Historiskt uddlösa - allt enligt plan

Threads: Keven_Bader

”Jag har aldrig sett Bayern München så ofarliga, inte ens på min tid.”

Lothar Matthäus höll inte igen igår när Bayern München mötte Bayer Leverkusen i den tidiga ligafinalen.  Mesta mästarna Bayern lyckades inte komma till något avslut alls i den första halvleken, vilket inte har hänt FCB någon gång sedan man började mäta skott på mål 1992. Det vill säga över 1 100 matcher har spelats utan att detta har skett tidigare. Bayern kom inte till avslut förrän i den 73:e minuten, men det blev blockat. Utöver utgjorde Vincent Kompanys manskap inget offensivt hot under hela matchen.

Däremot radade Xabi Alonsos Leverkusen upp chans efter chans. Kikar vi på xG-siffrorna (2,19) så borde Leverkusen åtminstone gjort 1–2 mål – men antingen stod en spelare på mållinjen eller så var ramverket i vägen. Det ville sig helt enkelt inte för Bayer Leverkusen, vilket resulterade i ett 0:0 resultat som gynnar ligaledarna Bayern München, då de håller fast vid sitt åtta poängs försprång.

Med tanke på all offensiv kvalité som Bayern München besitter kan jag med många andra fascineras över hur ineffektiva och harmlösa de är ibland. Kikar man dock på siffrorna så måste man ge Kompany lite kredd. Bayern har inte haft så många poäng i Bundesliga efter 22 omgångar (55 poäng) sedan säsongen 17/18. Ser man till gjorda mål är säsongens målskörd (65) en av de bästa i klubbens historia vid detta skede av säsongen, till och med bättre än Bayerns näst bästa målsäsong 12/13 när de gjorde 98 mål efter 34 omgångar (rekordet ligger på 101 mål, från säsongen 71/72).

Det jag vill komma till är att Kompany har lyssnat och tagit in. För i början av säsongen bjöd hans Bayern på en bländande offensiv fotboll som nästintill var huvudlös för att laget inte balanserades utefter ställningen i matchen och tiden som återstod i matchen. Ibland gick Bayern på tokattack i 92:a minuten, trots att man bara ledde med ett måls marginal. Detta ledde ibland till att motståndarna kontrade in kvitteringsmålet, vilket resulterade i tappade poäng för Bayern.

I stället för att gå all in har Kompany blivit mer cynisk i sitt spel. FCB har löst flera segrar som har varit mindre smickrande, men i slutändan har segern inkasserats, vilket är huvudsaken när det kommer till att vinna titlar.

Linjen mellan cynism och tur kan ibland vara hårfin – för gårdagens värdefulla poäng mot ligatvåan Bayer Leverkusen skulle kunna ses som en turlig poäng.

Efter matchen lovordade Vincent Kompany med rätta sitt manskap för deras mentalitet och defensiva arbete. Det var tydligt att Bayern gick in i matchen för att spela på resultat (oavgjort). Dock bör Kompany se denna match som en varningens signal. För om Bayern uppträder så här igen under säsongen, speciellt i Champions League-slutspelet, kommer de bli rejält straffade.

Denna gång kom Bayern undan och de kan dra en lättnadens suck – men säsongen är lång och laget har fortfarande två viktiga mål framför sig, nämligen att ta tillbaka ligatiteln från Leverkusen samt att såväl nå som att vinna Champions League-finalen i München.  Om dessa mål ska uppnås får Bayern aldrig se så uddlösa ut som de gjorde igår.

Borussia Dortmunds start på det här året har varit lika händelserikt som vissa klubbars årssummering. Efter den historiskt svaga sviten med fyra raka tävlingsförluster fick slutligen Nuri Sahin lämna sin post som huvudtränare för Dortmund. Därefter har klubbtoppen Lars Ricken varit på jakt efter en ny huvudtränare men också genomfört en inventering i ledningsrummet – och detta mitt under slutspurten av vinterfönstret.

Hektiskt? Ja, det får man minst sagt säga.

Vad har resultatet blivit då?

Jo – efter att U19 tränaren Mike Tullberg aka ”den danska vulkanen”…

…agerat som interim tränare och lett Dortmund till ett kryss och två segrar har nu Niko Kovac klivit in som ny huvudtränare för BVB med ett kontrakt som sträcker sig till 2026.

Herr Kovac är ett välbekant ansikte i fotbollsvärlden, men framför allt i Tyskland. Efter en aktiv spelarkarriär i bland annat Hertha Berlin, Bayer Leverkusen och Bayern München har hans stora framgång som huvudtränare varit att leda Eintracht Frankfurt till en cuptitel och därefter Bayern München till en dubbel. Därefter har det dock inte varit lika lyckat i de senaste stationerna. I Monaco stod han för en blek tränargärning, och äventyret i Wolfsburg var ingen glad historia.

Så varför rekryterade BVB Niko Kovac egentligen?

Dortmund behöver en mer erfaren tränare som har en tydlig struktur och vet vad han vill. Dessutom är Kovac en tränare från den ”hårda skolan”. Disciplin ligger högt upp på hans lista över prioriteringar och han är inte särskilt rädd för att skapa ovänner, så länge målen nås. Det var ett av problemen under Nuri Sahin – han var ibland mer vän än tränare för BVB-truppen. Med det sagt är det självklart inte ett måste att skapa ovänner på sin väg till framgång, men det bör inte ses som en särskilt stor grej ifall det uppstår en konflikt då och då, innan man hittar fram till en gemensam lösning.

Apropå att inte komma överens.

Sportchefen Sebastian Kehl och trupplaneraren Sven Mislintat har inte kommit särskilt väl överens. Men där har det i stället blivit extremt åt andra hållet. Deras egon har tydligen varit för stora för att någon av dem ska vika sig för den andre. Detta har lett till att Lars Ricken har blivit tvungen att agera vilket har resulterat i att Sven Mislintat har fått lämna sin post.

Det är dock fortfarande osäkert i skrivande stund om Kehl får behålla sin tjänst. Ricken gör en ordentlig inventering i klubben, vilket är nödvändigt i detta läge. Jag skrev bland annat om det för ett par veckor sedan:

Dortmund har helt enkelt haft för många ”kockar i köket”. Nu med en mer slimmad sportslig ledning hoppas BVB kunna nå sina utsatta mål.

ÖDESVECKAN

Kovac slängs verkligen in i hetluften. I sin debut som BVB-tränare ställdes han igår mot toppkonkurrenten VFB Stuttgart. En extremt viktig match med tanke på att Dortmund verkligen vill nå en Champions League-plats (topp 4 i Bundesliga). Matchen gick dock inte alls Kovac väg. Den förre detta Stuttgart-kaptenen och nuvarande BVB-försvararen, Waldemar Anton, stod för en ordentlig groda som ledde fram till självmål. Kort därpå utökar Stuttgart sin ledning. I slutskedet av matchen reducerar BVB, men det var förgäves. Matchen avslutas med att Dortmunds högerback, Ryerson, blir utvisad – ”F#ck off” ekar igenom katakomberna när Ryerson lämnar planen. Något som sammanfattar Kovac debut väldigt bra.

Denna förlust innebär att Dortmund efter denna omgång kan ligga sju poäng från CL-platsen och med endast tretton ligamatcher kvar på säsongen måste BVB vända på den negativa spiralen – annars rinner säsongen ur deras händer:

Oerhört pressat läge, vilket inte gör Kovacs jobb enklare. Kovac är dessutom den första BVB-tränaren som inte vinner sin debutmatch sedan 2007 (Thomas Doll fick ett kryss mot Nürnberg då). Bittert.

Utöver detta väntar på onsdag den första playoff-matchen i Champions League mot Viktor Gyökeres Sporting Lissabon. En extremt laddad tillställning.

Jag landar återigen i det jag skrev för ett par veckor sedan – Dortmund står inför ett par extremt viktiga månader där besluten som tas kommer göra ett stort avtryck på de kommande årens prestationer.

Threads: Keven.Bader 

För ett par dagar sedan skrev jag om Dortmunds stora kris, både på och utanför planen. 

Nu har tysk media rapporterat om att BVB:s stora prioritering under detta vinterfönster blir att värva Marcus Rashford (på lån) och om allt går enligt plan kan han presenteras redan i veckan. 

I första anblick känns detta lån nästintill klockrent. Dortmund har ju som bekant en historik med engelska spelare i klubben. I den nuvarande truppen har vi den lovande talangen Jamie-Gittens (20) som i skrivande stund är lagets formstarkaste spelare. 

Ett annat exempel som nästan är helt identiskt med Rashford är Jadon Sancho och hans lån från just Manchester United vintern 2024. Sancho behövde då kickstarta sin karriär igen och det var perfekt för honom att återvända till en välbekant och trygg miljö. 

I fallet Rashford har vi dock inte just dessa parametrar. Rashford har aldrig representerat en annan klubb än Manchester United i sin karriär och nu ser det ut som att han går från en krisande och dysfunktionell klubb till en annan. Förstå mig inte fel, Rashford kan självfallet hjälpa BVB rent sportsligt om han lyckas nå upp till sin fulla potential, men enligt mig är detta ett desperat drag. Det är nämligen så att Dortmund kommer behöva betala cirka 500 000 euro i veckan (!!) för engelsmannen om lånet blir av (enligt Sport Bild). Det är en extremt saftig nota för Dortmund. Detta vill klubben finansiera genom den nyligen sålda Donyell Malen (25 miljoner euro till Aston Villa). Jag förstår tankesättet, men det känns alldeles för kortsiktigt och riskfyllt. 

Precis som jag skrev i mitt förra blogginlägg så är Dortmunds problematik djupt rotad, och det finns ingen enkel ”quick fix”. Det är tydligt att klubbledningen vill ge någon form av injektion i laget så att de i bästa fall löser en Champions League-plats och därmed säkrar en viktig inkomstkälla.

Skulle denna plan gå i lås skulle styrelsen kunna pusta ut en sekund för att sedan planera långsiktigt. 

INVESTERA I STÄLLET FÖR ATT SPENDERA

Kikar vi på Dortmunds trupp bör de verkligen inte befinna sig så här långt ner i tabellen. Laget besitter flera kvalitetsspelare som håller en hög Bundesliga-nivå. Se bara till Stuttgart som i dagsläget ligger på en fjärdeplats och detta trots att just Dortmund värvade deras två nyckelspelare i somras, Guirassy och Anton. Ännu ett bevis på att Dortmund inte lyckas förvalta sina spelare på rätt sätt. 

En byggkloss som saknas i Dortmund-lägret är ”NATURLIGA LEDARE”. BVB har ingen tydlig ryggrad som kan vägleda laget. Att då spendera flera miljoner på Rashford som inte har satt sin fot utanför Uniteds träningsanläggning (jag raljerar, men ni förstår vad jag menar) är naivt och ytterst märkligt. 

Det återstår att se om Rashford anländer till Dortmund eller inte. Jag landar i alla fall att ett sådant lån är alldeles för riskabelt, speciellt nu när klubben bör investera pengar och tid i andra avdelningar. Om Rashford ansluter till BVB och klubben löser en lyckad vår är min farhåga att ledningen kommer att bli förblindad av resultatet och tro att denna ”adrenalinspruta” var det enda som behövdes för att klubben skulle hitta rätt väg uppåt. Det är dags för BVB:s ledning att se sig själva i spegeln och inte försöka sminka över det som ändå inte går att täcka. 

Threads: Keven.Bader

Jag känner mig ibland som en repad skiva i och med att jag jämt och ständigt återkommer till Borussia Dortmunds kris. Storklubben som kallar sig för ”Bayern-Jäger” (Bayern-jägarna), men som egentligen inte är i närheten av att kunna axla den manteln.

Klubben har de senaste tio åren varit med om en extremt fartfylld bergodalbana – från fina toppar till djupa bottnar. Frågan är om denna färd blir alltmer ”volatil” över tid – avstånden mellan topparna och dalarna verkar bli allt tajtare, och bottenfisket är ofta mer utdraget än topparna. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att ”topparna” nästan är mer skadliga för klubben än dalarna i dagsläget, för de skapar en falsk verklighet.

VILSNA

Ända sedan Klopp lämnade klubben 2015 har BVB-styrelsen sökt efter en arvtagare som kan leva upp till samma nivå och leda Dortmund till nya höjder. Men detta sökande har varit förgäves och klubben har under tiden tappat sig själva.

Det är viktigt att poängtera – Klopp lämnade inte Dortmund i topp. Många kanske glömmer bort det på grund av ligatitlarna och cupguldet som BVB vann under Kloppo, men den säsong som han lämnade klubben slutade på en sjundeplats. Detta efter en mörk höst och vinter när Dortmund till och med låg på sista plats ett par omgångar:

Det var tydligt att batteriet i laget hade tömts ut under Klopp och att alla parter var i behov av en förändring. Ett av de stora misstagen som klubben Dortmund och hela BVB-världen gjorde var att de sökte efter en Klopp-kopia”. Detta resulterade i att besvikelsen alltid var närvarande i klubben. Trots att Dortmund alltid lyckades placera sig i det övre skiktet av tabellen (topp fyra) så lyckades BVB aldrig att ta ligatiteln från Bayern München. Även när de bokstavligen hade nio fingrar på skålen våren 2023. 

Denna förlust underströk verkligen en av de största problem som Dortmund har haft de senaste åren, nämligen mentalitet. BVB och laget har inte haft psyket för att ta det där klivet som krävs för att nå hela vägen fram till de stora titlarna. Denna episka säsongsavslutning kommer förevigt vara en svart dag i Dortmunds klubbhistoria.

Sedan hjälper det inte direkt självkänslan som utnämnd ”Bayern-jägare” att en annan ligakonkurrent bryter Bayern Münchens ligasvit:

DET VÄRSTA SOM KUNDE HÄNDA

Det låter kanske sjukt att säga det, men att Dortmund nådde hela vägen till Champions League-finalen förra säsongen kan ha varit en av de värsta sakerna som har hänt klubben på tio år. Denna finalplats används som någon form av filter för att förvränga verkligheten. För när kritik riktas mot klubben så kommer ständigt denna finalplats upp som någon form av sköld som ska berätta att det trots allt inte är så illa i BVB-lägret. Men det är det. För ser man till det större perspektivet så är det tydligt att klubben går igenom någon form av identitetskris och inte riktigt vet vilket ben de ska stå på. Å ena sidan vill man stå på benet som Tysklands tydliga nummer två, samtidigt kan man inhemskt inte vill upprätthålla det benet. Sedan har klubben ett annat ben som står för att värva ungt och lovande och sälja dyrt. Dessa två ben synkroniserar inte riktigt med varandra, vilket bidrar till att det är så skakigt i BVB-världen.

En annan grund till att klubben känns obalanserade är att det finns för många ”kockar i köket”. Bayern München har haft liknande problem under de senaste åren, men dessa börjar lösa sig nu i och med en tydlig rollfördelning. I Dortmund har man Watzke, BVB:s motsvarighet till Uli Hoeneß i Bayern, bossarnas boss. Hans ord har alltid en tyngd, även om han håller på att gå i någon form av pension. Sedan har man den nya bossen, Lars Ricken.  Utöver det har klubben sin högt ansedda konsult Mattias Sammer, som kom till BVB i sin roll för ett par år sedan för att ingjuta vinnarmentalitet (efter sin tid i Bayern). Två andra aktörer som också bör nämnas är sportchefen Sebastian Kehl och trupplaneraren Sven Mislintat som i sin tur inte gillar varandra. Hela denna cocktail av herrar har lett till att klubben känns vilsna och nästintill ansiktslösa. Det är tydligt att de vill utmana om de stora titlarna, men det är oklart hur och vilken väg de ska ta för att nå dit. Det känns helt enkelt som att klubben inte har en realistisk bild av sig själva just nu, vilket vi minst sagt fick se när Dortmund förlorade med 4:2 mot nykomlingen Holstein Kiel i veckan. Sedan kom nästa bakslag bara tre dagar senare mot Eintracht Frankfurt.

All respekt till Holstein Kiel, självklart kan de en lyckad dag rubba en större pjäs, men det som var så iögonfallande var hur uselt Dortmund uppträdde. Laget var helt paralyserade i den första halvleken och i den andra halvleken försökte man på något sätt komma igen, men det var förgäves. Mot Eintracht bjöd BVB-spelarna på samma livlösa inställning, vilket resulterade i säsongens sjunde ligaförlust. Det är nästintill tragikomiskt att bevittna Dortmund nu – den sportsliga ledningen som frågetecken på läktaren, Sahin helt hjälplös på tränarbänken och spelarna utan puls på planen…

DAGS ATT INVENTERA

Det är alltid lätt att säga: ”Sparka tränaren, då blir det säkert bättre.” Jag är i detta fall väldigt säker på att Dortmund inte kommer lyfta sekunden Nuri Sahin får lämna sin post. Jag tror att klubben verkligen behöver göra en grundlig inventering och därefter sätta upp en ambitiös, men framför allt görbar, plan för en framgångsrik framtid. BVB bör se över sin sportsliga ledning, vilken tränarprofil de bör ha och möblera om truppen. Ingen sitter säkert!

Klubben står inför ett par extremt viktiga månader där besluten som tas kommer göra ett stort avtryck på de kommande årens prestationer.

Threads: Keven.Bader

Under hösten har ännu en gång en spelare från Eintracht Frankfurt spelat till sig uppmärksamheten från de europeiska toppklubbarna. Omar Marmoush, den 25-årige anfallaren har stormat fram och levererat mål plus assist på löpande band.

I skrivande stund har han gjort 18 mål och 12 assist på 24 tävlingsmatcher. Det som också är iögonfallande är hur han gör mål. Allt från läckra frisparksmål till snabba kontringar där han bevisar sin styrka, teknik och kyla. Marmoush visar helt enkelt upp ett imponerande register.

DÅLIGT OMEN

Det är inget snack om att Marmoush besitter en enorm talang och stora färdigheter. Redan som ungdomsspelare stack han ut, speciellt för sin disciplin – fokus på mat, träning och sömn. Inga ”utflykter” som skulle påverka hans utveckling och spel negativt. Detta har bland annat hans ungdomstränare Gomaa Elkas från Wadi Degla berättat till tyska Bild. Varför jag lyfter varningens finger är för att historiken har lärt oss något. De fall där anfallare som under de senaste åren har gjort succé i Eintracht och som sedan sålts vidare för stora summor till klubbar som har hoppats på succé har oftast slutat med moll.

• Sebastien Haller: 12 miljoner euro från Utrecht 2017.
  77 tävlingsmatcher 33 mål och 19 assist för Eintracht
  Såldes till West Ham för 50 miljoner euro 2019
  54 tävlingsmatcher 14 mål och 1 assist för West Ham

• Luka Jovic: 22,34 miljoner euro från Benfica 2017 (lån/köp)
  93 tävlingsmatcher 40 mål och 10 assist i Eintracht Frankfurt
  Såldes för 63 miljoner euro till Real Madrid 2019
  51 tävlingsmatcher 3 mål och 5 assist i Real Madrid
• André Silva: 3 miljoner euro från Milan sommaren 2019
  71 tävlingsmatcher 45 mål och 15 assist i Eintracht Frankfurt
  Såldes för 23 miljoner euro till RB Leipzig 2021
  109 tävlingsmatcher 27 mål och 19 assist i RBL

• Randal Kolo Muani: Free transfer från Nantes sommaren 2022
  50 tävlingsmatcher 26 mål och 17 assist
  Såldes för 95 miljoner euro till PSG 2023
  54 tävlingsmatcher 11 mål och 7 assist i PSG (i skrivande stund)
Annons

….frågan är om Marmoush kommer att bryta denna “förbannelse” eller om han också går samma öde till mötes som de tidigare Eintracht-stjärnorna.  Det är inget snack om att alla dessa lirare har enorma färdigheter, men ibland lyckas spelare enbart blomma i bestämda förhållanden. Detta är något som Eintracht som klubb har varit väldigt skickliga på att identifiera.

Threads: Keven.Bader

Gott nytt år på er alla. Vi har precis klivit över dörrkarmen till 2025, men innan vi blickar framåt skulle jag i detta blogginlägg vilja knyta ihop säcken för fotbollsåret 2024 genom att dela min lista med ”topp 5 fotbollshändelser från 2024”. Händelserna i sig är inte enbart positiva, men de har alla haft en stor betydelse inom fotbollen, och i synnerhet för den tyska fotbollen.

Innan jag börjar med min topp 5-lista vill jag nämna några värdiga bubblare:

• Slutet på en institution.
  Under 2024 tackade Christian Streich för sig i Freiburg-tröjan. Mannen som varit en aktiv del av klubben sedan mitten av 90-talet och agerat som huvudtränare för klubben sedan december 2012 valde att lämna. Det var ett emotionellt avsked när Streich tog farväl av fansen (se här).
Annons

• England utser en tysk förbundskapten.
  Denna dag trodde nog få skulle komma, men från och med idag, den 1 januari 2025, är Thomas Tuchel engelsk förbundskapten. En bra rekrytering av FA – det ska bli spännande att se vad Tuchel kan åstadkomma med detta talangfulla landslag.

• Toni Kroos lägger skorna på hyllan.
  En av Tysklands bästa spelare genom tiderna la skorna på hyllan. Sett till titlar är han den bästa och han fick ett sagolikt avslut när hans sista match i klubbkarriären var en seger i Champions League-finalen. Välförtjänt.

Det finns självfallet många fler minnesvärda händelser som vi har fått uppleva under 2024, men här kommer min topp 5-lista:

JÜRGEN KLOPP OCH RED BULL

Vi fick bevittna starka scener när Jürgen Klopp tackade för sig i Liverpool. Jag tror att alla fotbollsromantiker blev tagna, men framför allt LFC-fansen. Klopp lämnade ett stort hål efter sig och de flesta började direkt spekulera kring var vi kommer få se honom härnäst. Det tyska landslaget var länge en given favorit, men i och med Julian Nagelsmanns kontraktsförlängning till 2026 kändes det som att den dörren stängdes, iallafall för nu. Englands landslag var också ett alternativ som bollades upp, men i stället blev det något som ingen riktigt var beredd på – nämligen ”Head of Soccer” för Red Bull. Få har nog missat reaktionerna bland fotbollsfansen, speciellt i Tyskland. Jag skrev ett blogginlägg om det tidigare i år:

Efter ett par månader börjar de starka känslorna att lägga sig lite, men idag, den 1 januari, är Klopps första officiella dag på jobbet, och vi lär få se nya kommentarer om Klopp och hans Red Bull inom en snar framtid. Minst sagt omskakande.

FINAL OCH FARVÄL

Det var få som trodde att Dortmund skulle nå hela vägen till en Champions League-final förra säsongen, men Edin Terzic lyckades med den bedriften. Som bekant förlorade BVB den matchen mot de mesta mästarna Real Madrid. Det var dock inte bara en finalförlust för Dortmund, det var också trotjänarens, Marco Reus, sista match i BVB-tröjan. Slutet på en händelserik era.

Det ska såklart nämnas att Mats Hummels också spelade sin sista match i Dortmund, men med all respekt till Hummels så är han inte en lika stor klubbikon som Reus.

NEVERKUSEN NEVER AGAIN

Det har redan pratats om denna historiska säsong ett hundratals gånger och det kommer det också fortsätta att göras, med all rätt. Att Bayer Leverkusen vinner ligan för första gången är stort. Att de därmed bryter Bayern Münchens brutala dominans gör det ännu större. Att de dessutom gör det med en nolla i förlustraden är sanslöst. Säsongen 23/24 kommer förbli något alldeles extra i den tyska fotbollshistorien.

RÅNET

Det stora rånet. Sommarens EM i Tyskland var något utöver det vanliga. Vi fick vara med om ett fantastiskt mästerskap som ramades in av miljontals fans som bjöd på ett hejdundrande firande. Rent sportsligt bjöds det också på några fina praliner. Men det som jag och den tyska befolkningen tyvärr också kommer ta med oss för evigt är rånet som skedde när Tyskland ställdes mot Spanien. Att Tyskland inte fick straff vid den omdiskuterade situationen är befängt. Det hjälper heller inte att Uefa, cirka två månader för sent, kommer med beskedet att huvuddomaren Anthony Taylor gjorde en felbedömning:

Det var ett sorgligt avslut på en annars sagolik fotbollssommar då Julian Nagelsmanns manskap injicerade framtidshopp för det tyska landslaget.

EN LEGEND TAR FARVÄL

Året 2024 började med en enormt sorlig nyhet som skulle skaka hela fotbollsvärlden. Den 8:e januari meddelade Familjen Beckenbauer att Franz der Kaiser hade avlidit hemma i sin säng bland nära och kära efter en längre tids sjukdom.  

Det är svårt att beskriva i ord hur mycket Franz der Kaiser Beckenbauer har betytt för den tyska fotbollen. Däremot är det mycket enkelt att konstatera att fotbollen i stort, och den tyska i synnerhet, inte hade varit där den är idag om det inte vore för Franz. Danke Franz – du kommer för evigt vara Tysklands sista Kaiser.

Threads: Keven.Bader

Victor Nilsson Lindelöf har haft ett par tunga år. Både skador och en tuff konkurrenssituation har begränsat hans speltid i Manchester United.

Frågan är om det är dags att lämna United och starta ett nytt kapitel?

Enligt mig är svaret ett självklart ja, speciellt med tanke på VM-kvalet med det svenska landslaget som väntar runt hörnet.

Följdfrågan blir rimligtvis – vilken klubb bör han gå till?

Även där har jag ett glasklart svar. Borussia Dortmund.

BRA SPORTSLIGT KLIV

Sett till klubbarnas storlek är det ett steg nedåt för Lindelöf (United VS Dortmund), men rent sportsligt anser jag att BVB har visat en betydligt högre höjd än United de senaste åren. För bara ett knappt halvår sen stod Dortmund i en Champions League-final mot mesta mästarna Real Madrid. Dessförinnan har de gulsvarta från Ruhr visat på fina resultat i Europaspelet. Däremot har ligaspelet varit skakigt, för att uttrycka det milt.

MITTBACKSPROBLEMATIK

Så varför skulle Lindelöf passa in i Dortmund?

Jo, enligt mig skulle hans spelstil passa in perfekt i det offensivt riktade laget. Lindelöf besitter en fin speluppfattning och en bra passningsfot. I dagsläget har Nuri Sahin tre renodlade mittbackar till sitt förfogande:

• Nico Schlotterbeck
• Waldemar Anton
• Niklas Süle

Den förstnämnde. ”Schlotti”, är den mest givna i Sahins bygge. Anton, som anslöt till klubben i somras, har inte fått den utväxling som han hade önskat, mycket på grund av att han har åkt på flera skador. Sedan har vi Süle. Mittbacksjätten har aldrig lyckats nå upp till förväntningarna i Dortmund sedan han kom från Bayern München sommaren 2022. I somras gjorde Süle ett nytt försök att lyfta sin BVB-karriär, men skademolnen hopade sig återigen i himmeln ovanför tysken.

Den senaste tiden har dessutom både Anton och Süle varit på skadelistan, vilket har inneburit att lagkaptenen Emre Can har fått kliva ner till MB-positionen. Anton har nu tagit sig tillbaka från skadan sin, men detta visar bara hur skör BVB:s mittbacksuppsättning är. Med Lindelöf skulle de få en rutinerad försvarare som skulle frodas i BVB:s sätt att spela. För med Lindelöf skulle Dortmund få ännu ett naturligt uppspelsalternativ. Just nu är det framför allt Schlotterbeck som står för uppspelen med sin vänsterfot. Lindelöf skulle komplettera honom och därmed ge den tyska storklubben fler alternativ. Det är något som har saknats i klubben sedan veteranen Mats Hummels lämnade i somras.

BRA TIDPUNKT

Trots att nya tränaren Ruben Amorim spelar med en trebackslinje är Lindelöf inte given i startelvan. Har Lindelöf råd att sitta på bänken och få lite speltid med tanke på hans roll i det svenska herrlandslaget?

Under den närmaste tiden lär Jon Dahl Tomasson fortsätta satsa på Lindelöf så länge han är frisk, men fortsätter speltiden vara begränsad för den nu 30-årige svensken, så kan det bli knepigt. Jag tror att en flytt till Dortmund hade gett Lindelöf en ordentlig nytändning i karriären. Perfekt inför VM-kvalåret 2025. Han är ju som sagt bara 30 år gammal och har han hälsan med sig så kan han ha möjligheten att spela flera år till på den stora scenen, men då måste han agera.

Bluesky: Keven.Bader

Vi närmar oss det nya året med stormsteg, vilket betyder att vi snart har sett hälften av ligasäsongen 24/25 passera. Jag tänker därför ta tillfället i akt och utvärdera topplagens resultatrad, prestationer och nuvarande status.

STUTTGART – INTENSITETEN HAR TAGIT UT SIN RÄTT

Fjolårets uppstickare, VFB Stuttgart, har inte haft en lika smidig resa som i fjol. Inför säsongen sa jag att jag tvivlade på om de har vad som krävs för att uppnå fina resultat i såväl Bundesliga som i Champions League – och det har vi fått bekräftat att de inte har. Resultaten i sig är kanske inte chockerande, men laget har åkt på betydligt fler poängtapp under hösten och haft svårt att leverera ute i Europa (1 seger på 5 matcher).

Självfallet ska man ta in i ekvationen att Stuttgart tappade viktiga nyckelspelare i sommar (kapten Waldemar Anton och målsprutan Serhou Guirassy). Utöver detta har Sebastian Hoeneß också behövt hantera ett par tunga skadetapp såsom Deniz Undav och Jamie Leweling. Kokar man ner allt detta så är det inte konstigt att laget har halkat efter i ligaspelet och fått det svårt ute i Europa.

Kikar vi framåt så tror jag att Stuttgart fortfarande har en chans att knipa en kvalplats till CL-slutspelet, däremot har jag svårt att se fjolårets tvåa lösa en topp fyraplacering i Bundesliga när vi rundar av säsongen 24/25.

DORTMUND – LAGET MED TVÅ ANSIKTEN

BVB har de senaste åren verkligen utmanat Bayern München när det kommer till att skapa rubriker i media. Efter CL-finalen i våras har det hänt en hel del i klubben:

• Trotjänaren Marco Reus fick inte förlängt och lämnade
• Veteranen Mats Hummels fick inte förlängt och lämnade
• Huvudtränaren Edin Terzic och klubben beslöt att gå skilda vägar
• Nuri Sahin tog steget fram och blev ny huvudtränare

….

Detta är bara några av de stora händelser som skett under de senaste sex månaderna. Inför säsongen var jag optimistisk gällande Sahins BVB. Jag tyckte att klubbens värvningar var lovande, med både Anton, Giurassy, Beier, Couto och Groß. Jag trodde att dessa spelare i kombination med de som redan fanns i BVB skulle kunna åstadkomma fina saker ihop, men hittills har vi inte fått se det ske. Ja, på hemmaplan är förvisso Dortmund ligans starkaste lag:

Men kikar vi på bortaplan har vi fått se ett helt annat BVB:

Denna resultatrad är minst sagt bedrövlig för en klubb som har ambitioner att utmana om ligatiteln. Det finns många faktorer som har lett fram till detta och nog ligger det också i BVB:s kultur de senaste åren att vika ner sig när det som mest behövs. En annan parameter som man ska ta in är att Sahin har roterat en hel del. Personligen tycker jag att han borde ha satt en ryggrad i startelvan och därefter bara göra ett fåtal ändringar från match till match. I stället har spelare fått agera på flera olika positioner under höstens gång, vilket inte ger någon form av stabilitet och leder till obalans. För kvalitén finns där, och nu handlar det om att skapa en stark grund.

Ute i Europa har det, precis som förra säsongen, gått bättre. En slutspelsplats är inom räckhåll – men om äventyret ska vara längre måste Sahin hitta en balans, för i dagsläget återspeglar Dortmund alldeles för mycket sin egen karikatyr.

RB LEIPZIG – VÄGSKÄL

Marco Rose fick en drömstart på säsongens ligaspel – det var inte förrän den andra november som laget inkasserade sin första förlust och det var då mot BVB (2:0). Därefter började en ”helvetesmånad”:

Mycket pekade på att Rose skulle få lämna sin post efter den där pinsamma 1:5 förlusten hemma mot Wolfsburg, men RBL-ledningen var tydlig med att han skulle få sitta kvar på sin stol, i alla fall under veckans extremt betydelsefulla cupmatch mot Eintracht Frankfurt. Få trodde att RBL skulle ha någon chans mot Hugo Larssons manskap, men RBL lyckades slutligen leva upp till sin potential och bjuda på ett par spektakulära mål:

Detta lär ha gett Rose lite andrum, men frågan är hur mycket? I media pratas det redan om potentiella ersättare, såsom Roger Schmidt eller Erik ten Hag.

När det kommer till höstens Champions League-spel har det varit en mardröm för RBL. Ständigt har laget haft marginalerna emot sig. Mot Atletico Madrid släppte de in ett mål i 90:e minuten (2:1) – mot Juventus tappar de två gånger om ledningen, trots en man mer. Hemma mot Liverpool skiljer slutligen enbart ett mål, men ett rättvist sådant och mot Celtic var RBL helt avslagna. Nu måste det till ett under om laget ska lösa en kvalplats till vårens slutspel, men den teoretiska chansen finns, speciellt med tanke på att motståndet inte är oövervinnligt:

• Aston Villa
• Sporting Lissabon
• Sturm Graz
Annons

BAYER LEVERKUSEN – SMYGER FRAM

För några veckor skrev jag om Bayer Leverkusens reality-check.

Efter fjolårets sanslösa uppvisning har laget ”landat igen”. Rent resultatmässigt har Xabi Alonsos manskap enbart förlorat två matcher denna säsong:

• 2:3 förlust mot RB Leipzig
• 4:0 förlust mot Liverpool

Bittra förluster, men inget uppseendeväckande. Däremot har B04 tappat många poäng på grund av kryss. I skrivande stund har laget redan sex oavgjorda resultat och vissa av dem har rent ut sagt berott på slarv. Dock har laget gjort en stabil insats i Champions League och i tisdags slog de ut Bayern München ur tyska cupen.

Det blir intressant att se vad Alonso lyckas uppnå mer med sitt Leverkusen, för vi alla vet att hans exit är runt hörnet.

EINTRACHT FRANKFURT – UPPSTICKARNA

Dino Toppmöller fick utstå en hel del kritik i våras när det gick lite sämre för Eintracht, men nu har Eintrachts huvudtränare verkligen motbevisat kritikerna och fått fart på detta Eintracht Frankfurt som stormar fram i Bundesliga. Efter flera års hårt arbete har klubben lyckats etablera sig i det övre skiktet av Bundesliga igen, både vid sidan om och på planen. Sportchefen Markus Krösche har gjort ett enormt jobb med att förvalta värdet på truppen på bästa möjliga sätt. Ett aktuellt exempel är Omar Marmoush som kom på free transfer från Wolfsburg förra sommaren. Detta är en spelare som nog inte många trodde så mycket på, men se vad han har lyckats med så här långt denna säsong:

• 17 mål
• 11 assist
• 20 tävlingsmatcher

Otroliga siffror. Men det är inte bara han som levererar. Toppmöller har med sin filosofi lyckats leda laget till fina resultat och i dagsläget har jag svårt att se att de inte kommer vara bland topp fyra i Bundesliga när blåsipporna blommar i slutet av maj. Det enda som jag kan tänka mig skulle kunna sätta krokben för dem är om belastningen i både Bundesliga och Europa League blir för mycket.  I EL har Eintracht också tagit för sig och är, förutom Chelsea, en av de stora favoriterna att vinna hela spektaklet. Det ska bli väldigt roligt att följa Eintrachts fortsatta resa – de är utan tvekan en av de mest intressanta projekten i tysk fotboll.

BAYERN MÜNCHEN – DET STORA FRÅGETECKNET

Vincent Kompany har snabbt satt sin prägel på sitt nya lag och under hösten har vi fått se Bayern bokstavligen storma fram. Det framåtlutade FCB har fått upp farten i Bundesliga och det mesta pekar på att de ska återta tronen som mästare. Däremot finns det en del frågetecken kvar. När Bayern München har ställts mot större lag har de inte lyckats leverera goda resultat, och endast en seger har inkasserats:

🤝1:1 Bayer Leverkusen

❌1:0 förlust mot Aston Villa (CL)

🤝3:3 mot Eintracht Frankfurt

❌4:1 förlust mot Barcelona (CL)

✅1:0 seger mot PSG (CL)

🤝1:1 mot Dortmund

❌1:0 förlust mot Bayer Leverkusen (cupen)

Detta är en trend som FCB inte kan blunda för, och har redan kostat dem en titel när de i tisdags åkte ur tyska cupen mot Bayer Leverkusen. Trots att Neuer åkte på ett rött kort i den 17:e minuten var Bayern laget som hade flest chanser. Det var dock i slutändan Leverkusen som jublade när domaren väl blåste av matchen då de stod för matchens enda mål.

Utöver det som händer på planen så sker det självfallet alltid saker vid sidan om i FC Hollywood. Sportsligt ansvarige Max Eberl har ett klurigt pussel att lägga. Han har som mål att dra ner på lönekostnaderna i förhandlingarna med Joshua Kimmich, Leroy Sané och Alphonso Davies. Samtidigt försöker han hålla kvar Jamal Musiala med ett rekordstort kontrakt. De kommer att bli svårt att få ihop den ekvationen. Utöver det är Eberl också aktiv på marknaden och prio ett är Florian Wirtz. Det händer alltså en del i München.

Bluesky: Keven.Bader

Tyska tränare har genom fotbollshistorien haft en betydande roll. Allt från Franz ”der Kaiser” Beckenbauer som är en av de tre fotbollsikoner som har vunnit VM-guld i rollen som både spelare och tränare, ”King Otto” Rehhagel som ledde Grekland till det historiska EM-guldet 2004 och Jürgen Klopp som bröt Liverpools ligaförbannelse och vann Premier League för första gången i klubbens historia. Dessa tre är bara några av alla framgångsrika tyska tränare som vi har fått se eller läsa om.

De senaste åren har det framför allt varit fyra tränare som har prytt fotbollstidningarna – nämligen den tidigare nämnde Jürgen Klopp, Thomas Tuchel, Hans-Dieter Flick och Julian Nagelsmann. Alla har stått för någon form av framgång. Den sistnämnde, herr Nagelsmann, har i synnerhet stuckit ut på grund av sin unga ålder. Som blott 34-åring tillträde han år 2021 som Bayern Münchens nya huvudtränare efter den så framgångsrike Flick. Nagelsmann blev då, och är än idag, den dyraste tränare någonsin. Det kostade Bayern München cirka 25 miljoner euro att värva honom från RB Leipzig till München.

Detta blogginlägg kommer dock inte handla om Nagelsmann, som nu har styrt Tyskland tillbaka till det vinnande spåret igen:

I detta blogginlägg tänkte jag istället lyfta fram en annan tysk tränare som har blivit en snackis, speciellt efter hans lovande start i Premier League. Nämligen Fabian Hürzeler.

STARTEN

Det många säkert inte vet om är att Fabian Hürzeler föddes i Houston (Texas, USA) 1993. Hans far och mor är två väletablerade och eftertraktade tandläkare, vilket gjorde att de flyttade runt en del. Fabians far, Prof. Dr. Markus Hürzeler, är en av de mest framstående specialisterna när det kommer till implantat. Först när Fabian var två år gammal flyttade familjen till Tyskland, närmare sagt Freiburg. Tre år senare gick flyttlasset till München där Fabian slutligen också växte upp.

Efter att ha blivit ”upptäckt” och scoutad av Mats Hummels far, Hermann, så började Fabian år 2009 i Bayern Münchens ungdomsakademi. Hermann var då manager för akademin i FCB och blev därefter också chefsscout för Bayern München II.

Fabian Hürzeler lyckades under sin period i Bayern München att slå sig in i Tysklands U-lag. Han representerade U15, U16, U17 och U19, men genombrottet i klubblaget blev aldrig av. Detta ledde fram till att han år 2013 gick till Hoffenheim II. Den sessionen var mindre lyckad och Fabian flyttade redan efter ett år tillbaka till München och spelade för 1860 München II. Inte heller där lyfte det och Hürzeler kom till insikt att hans proffsdrömmar som spelare inte skulle bli av.

SPELANDE TRÄNARE

I stället sadlade Fabian om och 2016 blev han spelande tränare i FC Pipinsried. En klubb som då spelade i den femte divisionen. Under Hürzelers fyra år i klubben lyckas han ta upp dem till fjärdeligan, vilket nästan kan ses som en sensation i sig. Samtidigt som han rattade dessa två roller i klubblaget var han assisterande tränare för Tysklands U20 (2018-2019), och därefter assisterande tränare för Tysklands U18 (2019-2020).

Fun fact – Hürzeler har själv sagt att han är en adrenalinsökare och åker nuförtiden på olika sorters resor där han kan få en kick. På fotbollsplanen fick man också beskåda impulserna av Hürzeler. Han lyckades nämligen dra på sig 64 (!) gula kort, fem gul/röda och ett rött under sina 91 matcher i Pipinsried. Korten har också fortsatt delats ut när han nu är huvudtränare, men inte lika frekvent.

Rykten om Hürzeler sprider sig och sommaren 2020 lämnar den då 27-årige tysken FC Pipinsried och blir assisterande tränare i FC St. Pauli. Under en tvåårsperiod är Hürzeler ass till Timo Schulz, men i slutet av 2022 fick Schulz lämna sin post då Pauli låg på en nedflyttningsplats. Till en början fick Hürzeler chansen som interim, men väldigt snabbt bestämde sig klubben för att satsa på den då 29-årige tränartalangen – ett val som minst sagt visade sig vara lyckat. För det tog enbart 18 månader innan Hürzeler hade säkrat St. Pauli sin andra Bundesliga-biljett under hela 2000-talet och detta med en extremt tajt budget.

REKORD-UNG

Det tog inte lång tid innan Hürzeler skulle fångas in av en större aktör på fotbollsmarknaden. Endast två veckor efter avancemanget till Bundesliga tog Brighton kontakt med Hürzeler. Tysken själv har berättat att han gick direkt på magkänslan och kände att en flytt till Premier League-klubben känns rätt, speciellt med tanke på att han själv hade studerat Brighton de senaste åren under De Zerbi. Så innan St. Pauli ens hade hunnit landa i att de ska spela i Bundesliga säsongen 24/25 var deras succétränare klar för en annan klubb.

Nu cirka fyra månader in i säsongen kan vi konstatera att Hürzeler redan har gjort sin röst hörd i Premier League:

Inte många som kliver in på Premier League-scenen, från 2.Bundesliga, lyckas knäppa storklubbar som Manchester United, Tottenham och Manchester City på näsan – speciellt inte med ett lag som Brighton (all respekt). Dessutom lyckades Hürzeler utnämnas som ”månadens tränare” under sin första månad i PL och det som den yngsta PL-tränaren någonsin (31 år gammal).

Som tysk är jag extra glad när en tysk tränare når framgångar och jag är säker på att vi kommer få se mer av Hürzeler framöver.

En annan tränare som man också bör hålla ett extra öga på är Tysklands nuvarande assisterande tränare, Sandro Wagner. Den före detta anfallsbjässen har fått fina lovord för sitt jobb tillsammans med Nagelsmann och det är redan många tyska klubbar som har försökt locka över honom.

Ingen missade Xabi Alonsos sanslösa fjolårssäsong med Bayer Leverkusen. En säsong som nästan inte ens manusförfattarna i Hollywood hade kunnat komma på – Alonsos touch som bekant ledde B04 till en historisk ligatitel efter noll (!) ligaförluster, en tysk cuptitel och en finalplats i Europa League. Denna insats kommer förevigt klassas som en av de absolut bästa inom tysk fotboll.

DRAGKAMPEN

Succén gick inte obemärkt förbi och Alonso blev väldigt eftertraktad på marknaden – framför allt Bayern München och Liverpool sades vara extremt intresserade av spanjoren med tanke på Tuchels och Klopps exit. Men det var en annan klubb som gång på gång bollades upp som det hetaste alternativet, nämligen Real Madrid. Till slut valde Alonso att vara sitt kontrakt med Leverkusen troget, men det var lätt att se mellan raderna att Real Madrid lurade i vassen – ett Real som inofficiellt hade utsett Alonso som ersättare till Ancelotti när det var dags för honom att lämna sin post. Detta var inte aktuellt i sommar, men blir alltmer aktuellt nu.

PRESSEN

Att leva under den ständiga pressen att inte få förlora i ligaspelet för att hålla liv vid en förlustfri svit är slitsamt. När sviten bröts i slutet av augusti för Bayer Leverkusen mot RB Leipzig (3:2), efter ett helt års förlusttorka, så var det självfallet tungt för B04, men jag kan tänka mig att det också uppstod någon sorts lättnad. Samtidigt försvann också något där och då – någon form av ”magi” eller ”det”. För sättet Leverkusen förlorade på, det vill säga att tappa en 2:0 ledning till en 2:3 förlust, kändes så olikt Alonsos manskap.  Efter denna match har Bayer Leverkusen inte burit upp fjolårets kostym med samma självklarhet. Man skulle kunna beskriva det hela som att Leverkusen har fått soppatorsk. Det går självfallet att diskutera ifall de regerande mästarna dansade på en skör tråd förra säsongen när de vann flera matcher i slutminuterna – ett tillvägagångssätt som är omöjligt att hålla vid liv förevigt:

🏟️2:2 mot Bayern München (Palacios straff i 94:e)

🏟️1:0 mot Qarabag (Boniface straff i 94:e)

🏟️1:0 mot Augsburg (Palacios 94:e)

🏟️3:2 mot RB Leipzig (Hincapie 91:e)

🏟️3:2 mot Stuttgart (Tah 90:e)

🏟️2:2 mot Qarabag (Schick 92:e)

🏟️3:2 mot Qarabag (Schick 93:e + Schick 97:e)

🏟️2:1 mot Hoffenheim (Schick 91:e)

🏟️1:1 mot Dortmund (Stanisic 97:e)

🏟️2:2 mot Stuttgart (Andrich 96:e)

🏟️2:2 mot Roma (Stanisic (97:e)

Denna säsong har Alonso fått smaka på sin egen medicin när bland annat både Werder Bremen (2:2) och bottenlaget Bochum (1:1) kvitterade i slutminuterna.

DUBBLA TAPPET

Dagen då Bayer Leverkusen sparkar Xabi Alonso kommer aldrig komma, det kan vi konstatera. Han är helt enkelt immun mot det med tanke på fjolårets succé. Däremot börjar det viskas i den spanska huvudstaden. Om någon har ett legacy i en klubb så är det Carlo Ancelotti. Men vindarna viskar att storklubben Real behöver en ny kapten vid rodret, vilket betyder att Alonso med all säkerhet kommer lämna B04 efter den pågående säsong. Det mesta pekar dock på att Bayer Leverkusen inte bara kommer att tappa sin historiska tränare, utan även sin diamant Florian Wirtz. Det är ingen hemlighet att alla storklubbar suktar efter honom. Men nu pratas det om en kupp bakom kulisserna – nämligen att Wirtz följer med Alonso till Real som ett paket. Leverkusen vill självfallet allra helst behålla Wirtz, men om tysken insisterar på att lämna så vill B04 helst sälja till Real och inte till Bayern München som också gärna vill ha honom. Manchester City är också en annan klubb som vill ha Wirtz, men sannolikheten att Wirtz väljer att följa med sin nuvarande tränare, som han ser upp till så mycket, är väldigt hög. Wirtz är känd för att göra logiska och väl genomtänkta beslut och ett sådant beslut skulle vara att följa Alonsos fotspår. 

Det återstår att se vem Leverkusen hädanefter kommer plocka in som ersättare till Alonso när tiden är kommen – mycket pekar på succétränaren Sebastian Hoeneß i VFB Stuttgart, men inget är officiellt.

**

Apropå tränarskifte – Dortmund lär nog behöva se sig om, för det Nuri Sahin levererar just nu med BVB är ovärdigt. Speciellt när det kommer till bortaformen – sex raka bortaförluster i rad (sett till alla tävlingsmatcher).

Det lär helt enkelt funderas en del i Ruhrområdet under landslagsuppehållet.