Rumänien vs. Sverige; Forsberg-briljans och EM-klara

Ett EM som är unikt i sitt slag med tanke på att denna upplaga spelas i ett gäng olika länder.

Grupp A: Baku och Rom

Grupp B: Köpenhamn och Sankt Petersburg

Grupp C: Amsterdam och Bukarest

Grupp D: Glasgow och London

Grupp E: Bilbao och Dublin

Grupp F: Budapest och München

Sverige levererade på den stökiga arenan i den rumänska huvudstaden; och en stark första halvlek bäddade för seger vilket bidrog till Andersson-tårar och en kvitterad EM-biljett.

Kollektivet var starkt – offensivt som defensivt – och flera spelare lyste. Den som glänste mest av alla var Emil Forsberg.

Han var återigen sådär Forsberg-bra och spelade försvarsspel på kanten och anfallsspel centralt; precis enligt kalkylen.

Sverige, tog från start, kontroll på bollen och matchen och hittade rätt i sina offensiva utgångspositioner.

I och med att Sverige flyttade bollen mellan sig med ett skarpt passningsspel hade Forsberg allt som oftast möjlighet att positionera sig i sin favorityta; ytan mellan motståndarens back- och mittfältslinje, det vill säga spelyta 2.

Detta bidrog till att relationer och trianglar kunde bildas på många olika ställen på planen samtidigt som vänsterback Bengtsson fick en högre utgångsposition.

I offensiv riktning regisserade Forsberg det mesta från sin ”nr. 10-position”. Han var aktiv både vid offensiva omställningar där en motståndare i obalans utmanades samtidigt som Forsberg skapade oreda mot ett uppställt och organiserat försvar.

Speluppbyggnad där Granqvist söker Forsberg mellan linjerna mot ett uppställt och organiserat Rumänien:

Offensiv omställning där diagonal passning längs marken hittar upp mot Forsberg i den centrala korridoren i spelyta 2:

Det var dock inte på detta sätt som Sverige spräckte målnollan på Rumänien. Anfallet, eller Forsbergs individuella prestation, utgick från hans defensiva utgångsposition till vänster. Stark aktion av Forsberg och en riktig målskytte-nick från Bergs panna.

Om Sveriges första mål var frukten av individuell briljans var Quaisons 2-0-mål konträr; en kollektiv fin prestation där många spelare står för fina aktioner. Med som utan boll.

Och jag vågar påstå att det är inövade mönster och samarbeten; inte minst mellan forwardsparet.

Nestor Andersson, med glädjetårar porlande ur ögonen vid slutsignalen, har löst ännu en mästerskapsbiljett åt sitt land. Viktigt. Och starkt.

Det är bara att lyfta på hatten, luta sig tillbaka och se fram emot det annalkande EM-slutspelet.