Efter den sagolika säsongen - verkligheten har kommit ikapp

Ingen missade Xabi Alonsos sanslösa fjolårssäsong med Bayer Leverkusen. En säsong som nästan inte ens manusförfattarna i Hollywood hade kunnat komma på – Alonsos touch som bekant ledde B04 till en historisk ligatitel efter noll (!) ligaförluster, en tysk cuptitel och en finalplats i Europa League. Denna insats kommer förevigt klassas som en av de absolut bästa inom tysk fotboll.

DRAGKAMPEN

Succén gick inte obemärkt förbi och Alonso blev väldigt eftertraktad på marknaden – framför allt Bayern München och Liverpool sades vara extremt intresserade av spanjoren med tanke på Tuchels och Klopps exit. Men det var en annan klubb som gång på gång bollades upp som det hetaste alternativet, nämligen Real Madrid. Till slut valde Alonso att vara sitt kontrakt med Leverkusen troget, men det var lätt att se mellan raderna att Real Madrid lurade i vassen – ett Real som inofficiellt hade utsett Alonso som ersättare till Ancelotti när det var dags för honom att lämna sin post. Detta var inte aktuellt i sommar, men blir alltmer aktuellt nu.

PRESSEN

Att leva under den ständiga pressen att inte få förlora i ligaspelet för att hålla liv vid en förlustfri svit är slitsamt. När sviten bröts i slutet av augusti för Bayer Leverkusen mot RB Leipzig (3:2), efter ett helt års förlusttorka, så var det självfallet tungt för B04, men jag kan tänka mig att det också uppstod någon sorts lättnad. Samtidigt försvann också något där och då – någon form av ”magi” eller ”det”. För sättet Leverkusen förlorade på, det vill säga att tappa en 2:0 ledning till en 2:3 förlust, kändes så olikt Alonsos manskap.  Efter denna match har Bayer Leverkusen inte burit upp fjolårets kostym med samma självklarhet. Man skulle kunna beskriva det hela som att Leverkusen har fått soppatorsk. Det går självfallet att diskutera ifall de regerande mästarna dansade på en skör tråd förra säsongen när de vann flera matcher i slutminuterna – ett tillvägagångssätt som är omöjligt att hålla vid liv förevigt:

🏟️2:2 mot Bayern München (Palacios straff i 94:e)

🏟️1:0 mot Qarabag (Boniface straff i 94:e)

🏟️1:0 mot Augsburg (Palacios 94:e)

🏟️3:2 mot RB Leipzig (Hincapie 91:e)

🏟️3:2 mot Stuttgart (Tah 90:e)

🏟️2:2 mot Qarabag (Schick 92:e)

🏟️3:2 mot Qarabag (Schick 93:e + Schick 97:e)

🏟️2:1 mot Hoffenheim (Schick 91:e)

🏟️1:1 mot Dortmund (Stanisic 97:e)

🏟️2:2 mot Stuttgart (Andrich 96:e)

🏟️2:2 mot Roma (Stanisic (97:e)

Denna säsong har Alonso fått smaka på sin egen medicin när bland annat både Werder Bremen (2:2) och bottenlaget Bochum (1:1) kvitterade i slutminuterna.

DUBBLA TAPPET

Dagen då Bayer Leverkusen sparkar Xabi Alonso kommer aldrig komma, det kan vi konstatera. Han är helt enkelt immun mot det med tanke på fjolårets succé. Däremot börjar det viskas i den spanska huvudstaden. Om någon har ett legacy i en klubb så är det Carlo Ancelotti. Men vindarna viskar att storklubben Real behöver en ny kapten vid rodret, vilket betyder att Alonso med all säkerhet kommer lämna B04 efter den pågående säsong. Det mesta pekar dock på att Bayer Leverkusen inte bara kommer att tappa sin historiska tränare, utan även sin diamant Florian Wirtz. Det är ingen hemlighet att alla storklubbar suktar efter honom. Men nu pratas det om en kupp bakom kulisserna – nämligen att Wirtz följer med Alonso till Real som ett paket. Leverkusen vill självfallet allra helst behålla Wirtz, men om tysken insisterar på att lämna så vill B04 helst sälja till Real och inte till Bayern München som också gärna vill ha honom. Manchester City är också en annan klubb som vill ha Wirtz, men sannolikheten att Wirtz väljer att följa med sin nuvarande tränare, som han ser upp till så mycket, är väldigt hög. Wirtz är känd för att göra logiska och väl genomtänkta beslut och ett sådant beslut skulle vara att följa Alonsos fotspår. 

Det återstår att se vem Leverkusen hädanefter kommer plocka in som ersättare till Alonso när tiden är kommen – mycket pekar på succétränaren Sebastian Hoeneß i VFB Stuttgart, men inget är officiellt.

**

Apropå tränarskifte – Dortmund lär nog behöva se sig om, för det Nuri Sahin levererar just nu med BVB är ovärdigt. Speciellt när det kommer till bortaformen – sex raka bortaförluster i rad (sett till alla tävlingsmatcher).

Det lär helt enkelt funderas en del i Ruhrområdet under landslagsuppehållet.

Händelserika dagar för de tyska topplagen som har fått hantera flera tuffa motgångar denna period.

VAR ÄR PLAN B?!

Bayern München åkte till Barcelona för att förlänga sin positiva svit mot den spanska jätten (sex raka segrar) – men så blev det inte. I stället fick ett välkänt ansikte fira när Barcelona demolerade Bayern med hela 4:1. Den tredje största förlusten för de tyska jättarna någonsin ute i Europa. Flicks revansch var ett faktum och Kompany fick återigen se sitt FCB besegrat. Bayern har nämligen en väldigt svag form just nu – endast en seger på de senaste fem matcherna (två kryss och två förluster).

En negativ röd tråd som redan nu går att se är att Bayern faller kort mot tuffare motstånd:

• 1:1 mot Bayer Leverkusen
• 1:0 förlust mot Aston Villa
• 3:3 mot Eintracht Frankfurt
• 4:1 förlust mot Barcelona

En tydlig svaghet i Bayerns spel är den höga backlinjen som de bättre lagen sårar gång på gång. All respekt till Kim och Upamecano, men de blir bokstavligen ”slängda till vargarna” varje gång de ställs mot motståndare som kan straffa dem på 50 meters sprint. Frågan är om Kompany är för envis för att inse att hans spelidé inte passar detta spelarmaterial. Om försvararna ständigt tappar motståndaren, så måste ”åtminstone” lagets offensiva kraft vara betydligt effektivare, vilket de inte har varit. Och när så är fallet, blir resultatet som mot Barcelona.

Ytterligare en sak som Kompany bör ta med sig är att Manuel Neuer inte är DEN Manuel Neuer han har varit längre. Han räddar inte de ”omöjliga skotten” och hans känsla i fötterna har försämrats sedan hans skador. Dessutom är inte längre motståndarnan ”rädda” för Neuer. Förr märkte man så tydligt att anfallarna sköt bollen 10 meter över mål bara för att de tappade nerverna framför Neuer. Nu kliver de bara fram och placerar bollen kyligt in i mål – vilket vi också kan notera i siffrorna:

14 insläppta på 22 skott i skrivande stund….

Gårdagens urladdning mot Bochum (5:0) kan inte sminka över att Bayern har stora problem mot bättre motstånd. Kompany bör kanske fila på en plan B som hjälper laget att få ut sitt max.

TROTS ORKANVINDAR – HAN STÅR FORTSATT SÄKERT

Dortmunds huvudtränare Nuri Sahin har inte haft någon fin höst så här långt. De senaste sju tävlingsmatcherna har resulterat i fyra förluster och tre vinster:

Dessa resultat är inte acceptabla om man har de målsättningarna som BVB har. Trots detta står klubbledningen tryggt fast vid beslutet att fortsätta ge Sahin stöd som huvudtränare.

Förra veckan stod laget för en stark första halvlek mot Real Madrid, men i den andra halvleken föll de ihop som ett korthus. Viktigt att betona är att Real Madrid växlade upp och visade ett ”annat ansikte” i den andra halvleken och de kunde ha vänt matchen, men Sahins coachande från sidlinjen gjorde saken minst sagt lättare för de regerande mästarna Real. Att byta formation så tidigt i den andra halvleken, och dessutom göra de byten han gjorde, var beklämmande dåligt. Ja, Sahin är en ung tränare och alla kan göra misstag, men listan på felsteg blir allt längre och de kommer med hög frekvens. I lördags fick vi också bevittna BVB tappa ledningen mot Augsburg och förlora. Detta har resulterat i att laget i dagsläget är sju poäng bakom ligatoppen och endast åtta poäng ner till kvalplatsen. Precis som Bayern måste de göra läxan, och det fort.

SMAKA PÅ SIN EGEN MEDICIN

Det är otacksamt att fortsätta framåt efter en sådan historisk säsong som Bayer Leverkusen bjöd på i fjol.

Förutom att förlustraden redan är sprucken denna säsong så har laget flertalet gånger inte lyckats nå upp till sin fulla potential. Tre resultat som verkligen sticker ut är 2:2 mot Holstein Kiel där Xabi Alonsos manskap tappade en 2:0 ledning mot nykomlingen. Därefter blev det även delad pott mot Brest i Champions League och så sent som i lördags fick Bayer smaka på sin egen medicin (Göteborgsskämt inbakat), när de tappade en ledning två gånger om – det sista tappet dessutom i den 90:e minuten.

PANNBEN

Förra helgen fick Sebastian Hoeneß en rejäl käftsmäll när hans VFB Stuttgart åkte på en 4:0 förlust mot Bayern München. Därefter fick fjolårets överraskningslag ta flyget från München till Turin för att ta sig an en annan jätte, nämligen Juventus. På förhand kändes det som att Stuttgart var i ett rejält mentalt underläge, men Hoeneß bevisade fotbollsvärlden återigen vilken skicklig coach han är. Matchen slutade med en 0:1 seger efter mål i den 90+ minuten. En oerhört imponerande insats – vilket följdes upp med en stabil ligaseger i lördags mot Holstein Kiel. Hatten av för ”Die Schwaben”.

TROTS MOTVIND – STÅR PÅ TOPP JUST NU

RB Leipzig har de senaste åren kämpat för att slåss om titeln i Tyskland, men trots fina försök har de inte nått hela vägen. Denna säsong har främst negativa nyheter florerat runt laget, framför allt gällande det usla Europaspelet:

• 2:1 förlust mot Atletico Madrid
• 2:3 förlust mot Juventus
• 0:1 förlust mot Liverpool

Dessutom tappade klubben under sommaren ännu en gång två nyckelspelare, nämligen Dani Olmo och Mohamed Simakan. Att nyckelspelare lämnar är ett återkommande kapitel hos RB Leipzig – bara detta är ett axplock från de senaste tre åren:

• Josko Gvardiol
• Dominik Szoboszlai
• Christopher Nkunku
• Emil Forsberg
• Dayot Upamecano
• Ibrahima Konaté
• Marcel Sabitzer

Trots detta har pressen varit stor på tränaren Marco Rose att han ska leda laget till framgång, men frågan är om han kommer lyckas med det? I veckan nåddes laget av beskedet att stjärnan Xavi Simons är borta för en längre period,  vilket inte stärker RBL:s aktier. Oavsett detta löste laget ännu en seger i ligaspelet i helgen mot Freiburg (3:1) och har smugit sig upp i toppen av Bundesliga, strax bakom Bayern München.

Fotbollsfabriken rullar vidare – vi lär bjudas på ett par till spektakulära rubriker under hösten och vintern som kommer.

De senaste fyra åren har verkligen bjudit på toppar och dalar för Hans-Dieter Flick (Hansi). Under 2020 vann Flick samtliga titlar som han kunde vinna i Bayern München:

• Bundesliga
• Tyska cupen
• Champions League
• Tyska Supercupen
• Uefa Supercupen
• VM för klubblag

Men bara ett år senare, sommaren 2021, gick Flick och Bayern skilda vägar. Det tyska landslaget ropade och Flick hoppades på att succétåget skulle fortsätta rulla, samtidigt som FCB hoppades på att Julian Nagelsmann skulle förlänga klubbens titelsvit. Som bekant vet vi alla att det gick käpprätt åt skogen för båda parterna….

…Flick stod för den historiska bedriften att för andra gången någonsin misslyckas med att leda Tyskland vidare från ett VM-gruppspel (2022). En uttåg som innebar att Flicks anseende i Tyskland skadades oerhört mycket.

Samtidigt bjöd Bayern München a.k.a FC Hollywood på ett spektakel med Julian Nagelsmann och därefter Thomas Tuchel.

Nu, tre år senare, står Flick på andra sidan när hans Barcelona ska ta sig an Bayern München i Champions League.

ETT MÖTE MED MÅNGA VINKLAR

Barcelona mot Bayern München. Utan tvekan ett av de största toppmötena i modern fotboll, men båda klubbarna är i ett skede av sin klubbhistorik där de försöker leta sig tillbaka till toppen. De stod båda två titellösa förra säsongen och har anställt nya huvudtränare som de hoppas ska kunna leda dem tillbaka till den absoluta toppen – och starten för respektive huvudtränare (Flick och Kompany) har varit lovande.

Flick har på sina tolv första tävlingsmatcher i Barca-tröjan inkasserat:

• 10 segrar
• 2 förluster
• 39:12 i målskillnad

Kompany har under sina inledande tio tävlingsmatcher följande siffror:

• 7 segrar
• 2 kryss
• 1 förlust
• 37:10 i målskillnad

Detta är två lag som verkligen bjuder på offensiv och fartfylld fotboll, och för att krydda till denna tillställning ytterligare så var Flick faktiskt redo att återvända till München i våras. Bayerns ledning kontaktade honom och frågade om det fanns intresse att efterfölja Tuchel. Fram till den 11 maj var Flick säker på att han skulle återvända till München och han hade också börjat fundera på truppbygget, men sedan kom inget samtal från Bayern och den sportsligt ansvarige Max Eberl. Eberl var nämligen inte helt förtjust i idén ”Flick 2.0”. Han ville gå en annan väg som innebar en omstart för klubben med en ny tränare. Det blev som bekant Vincent Kompany, vilket Flick fick bevittna på avstånd i slutet av maj när belgaren anställdes.

En annan intressant ”match i matchen” är den mellan rekordmannen och hans ersättare. Robert Lewandowski lämnade Bayern München sommaren 2022 efter att ha tillbringat åtta år i München. Dessa åtta år resulterade i åtta (!) ligatitlar, tre DFB-pokal och en Champions League-titel. Dessutom lyckades han med bedriften att slå Gerd ”Der Bomber” Müllers historiska målrekord från BL-säsongen 71/72 (40 mål – Lewy gjorde 41).

Annons

https://twitter.com/Keven_Bader/status/1396125743202066435

Lewandowskis första tid i Barcelona har varit ok, men sett till hans mått mätt inte alls på den nivån som han tidigare har varit på:

• 23 ligamål säsongen 22/23
• 19 ligamål säsongen 23/24

Nu hoppas den 36-årige veteranen att han ska nå sina gamla höjder igen med sin gamle vapendragare Flick. För det var just under Flick som Lewy slog det där ”omöjliga” rekordet i Bundesliga – och vi kan konstatera att starten är lovande:

• 12 ligamål på 10 ligamatcher

Annons

Nu ska rekordmannen ställas mot sin gamla klubb och sin ersättare Harry Kane. Kane, som trots sina makalösa siffror, har fått höra en hel del kritik under hösten när han blev mållös i tre matcher. Nu har dock engelsmannen tystat kritikerna efter helgens insats mot Stuttgart. Då stod Harry Kane nämligen för en tvättäkta hattrick när Bayern vann med 4:0. Därmed har den engelska landslagskaptenen följande siffror i FCB-tröjan:

• 55 tävlingsmatcher
• 57 (!) mål
• 18 assist

STARK SVIT

När dessa lag har mötts de under de senaste åren ser vi en tydlig dominans från Bayern Münchens håll – matchen som självfallet sticker ut i allt detta är 8:2 segern för tyskarna. Då satt Flick på Bayerns tränarbänk.

Frågan är nu om den forne FCB-tränaren kan bryta tyskarnas dominans och leda sitt nya FCB till en viktig seger.

Annons

De tyska tränarna bjuder verkligen på rubriker de senaste veckorna. Förra veckan var det Jürgen Klopp, nu är det Thomas Tuchel som står i fokus när han genomför en historisk och omdiskuterad flytt.

Få personer hade nog trott att dagen skulle komma när en tysk tränare får rollen som engelsk förbundskapten, detta med tanke på rivaliteten mellan Tyskland och England. Men nu är dagen här.

En chock för vissa, men samtidigt är detta en klockren värvning.

Det är ingen hemlighet att Tuchel trivs i England. Under sitt knappa år som Bayern München-tränare pratade han ofta om hur mycket bättre det är i England. När Tuchel fick sparken från FCB var det bara en tidsfråga innan han skulle återvända ”ön” igen – frågan var bara i vilken roll. Det såg länge ut som att han skulle efterträda Erik ten Hag i Manchester United, men enligt rapporter ska han i sista stund ha tackat nej till uppdraget. Nu är det klart att han blir ny engelsk förbundskapten, en roll som han faktiskt blev erbjuden efter EM 2021, men då ville Tuchel inte lämna sin dåvarande arbetsgivare Chelsea.  

SISTA PUSSELBITEN (?!)

England har de senaste åren haft ett makalöst utbud när det kommer till spelarmaterialet, men trots det har laget inte lyckats nå hela vägen:

• VM-brons 2018
• EM-silver 2020(21)
• EM-silver 2024

Nu med Tuchel vid rodret tror jag att den sista viktiga pusselbiten är lagd för att England ska kunna kröna sig som mästare. Genom åren har TT visat vilken skicklig turneringstränare han är, inte minst när han tog över ett dysfunktionellt Chelsea och lyckades leda dem hela vägen till en Champions League-titel 2021.

Den 51-årige tysken står nu inför sin största och tuffaste uppgift i karriären. Han ska bryta den engelska förbannelsen och åstadkomma det som ingen annan engelsk förbundskapten har lyckats med sedan 1966 (VM-guld), nämligen att vinna en titel. Och vore det inte symboliskt om Tuchel lyckas i Nordamerika 2026, 60 år efter den första titeln? Skulle han lyckas med denna bedrift lär vi få kalla honom Sir Thomas Tuchel i framtiden.

Det blir ingen lätt uppgift – pressen kommer vara enorm på Tuchel och hans manskap, men jag är säker på min sak: England har aldrig varit närmare guldet i modern tid.

Det var nog få som missade veckans, om inte ett av årets, största nyhet inom fotbollsvärlden när Jürgen Klopp blev presenterad som ”Global Head of Soccer” för Red Bull koncernen. Det viskades redan om detta i våras, men då avfärdade Klopps agent det hela, men nu är det trots allt bekräftat. Från och med den 1 januari 2025 kommer Klopp inte vara arbetslös längre.

KONTRAKTET

Det har snackats och skrivits mycket gällande Klopps avtal med Red Bull. Det vi kan vara säkra på är att kontraktet sträcker sig över fem år – det vill säga från 2025 till 2030.

Sedan har det spekulerats mycket om en form av ”klausul” som betyder att Klopp får lämna ifall det tyska förbundet knackar på, vilket skulle kunna vara aktuellt redan sommaren 2026, efter VM i Nordamerika. Då går nämligen Julian Nagelsmanns kontrakt ut. Denna klausul har dock endast tyska Sky rapporterat om. Tidningen Bild menar på att det inte finns någon klausul och flera tyska experter tror inte heller på någon klausul då detta skulle vara alldeles för riskabelt för Red Bull. Det återstår att se hur det ligger till den dagen Nagelsmann tackar för sig i landslaget. När det kommer till Nagelsmann tror inte han heller på någon klausul:

“Jag känner Oliver Mintzlaff (CEO av Corporate Projects and New Investments av Red Bull) mycket väl. Jag kan inte föreställa mig att den klausulen finns där.”

PR-KUPP

Kikar vi först på Red Bulls perspektiv har de lyckats genomföra en affär som är nästintill perfekt. De har lyckats värva Klopp – en tränare, fotbollspersonlighet och människa som symboliserar den typ av energifyllda fotboll som just Red Bull-klubbarna strävar efter. Med hans blotta närvaro och dragningskraft kan de åstadkomma mycket. Det finns säkerligen personer där ute som också, när det kommer till hantverket, hade kunnat kvalificera sig nästan lika bra – men med Klopp får de ett helhetspaket som inte går att slå. Enkelt sagt, Red Bull har fiskat upp den största fisken i sjön för denna roll.

Klopps nya “värld” – snart lär Paris FC ansluta enligt fransk media.

HELGONFÖRKLARAD

Hade man för en vecka sedan frågat gemene tysk om vad de tycker om Klopp hade förmodligen 99,9 procent sagt att de gillar honom och att de till exempel skulle vilja se honom på den tyska tränarbänken framöver. Många hade nog även sagt ja till att trycka Klopps ansikte på en sedel.

Under hösten har JK tagit emot flera stora utmärkelser såsom förtjänstorden (från Baden-Württemberg ) för sociala engagemang.

“Vi behöver förebilder som du (Klopp) som står upp för kärnvärdena i vårt samhälle och tar upp frågor.”

– Statsminister Kretschmann från Baden-Württemberg

Klopp tog även emot förtjänstorden av Frank-Walter Steinmeier för sina prestationer för bilden av Tyskland utomlands:

Detta är bara enstaka exempel på hur älskad Klopp var i Tyskland – fram tills veckans nyhet. För denna nyhet landade inte väl hos de tyska fotbollsfansen. Tittade man på sociala medier kunde man se en röd tråd där många skrev något i stil med att ”fotbollen är död nu” eller att ”Klopp är en hycklare – lika falsk som sina tänder”. Folk höll alltså inte igen. Några fans gick till och med så långt som att skriva att Dortmund-fansen hade hellre sett honom som Schalke-tränare än i Red Bull-koncernen. Det säger ändå en hel del. Samtidigt har många ”tyckare”, före detta spelare och tränare uttryckt en form av förståelse.

Många målade upp Klopp som en fanbärare för den traditionella fotbollen. En kostym som han själv inte aktivt tog på sig, men som han fick av fotbollsfansen baserat på agerande genom åren. Man skulle kunna säga att Klopp sattes på en piedestal av väldigt många som en form av reaktion på hur den moderna fotbollen ser ut idag. Samtidigt får man inte förblindas – för om man ser helhetsbilden så har Klopp vid sidan om planen alltid varit väldigt ”modern” i och med att han har genomfört flera dussin reklamsamarbeten. Han tränade även ett lag i Premier League som är världens största och kommersiella ”fotbollsprodukt” och när det kommer till Red Bull-koncernen har han faktiskt genom åren aldrig varit emot den. Tvärt om så har han till och med lovordat Red Bull när det kommer till hur de har tagit sig an fotbollen och gått en annan stig än de ”klassiska” rika koncernerna som tar över fotbollsklubbar.

PLANEN SEDAN LÄNGE (?!)

Enligt TZ München ska Klopp ha vetat om detta steg i sin karriär väldigt länge. Faktiskt redan i september 2022. Då ska Klopp ha besökt den före detta grundaren och Red Bull-ägaren Dietrich Mateschitz i Salzburg. Mateschitz låg då på sin dödsbädd, men detta ska inte ha hindrat honom från att ha övertygat Klopp att ansluta till Red Bull. Ifall detta stämmer betyder det att Klopp vetat om alltihop de senaste två åren. Dessa uppgifter är inte bekräftade, men skulle de stämma hade det verkligen lagt ett annat filter på Klopps agerande de senaste åren.

KÄRT ÅTERSEENDE

Klopp kommer stöta på flera bekanta ansikten i sin nya roll. Samtliga huvudtränare för de tre största klubbarna i Red Bull-koncernen har nämligen en stark koppling till Klopp.

Både Marco Rose (RB Leipzig) och Sandro Schwarz (Red Bull New York) har varit spelare under Klopp när han tränade Mainz, medan Red Bull Salzburgs nya tränare, Pepijn Lijnders, var assisterande tränare till Klopp i nio år innan sin post i Österrike. Nu hoppas Red Bull att samarbetet mellan alla parter ska fortsätta positivt.

FRAMTIDEN

Det är inget snack om att Klopps ”gloria” är bortplockad och hans eftermäle är i dagsläget väldigt ”befläckad” enligt många miljoner människor. Detta är något som Klopp med största sannolikhet också kunde räkna ut innan han tog jobbet. Vi får se nu vad framtiden innehåller för Klopp och hans Red Bull. Ska man läsa Salzburger Nachrichten så tror de på något storslaget i alla fall:

“Klopp-kuppen: Ingen Red Bull-övergång har någonsin varit större. Att se Jürgen Klopp på jobbet får en oundvikligen att vilja se fotboll. Han kan ge Red Bull-fotbollen en själ.”

En händelserik Europavecka avslutas med en minst sagt spektakulär ligaomgång. Under veckan fick vi se både Dortmund och Bayer Leverkusen imponera när Champions League-kamerorna var tända. BVB bjöd på ett uppseendeväckande målkalas mot Celtic (7:1) och Bayer Leverkusen spände musklerna och vann med 1:0 mot Zlatans Milan. Två resultat som innebär att lagen nu befinner sig i toppen av CL-tabellen:

Dessa två lag bjöd dock på helt andra uppträdanden igår när de ställdes mot Union Berlin respektive Holstein Kiel…

Nuri Sahins Dortmund reste till Berlin för att bygga vidare på den positiva känsla man hade byggt på under CL-veckan. Men lika snabbt som euforin kom försvann den också. Dortmund visade återigen sin sämre sida på bortaplan. Hemmalaget Union Berlin vann rättvist med 2:1 mot BVB, ett resultat som betyder att de gulrandiga fortfarande är segerlösa på bortaplan denna ligasäsong:

• 0:0 mot Werder Bremen
• 5:1 mot VFB Stuttgart
• 2:1 mot Union Berlin

I och med denna förlust har Dortmund nu gjort sin sämsta ligastart på de senaste tio åren. Självklart är det i iögonfallande att vinna med 7:1 mot Celtic, men då får man inte tappa fotfästet och visa upp en sådan bedrövlig insats ett par dagar senare. Som vanligt saknas mentaliteten i BVB-lägret – något som har varit på tapeten sedan Klopps farväl. Ska man vara ett topplag så får man inte uppträda på detta sätt. Det är inte acceptabelt.

Bayer Leverkusen som hade kommit hem från München förra helgen med en lycklig poäng (1:1 mot Bayern München) såg ut att gå för segern denna gång, men så blev icke fallet. Trots 2:0 ledning mot nykomlingen Holstein Kiel lyckades Xabi Alonsos herrar tappa taktpinnen och därmed tre poäng. Matchen slutade 2:2 vilket betyder att vägen upp till toppen blir allt längre.

Ett lag som i skrivande stund däremot befinner sig på toppen av Bundesliga är Bayern München. Förra helgen skrev jag om deras förvandling under nya tränaren Vincent Kompany – en förvandling som också medför risker, vilket Aston Villa tog vara på när de gjorde matchens enda mål.

Trots bollinnehavet, chanserna och dominansen så saknades effektivitet framför mål från Bayern Münchens håll. Detta trots att man veckan innan hade lyckats göra 20 mål på tre matcher. Desamma gällde i matchen mot Bayer Leverkusen som slutade 0:0, FCB lyckades helt enkelt inte förvalta sina möjligheter. En person som har fått svidande kritik för veckans måltorka är Harry Kane. Rekordnyförvärvet gick  mållös ur båda matcherna, vilket fick den före detta tyska landslagsmannen, Dieter Hamann, att skriva följande:

”Jag sa redan efter EM i somras att han fortfarande måste bevisa att han är värd de 100 miljonerna (som FCB köpte honom för sommaren 2023) – även om han gjorde över 30 mål förra säsongen. Han värvades inte för att göra hattrick mot Darmstadt. Han togs in för att göra mål mot Leverkusen, Aston Villa och göra mål i kvartsfinalen i Champions League. Det har han inte gjort än. Jag är fortfarande skeptisk till stjärnanfallaren.”

Hamann är väldigt välkänd i Tyskland för sinauttalanden, vilket Bayern Münchens sportchef, Max Eberl, var tydlig med att svara på:

”Didi Hamann är som tinnitus! Det kommer var tredje dag upp.”

Det är svårt att kunna anmärka på något när det gäller Kanes leverans i Bayern München – 54 mål och 17 assist på 53 matcher. MEN det finns en poäng i att Kane värvades för att vinna de stora matcherna och inte för att göra fyra mål mot Dinamo Zagreb på hemmaplan. Ikväll kommer en enorm press ligga på engelsmannens axlar, men även hans lagkamrater som måste steppa upp. Efter två raka segerlösa matcher måste Kompanys manskap inkassera en seger, men det blir inte lätt då ett självsäkert Eintracht Frankfurt kommer på besök.

OVÄNTAD TOPPMATCH

Missförstå mig inte, det är självfallet en stormatch när Bayern München möter Eintracht Frankfurt, men det var nog få som trodde inför säsongen att man i detta sammanhang skulle prata om ettan mot tvåan. Eintracht Frankfurt har dock smugit sig upp under de senaste veckorna efter en tung ligastart (2:0 förlust mot Dortmund). Därefter har Dino Toppmöllers lag inkasserat fyra raka ligasegrar. Utöver det samlade man på sig ännu mer självförtroende i torsdags när Eintracht vann med hela 1:3 borta mot Besiktas. En bortamatch som man inte skojar bort.

(bild)

En nyckel i Eintrachts positiva framtoning är anfallsparet Omar Marmoush och Hugo Ekitiké. Tillsammans har de gjort 11 mål och nio assist på de inledande åtta tävlingsmatcherna. En annan som har haft en nyckelroll är Hugo Larsson. Svensken har fått en kanonstart under hösten, och det har gett upphov till eko ute i fotbollseuropa. Allt fler klubbar har fått upp ögonen för Larsson, vilket har lett till att Eintracht har agerat. I fredags blev det klart att 20-åringen förlänger sitt kontrakt med BL-klubben till 2029 och dessutom höjer sin lön.

Det återstår att se om Hugo Larsson kan toppa sin händelserika vecka med att skjuta sitt Eintracht till en seger. Senast när Larsson startade för Eintracht Frankfurt mot Bayern slutade det med mål och en 5:1 seger. Det återstår om vi får se en repris ikväll, oavsett vad blir det en rysare. Bayern vill verkligen inte gå in i landslagsuppehåll med tre raka segerlösa matcher, samtidigt som Eintracht kommer göra allt i sin makt för att försöka få ”vila” under uppehållet på plats 1 i Bundesliga.

OBS – vi får inte glömma bort att ett revanschlystet Rasenballsport Leipzig som lurar i vassen. I veckan tappade de en ledning till en 2:3 förlust mot ett tio-manna Juventus. Nu vill de spänna musklerna genom att vinna mot nykomlingen och succélaget Heidenheim. En lurig bortamatch.

Ikväll bjuds vi på en enormt laddad tillställning. Fjolårets historiska mästare, Bayer Leverkusen, reser till München för att ta sig an mesta mästarna Bayern München. Dessa två klubbar har befunnit sig i olika galaxer det senaste året när det kommer till resultat och harmoni. Leverkusen har som bekant stått för den sanslösa bedriften att gå igenom en hel ligasäsong utan att förlora och i slutet titulera sig som liga-, men även cupmästare. Bayern München hade allt annat än en positiv säsong – turbulenta scener både på och utanför planen som i slutändan resulterade i en titellös historia. Detta var första gången sedan säsongen 11/12 som FCB blev tomhänta när allt skulle summeras.

BRÖSTAT UPP SIG

Bayern Münchens tränarjakt missade nog ingen i våras – för den neutrala åskådaren var det en form av parodi. För fansen var det ett långt lidande:

Till slut lyckades klubben ro i hand sin huvudtränare:

Det jag skrev då håller jag fast vid, det vill säga att detta var ett oväntat men väldigt positivt nyförvärv för Bayern München. Kikar vi på säsongsinledningen kan man också konstatera att min spaning var rätt, hittills. Under Vincent Kompany har Bayern München bröstat upp sig och de visar den där ”bayerska” attityden igen. Som en ångbåt har man tuffat på och oavsett ställning har FCB-spelarna försökt utöka sin ledning. Detta visade man utan tvekan på under förra veckan när de inkasserade en målskillnad på 20:3 efter tre matcher:

• Holstein Kiel – Bayern München 1:6
• Bayern München – Dinamo Zagreb 9:2
• Werder Bremen – Bayern München 0:5
Annons

Kompanys Bayern får också många att tänka tillbaka på Bayern München under Pep Guardiola. Då ville FCB precis som nu ständigt ha bollen – men idag är de dessutom extremt aggressiva. Spelarna springer ute på planen med en enorm hunger som inte går att släcka – och siffrorna talar sitt tydliga språk:

Det som också gör Bayern så mycket farligare nu under Kompanys sätt att spela är att konkurrensen är enorm i laget. När spelare såsom Serge Gnabry eller Musiala byts ut kommer en taggad Leroy Sané, Thomas Müller, Michael Olise eller Kingsley Coman in som vill visa framfötterna så att de får starta nästa gång. Så i stället för att tempot går ner när bytena görs i den andra halvleken så ökar det igen, och det skapas därmed en form av ”andra våg” med de högprofilerade spelarna som vill visa upp sig. Detta leder till att de lag som möter FCB alltid ställs inför en 90+ minuters intensiv match.

MÄSTARLAGET INTAKT

Tittar vi närmare på de regerande mästarna så har de nästintill hållit mästarlaget intakt. Odilon Kossounou är det största tappet i sommar (lån + köpoption till Atalanta), däremot har man sedan tidigare ett starkt centralt försvar med Edmond Tapsoba, Piero Hincapie och Jonathan Tah. Som backup har man lånat in (med köpoption) Nordi Mukiele från PSG – fransmannen med historik i RB Leipzig.

Klubbens ledning ska verkligen ha en stor eloge att man lyckades hålla flera nyckelspelare såsom Jeremie Frimpong, Alejandra Grimaldo och Victor Boniface kvar i klubben, trots intresse från andra klubbar.

Utöver det har man också förstärkt laget med bland annat Gironas förra mittfältare Aleix Garcia och Rennes offensiva pjäs Martin Terrier.

Nyckeln i Xabi Alonsos fortsatta framgång med Leverkusen är utan tvekan kontinuitet. Man har enorm fördel om man kan fortsätta jobba från där man avslutade förra säsongen. Laget åkte dock på en (nyttig) käftsmäll när de för första gången sedan maj 2023 förlorade en ligamatch (2:3 mot RB Leipzig). En förlust som inte är orimlig, men som svider extra mycket i och med att B04 har levt på en sådan makalös svit. Men jag skulle säga att denna förlust kan ha gett laget mer andrum – det kan inte vara lätt att ständigt leva med pressen att förlänga sviten. Nu är den bruten och de kan fokusera på att fortsätta ta steg framåt med laget och kanske våga sig på saker som de annars inte hade vågat göra.

STJÄRNDUELLEN

Det finns många ”matcher i matchen”, men den som får störst uppmärksamhet i Tyskland är utan tvekan den mellan guldgossarna Jamal Musiala (21) och Florian Wirtz (21). Båda två har redan blivit ligans stora affischnamn och gett hela Tyskland en ny favorit duo att heja på. Det är ju så att Musiala och Wirtz är de stora stjärnorna i landslaget nu. Med dem hoppas de tyska folket att man ska kunna lyfta både VM-pokal och EM-pokal inom en snar framtid.

När det kommer till klubblagen är de i dagsläget motståndare – frågan är dock hur länge till det varar då Bayern vill värva Wirtz nästa sommar, men det finns samtidigt intresse från Real Madrid, Arsenal och Manchester City också. Men det är en annan historia. Ikväll kommer mycket ansvar vila på deras axlar att bära sina respektive lag framåt. Sett till lagen i stort är nog pressen större på Wirtz, då Musiala har fler lagkamrater som kan bära lite av bördan. En av dessa är bland annat nyförvärvet Olise….

DET STORA UTROPSTECKNET

…Michael Olise. Född i London, men representerar det franska landslaget. En oerhört skicklig ytter som redan lite lätt har börjat beskrivas som den nya Arjen Robben i Bayern München. Olise har på kort tid begeistrat alla FCB-fans med sitt sätt att spela. Tillsammans med Musiala skapas det mycket ”magi” ute på planen. Det ska sägas att Musiala och Olise känner varandra från tiden i Chelseas ungdomslag när de var små. Olise talar även bättre engelska än franska och har därmed också skapat ett starkt band till Musiala och Harry Kane – vilket i sin tur bidrar till det läckra offensiva spelet:

Vi lär få se mycket mer av Olise i FCB-tröjan framöver.

FRÅGETECKEN

Trots den brutalt positiva säsongsöppningen har det funnits några funderingar kring Bayern München – framför allt gällande deras försvar. Både Kim och Upamecano har en historik i FCB-tröjan att alltid stå för någon tabbe lite då och då. Med Kompanys sätt att spela, hög backlinje, är risken desto högre att duon ställer till det. Men de har börjat finna varandra alltmer under den senaste perioden. Senast mot Bremen höll de tätt – Werder Bremen lyckades inte ens komma till något farligt läge och deras xG låg på 0,0. En av förändringarna som Kompany har gjort är att sätta Kim som vänster mittback i stället för höger. Det var just på vänstersidan som Kim briljerade i Napoli och blev utnämnd till den bästa försvararen i Serie A. Nu hoppas Bayern att han kan leva upp till förväntningarna och, tillsammans med Upa, bli det stabila försvaret som klubben så länge har eftersökt.

Med det sagt är det bara att önska er en fantastiskt fin kväll med en extremt laddad tillställning. Det är svårt att hitta en match som är mer sprakande än denna. Bayer Leverkusen vill visa att det inte bara var ett ”one hit wonder”, samtidigt som Bayern München vill störta dem ner från tronen och visa att Rekordmeister är tillbaka. En riktig Oktoberfest helt enkelt. Viel spaß!

Säsongsinledningen har minst sagt varit händelserik för Hugo Larsson – både ur ett positivt och negativt perspektiv. Det negativa perspektivet handlar om landslagssituationen, vilket förmodligen ingen har missat. Kikar vi dock närmare på det positiva ser vi tydligt att det överskuggar allt annat. Larsson har fått upp farten nu och med sitt Eintracht Frankfurt vill han nu nå nya höjder.

UNGA OCH HUNGRIGA

Efter en bitter säsongsstart mot Dortmund (2:0 förlust) har Dino Toppmöllers manskap visat på en fin utvecklingskurva – de har nu tre raka ligasegrar är i bagaget och det mesta pekar på att det kommer bli fler.

• 3:1 seger mot Hoffenheim
• 2:1 seger mot Wolfsburg
• 2:0 seger mot Gladbach

Ikväll väntar Viktoria Pilsen i Europa League – Hugo Larssons första Europa League-match i Eintracht-tröjan. Därefter väntar en intensiv oktober:

I den senaste ligamatchen mot Gladbach bjöd Toppmöller på en väldigt ung startelva sett till genomsnittsåldern, endast 24 år. Ser vi till ligan i stort har Eintracht tillsammans med VFB Stuttgart de yngsta trupperna denna säsong. En ungdomlighet som hela tiden vill bli bättre och ta steg framåt. Samtidigt finns det också rutin i laget såsom VM-hjälten Mario Götze eller vicekaptenen Robin Koch. Sportligt ansvarige Markus Krösche har sannerligen lyckats väl när det kommer till att forma detta Eintracht.

TROLLERI PÅ TRANSFERMARKNADEN

Eintracht Frankfurt har de senaste åren verkligen utmärkt sig själva på transfermarknaden genom att göra väldigt bra drag – köpa billigt och sälja dyrt. Innan Markus Krösche sattes vid rodret var Fredi Bobic på hans post som sportsligt ansvarig och gjorde ett framgångsrikt jobb. Under Bobic knappa 5 år lyckades klubben etablera sig i det övre skiktet av Bundesliga:

Bobic lyckades med små medel värva till sig många som skulle visa sig bli nyckelspelare i ett starkt Eintracht, såsom:

• Centrala mittfältaren Daichi Kamada (kom för 1,6 miljoner euro från Sagan Tosu)
• Mittbackssbjässen Evan Ndicka (kom för 5,5 miljoner euro AJ Auxerre)
• Målvakten Kevin Trapp (kom tillbaka från PSG för 7 miljoner euro)
• Vänsterspringaren Filip Kostic (kom för 6,3 miljoner euro från HSV)
•  Kaptenen Sebastian Rode (kom för 4 miljoner euro från Dortmund)

Ett imponerande jobb av Bobic och hans team. De lyckades dessutom förvalta och förädla en rad fina anfallare på bästa möjliga sätt:

• Sebastien Haller
  12 miljoner euro från FC Utrecht 2017
  Såldes 2019 för 50 miljoner euro till West Ham efter att ha gjort 33 mål och 19 assist på 77 matcher.
• Luka Jovic
  22,34 miljoner euro från Benfica 2019 (var på lån dessförinnan i Eintracht)
  Såldes 2019 till Real Madrid för 63 miljoner euro + återlån säsongen efter för endast 1 miljon euro.
Annons
• André Silva
  3 miljoner euro från AC Milan 2020
  Såldes för 23 miljoner euro till RB Leipzig 2021

När Markus Krösche klev in i Eintracht så var det alltså ett par stora skor han skulle fylla, men vi kan med tre års facit konstatera att Krösche har gjort ett utmärkt arbete. Under hans debutsäsong lyckades Eintracht Frankfurt vinna Europa League och på spelarmarknaden fortsatte man skörda:

• Jesper Lindström
  7 miljoner euro från Bröndby IF
  Såldes för 30 miljoner euro till Napoli 2023

• Kolo Muani
  Free transfer 2022
  Såldes för 95 miljoner euro till PSG 2023

• Wilian Pacho
  13,65 miljoner euro från Royal Antwerpen 2023
  Såldes för 40 miljoner euro till PSG 2023

• Robin Koch
  Lån från Leeds för 500 000 euro 2023
  Free transfer till Eintracht 2024

Ett par anseendeväckande övergångar. Det är också just Krösche som insisterade i att värva Hugo Larsson från Malmö FF, vilket hittills har visat sig vara ett lyckat drag. Larsson köptes för cirka 9 miljoner euro från MFF, men sägs redan nu säljas i framtiden för minst 60 miljoner euro. En viktig sak att poängtera är att Larsson inte har någon utköpsklausul, så Eintracht Frankfurt har i dagsläget ett bra utgångsläge då svenskens nuvarande kontrakt först löper ut sommaren 2028.

Förutom att vara vass på att hitta talanger och genomföra bra förhandlingar så har Krösche också varit lojal när det kommer till val av tränare. När Krösche blev sportsligt ansvarig i Eintracht anställde han Oliver Glasner som bekant ledde laget till en Europa League-titel. Säsongen 2023 värvades sedan Glasner till Crystal Palace. Då chockade Krösche med att anställa Dino Toppmöller – Julian Nagelsmanns före detta assisterande tränare. Efter en knackig första säsong trodde många att Toppmöller skulle få lämna sin post, men Krösche har backat upp sin tränare, vilket har burit frukt denna säsong.

Toppmöller och Hugo Larssons har en bra relation, med en ömsesidig respekt för varandra. Toppmöller har hela tiden varit tydlig med vad han har förväntat sig av svensken, men det var dock ingen som förväntade sig att Larsson skulle etablera sig så pass fort som han har gjort i Eintracht och bli en så viktig nyckelspelare i laget.

Under sitt första år har den nu 20-årige Larsson haft en brant utvecklingskurva uppåt. Han är motorn i mittfältet och en spelare som både ger laget en bolltrygghet och kreativitet. Larsson finns alltid tillgänglig för sina medspelare och under pågående säsong har han också fått en pangstart i poängproduktionen med sina två mål och assist. Detta belyste också Toppmöller efter den senaste ligamatchen mot Gladbach när Larsson nätade:

”Att han (Hugo) utvecklar den målfarlighet som vi kräver av honom är skönt. Att han går in i motståndarens straffområde och sedan belönas är jättebra. För mig är det exceptionellt bra hur oberörd han har varit i de senaste två matcherna trots snacket runt omkring honom (situationen med landslaget). Det gjorde han bra och han känner det absoluta förtroendet från tränarteamet, klubben och sina lagkamrater.”

Annons

Fina ord av tränaren Toppmöller som även understryker Larssons mentala styrka utöver hans färdigheter på planen.

LJUS MEN OVISS FRAMTID

Att Hugo Larsson har dragit till sig intresse är ingen hemlighet. Redan innan han gick till Eintracht Frankfurt var han en eftertraktad spelare på marknaden. Bland annat försökte Dortmund värva svensken, men Eintracht drog då det längre strået. Frågan är hur länge Eintracht Frankfurt kan hålla Larsson nu när flera storklubbar rapporteras vara intresserade såsom Bayern München, Dortmund, Liverpool, Arsenal och Manchester City. Personligen tror jag inte på en flytt inom Tyskland med tanke på prislappen och konkurrenssituationen. Enligt tysk media pekar det mesta på att svensken kommer stanna i Eintracht Frankfurt även nästa säsong om klubben lyckas kvalificera sig till Champions League. En målsättning som förvisso inte är omöjligt att nå, men svår. Oavsett vad kan vi konstatera att Hugo Larsson fortsätter gå en ljus framtid tillmötes.

Threads: Keven.Bader

Säsongens Champions League-spel står framför våra fötter och det är inte vilken säsong som helst. Det är nämligen starten på en ny epok – gruppspelet som vi känner till det är borta. I stället har vi nu en form av ligasystem. I slutändan är dock ändå allt detsamma, en Champions League-mästare ska koras.

Ser vi till de tyska lagens chanser att avancera från ”ligaspelet” så anser jag att de är stora – det är dock ett lag som har ett väldigt tydligt mål och det är Bayern München. Den här säsongen är det titeln som gäller.

REVANSCH

Backar vi bandet till 2012 så spelades Champions League-finalen i München mellan hemmalaget Bayern München och Chelsea. En match som länge såg ut att gå i FCB’s favör, men i slutskedet kom Didier Drogba med kvitteringen och resten är historia:

Denna bittra finalförlust satte punkt för en tung säsong för Bayern München. Det blev nämligen en titellös säsong – tvåa i Bundesliga, ingen tysk cuptitel och alltså även finalförlust på hemmaplan i Champions League. Detta blev startskottet för Bayern Münchens stora satsning mot att dominera såväl den inhemska som den internationella fotbollen, vilket resulterade i en historisk trippel säsongen 2012/2013 (ligaguld, cupguld och Champions League-guld). Därefter följde också tio raka ligatitlar, fyra cuptitlar och en till CL-titel).

Spolar vi tillbaka bandet till nutid är vi i en liknande situation. Bayern München kommer från en titellös säsong och har nu ett enormt sug efter revansch. Två spelare som driver på denna återupprättelse är fanbäraren Thomas Müller och Manuel Neuer. De har i flera olika intervjuer sagt att CL-finalen 2012 på hemmaplan var den tyngsta förlusten i karriären. En förlust som har agerat som en form av bensin till att nå framgång och nu har de två veteranerna chansen att ta revansch – för årets Champions League-final kommer återigen spelas i München (Allianz Arena).

BÄDDAT FÖR SIG

Under sommaren blev det officiellt att både Thomas Müller och Manuel Neuer lägger landslagsskorna på hyllan. Två beslut som inte är så överraskande med tanke på deras ålder (35 respektive 38 år), däremot hade de utan tvekan kunnat prestera i alla fall två år till på denna nivå med tanke på deras kvalitéer. Det finns dock en tydlig plan – både Müller och Neuer vill i slutändan maximera sina karriärer. Det stora målet som båda också har kvar, trots alla dussintals titlar, är just att återigen få spela en CL-final på hemmaplan, men denna gång stå som vinnare efter slutsignalen. I och med att de inte deltar i landslaget längre har de mer tid att återhämta sig under säsongens gång och vara både fysisk och mentalt utvilade.

Men det är ju självfallet inte bara Thomas Müller och Manuel Neuer som strävar efter att nå fram till CL-finalen och stå som vinnare där. Hela FCB-truppen är extremt motiverade i att nå framgång efter fjolårets floppsäsong, framför allt Harry Kane som mer än gärna skulle sätta punkt för sin sanslösa titeltorka.

BREDDEN

Inför sommaren pratades det som bekant mycket om en stor ”renovering” i den bayerska truppen. Så blev det inte. I stället har Bayern München fått en betydligt bredare trupp än tidigare. Ser vi bara till det offensiva ledet är det nästan två uppsättningar av topplag vi ser:

Bayern har nu ett enormt utbud av både kvalité, rutin och potential. Även i de bakre leden ser det lovande ut:

Med nyförvärv såsom João Palhinha har Bayern nu slutligen fått en spelartyp som de länge har saknat. Han kommer bli ett ankare i Kompanys bygge framför backlinjen. Dessutom kommer han vara en viktig faktor till att Joshua Kimmich kan återvända till det centrala mittfältet (från HB-positionen) och uppnå sin fulla potential i den positionen. Kimmich vill som bekant gärna florera över hela planen för att kunna styra och ställa. Då behövs det en lojal och stark partner bredvid honom – en roll som Palhinha kan axla utan problem.

Fram tills nu har portugisen inte fått så många minuter, men Vincent Kompany har varit skonsam i att slussa in mittfältaren och är fullt medveten om att det tajta schemat är runt hörnet och det är då den breda truppen kommer komma till användning.

Det finns några frågetecken i Bayern, och det största gäller mittlåset. Både Upamecano och Kim är två extremt skickliga spelare, men som ständigt bjuder på absurda beslut på planen som leder fram till baklängesmål. Kvalitén och alla pusselbitar finns dock där –Kompany måste bara lägga rätt pussel.