GIF Sundsvall vs. Hammarby IF; kvalité avgör matcher

I år har det däremot gått tyngre. Krisande ekonomi (ännu en gång) vilket gjort att man tvingats skeppa iväg GIF-sonen, och nyckelspelaren, Hallenius till Cypern – trots att han satt på ett nysignat femårsavtal.

Flera andra spelare har också ryktats vara på väg bort, däribland målvakten Eskelinen som verkar ha gjort sin sista match för klubben (förhandlar med dansk klubb).

Och på planen har det inte alls funkat, något tabellen vittnar om. Sundsvall är på negativt kval efter 16 kamper och endast 13 inspelade poäng.

I matchen mot Hammarby IF, på NP3 Arena, kunde vi dock se en hel del saker som var bra från hemmalaget.

Trots detta var bortasegern ett faktum då det avgörande målet – ett oerhört vackert sådant – rullades in i öppet mål från flyktade (?) Kjartansson. 2-3, slut.

Blytungt, Giffarna.

Sundsvall initierade matchen starkt och hade en tydlig plan för hur de skulle störa Hammarby. De varierade sin press där de ena stunden samlade laget djupt ner på egen planhalva i formationen #1-5-4-1.

I andra stunder gick de i en hög och tuff press där Eriksson och Sema gjorde Wilson sällskap i förstapressen. Detta störde Hammarby som tappade en del boll i dessa sekvenser.

Förhindra speluppbyggnad (lågt):

Förhindra speluppbyggnad (högt):

Offensivt skapade Sundsvall en hel del under starten av matchen. Regissör var Sema, som från sin ytterforwardsroll, skapade stor oreda för Hammarbys vänsterkant.

Redan efter fem minuter hade Sema skapat två stora chanser för Eriksson (som bommade bägge).

Sundsvall varierade sitt spel fint. De spelade både med ett stort tålamod och eget bollinnehav samtidigt som de kunde attackera snabbt ner i spelyta 3, främst på nämnda Sema – som också hade god hjälp av Tamimi som stöttade fram från sin vingbacksposition.

Sekvens 1:

Sekvens 2:

Hammarby är som bäst när de kan hitta in i ”fickorna”, i spelyta 2, mellan motståndarens back- och mittfältslinje.

Detta var något som coach Cedergren pratade om både innan matchen och i halvtid: Vi vill inte ha in Hammarby mellan oss.

Trots att Sundsvall lågt kompakt och spelade ett försvarsspel mestadels tillsammans hittade Hammarby skickligt in med passningar i dessa ytor; både i första och andra halvlek.

Sekvens 1:

Sekvens 2:

Sekvens 3:

När klockan tickat upp på 90 spelade minuter trodde nog de flesta att vi skulle få ett kryssresultat.

• Bojanic hade Bojanic-böjt in 0-1 på frispark.
• Batanero hade satt en frispark på landsmannen Gracias panna till 1-1.
• Batanero, och vapendragare Ciercoles, hade varit lite för sköna i speluppbyggnaden och tappat boll: Tankovic, 1-2.
• Kalles Kaviar, som han ibland kallades för i Kalmar FF – Tobias Eriksson – volleysköt in 2-2.

Någonstans kändes väl, i alla fall för egen del, krysset ganska logiskt sett till hur matchen gestaltat sig.

Men kvalité (=pengar i många fall) avgör matcher, och (offensiv) kvalité finns det gott om i Hammarby.

Och så var det det här med ”linjerna”. Cedergren ville inte ha Hammarby in mellan sig.

Denna upprullning är inte att leka med. Ett tillslag på samtliga spelare – från momentet då Bojanic ”sätter igång det” – till bollen ligger i nätmaskorna.

Sundsvall gör en stark match och i mina ögon såg dem – under denna match – definitivt inte ut som ett lag som kommer att åka ur allsvenskan.

Men statistiken talar också sitt tydliga språk: 0 segrar på de 10 senaste matcherna.

Hösten lär bli lång för norrlandslaget.

Bojanic må ibland se loj och nonchalant ut i spelet; men han ligger bakom väldigt mycket i anfallsväg för Hammarby. Vem sätter passningarna in mellan motståndaren i nästan samtliga sekvenser ovan? Bojanic.