ska det bli intressant om 2018 års ultraformtoppade spelare – Hallenius – fortsätter prestera.
- Hammarby IF – sena lånet av Kjartansson var minst sagt välbehövligt. En målskytt att få in var prio. Islänningen ska dock han hinna komma igång och leverera innan sommaren då hans låneavtal löper ut. Lättare sagt än gjort. I övrigt har det roterats en hel del på spelarfronten och skadade Junior är svårersättlig. Bajen är oberäkneliga inför ligastarten. Något som dock är förutsägbart är att nestor Billborn kommer att bjuda på en hel del sköna citat under säsongen.
- Helsingborgs IF – Skåneklubben äntrar Sveriges högsta serie med ett otroligt namnkunnigt lag. Landslagskaptenen Granqvist, lillebror Farnerud och brassen Wanderson; för att nämna några. Men vad har de gemensamt? De börjar se gamla ut (var tvungen att få in något från VM-krönikan 94 i alstret…). P-O Ljung måste visa fingertoppskänsla i träningsbelastning och periodisering för att få de gamla rävarna fräscha till 30 allsvenska matcher.
- IF Elfsborg – Thelins första år i Borås-klubben mynnade ut till ett halvt haveri. Indragna i bottenstriden, stora hål defensivt och en icke önskvärd leverans offensivt kan sammanfatta Elfsborgs fjolår. Nu gäller det att Thelin, genom sitt holistiska förhållningssätt till den runda bollen, får utdelning. Cibicki och Levi tror jag kommer att kunna bidra till att Elfsborg hamnar på en tryggare position i tabellen 2019.
- IFK Norrköping – imponerande ”silly-säsong” för Pekings del där Gustafsson hämtat in kvalitetsförvärv som Nyman och Haksbanovic. Dock ett blytungt defensivt tapp när lagets pappa – Johansson – valde att avsluta karriären hemma i Halmstad. En kandidat till seriesegern helt klart; men också ett lag som behöver få ordning på saker och ting kvickt. Försäsongen har varit ömsom vin, ömsom vatten.
- IFK Göteborg – klassiker-klubben famlar efter identitet, stabilitet och… resultat. Fjolåret var inte något roligt år för Blåvitt. Det var stökigt utanför planen, det var stökigt på planen. Utanför planen bör det vara lugnare (post Gren), men på planen har Asbaghi en hel del att försöka kontrollera. Samtidigt som man vill spela en viss typ av fotboll så behövs poängen. Kan detta gå bättre hand i hand än vad det gjorde under fjolåret? Såklart det kan; för allt som Sibila (nyrekryterad assistent) lägger händerna på raffineras? Njaaa, jag är inte säker på det…
- IK Sirius – Rit-Ola beskrev nya tränarparet – Jelecak och Rydström – som dynamiskt när dessa två herrar presenterades. Dynamiken är bara en sak som måste klaffa för att få Sirius att flyga. Det är en klubb med små resurser och som titt som tätt brottas med en kommun som inte alltid stöttar. Men vetgirigheten som duon besitter kanske kan ta Sirius ovanför de otäcka strecken i den nedre regionen.
- Kalmar FF – en turbulent tid i föreningen där klubbledning och styrelse ifrågasattes hårt kan läggas till handlingarna. Coach Pehrsson har klivit in med en tydlig idé om hur han vill ha saker och ting vilket gör att Kalmarsupportrarna vädrar morgonluft. Smekmånaden är dock över och tävlingsresultat måste visas. Med Elm i vardande, som egentligen är för bra för allsvenskan, kommer resultaten att komma.
- Malmö FF – allsvenskans bästa trupp (som Rosenberg sa tidigare i år) har pressen på sig. Något som de haft de senaste åren. Med all rätt. Med den kassakista och historik som himmelslå besitter är guldet ett krav. Och kravställaren Rösler vill nog mer än gärna lyfta Lennart i skyn – en bister novemberdag – innan han kuskar vidare (?) mot nya äventyr.
- Örebro SK – det har svängt om Kjälls mannar under försäsongen. Några segrar, några kryss, några förluster; och i förlustkolumnen sticker 1-0-torsken – i Svenska cupen mot div. 1-laget Nyköping – ut. Det finns en del stabila gubbar att luta sig mot när det blåser men Besaras kreativitet lämnar ett stort tomrum efter sig.
- Östersunds FK – även ÖFK åkte på en smäll i cupspelet mot ett div 1-gäng – Karlstad – som besegrade de svartrödrandiga med 3-2. Laget har en hel del intressanta individer som skulle kunna få en nytändning uppe i lugna Jämtland. Frågan är dock hur mycket stöket kring Kindberg påverkar klubben och dess spelare. Demonen Sir Alex Ferguson sa en gång i tiden att (oväntade!) nyförvärvet Morrison var den bäste unga spelare han någonsin skådat. Före underbarn som Giggs och Rooney alltså. Snälla, snälla, Burchnall: Kan du locka fram en gnutta av denna magi? Det skulle göra mig lycklig.
Lycklig är jag i och för sig redan; för den allsvenska premiäromgången är hos oss. Nu åker vi!
Publicerad 2019-03-29 08:00