Det blåser upp till Kulusevski-storm

Den 21-årige Kylian Mbappé behövde inte mycket utrymme för att göra avtryck på Friends Arena. Med lite tur fick han bollen med sig i en duell med Mikael Lustig och PSG-stjärnan var sedan kall när Robin Olsen gjorde fel i förhållande till att täcka stolpen. Det gav ett franskt segermål.

Annars var det inte särskilt stor skillnad på Sverige och Frankrike över 90 minuter i premiären av Nations League. Marcus Berg hade egentligen ett bättre läge än Mbappés när han tog ner Victor Nilsson Lindelöfs vackra genomskärare och tog sig fram i friläge, men Hugo Lloris räddade.

Även om jag inte delar förbundskapten Janne Anderssons analys om att Sverige kunde ha vunnit sett till att Frankrike knappt hade en chans… Han missade uppenbarligen straffen som Antoine Griezmann skickade över efter att Nilsson Lindelöf hamnat snett och klubbkamraten Martial filmade i friläge.

Men förbundskaptenen anledning att vara nöjd med den svenska insatsen som var solid. Visst, det framgick att Frankrike inte brann för att spela matchen. Å andra sidan kan inte Sverige göra mer än sitt bästa och man höll världsmästarna under kontroll och skapade trots allt några avslutslägen.

Vi får även ta in parametern att landslaget inte tränat och spelat ihop sedan november. Extra bökigt är det med olika belastning på spelarna. Likadant för fransmännen givetvis. men Didier Deschamps har fler alternativ i stort.

Ändå gick det inte många minuter från slutsignalen innan det dansade in kritik mot Janne Andersson i min mejlkorg och via DM på Instagram. Det handlade om den försiktige Anderssons inställning till Dejan Kulusevski. Något som inte imponerande på svenska supportrar som hade velat se mer av ynglingen som blott fick 20 minuter.

Ur det perspektivet var det kanske tur för Janne Andersson att Friends Arena saknade publik. Annars hade han troligen fått höra talkörer som krävt Kulusevski på planen långt tidigare. Likt man ropat på Pär Zetterberg, Zlatan Ibrahimovic och Alexander Isak genom åren.

Inte blir trycket mindre av att Kulusevski i intervjun med min kollega Frida Nordstrand efter matchen talade om att han var chockad över att han inte fick starta. En inställning som tagit honom långt, men som inte alltid fungerar i ett svensk landslag där man betonar kollektivets värde. Samtidigt befriande med Kulusevskis inställning.

Janne Andersson brukar kunna hantera den här typen av turbulens men gav ett lite irriterat intryck i intervjun efter matchen. Och han ville helst prata om andra spelare på presskonferensen. Han verkar trött på frågeställningen om unga kontra gamla spelare och att spela in ett annat lag med tanke på EM nästa sommar.

Andersson och Peter Wettergren skyndar ofta långsamt och håller fast vid vissa ramar och spelare. Man kan givetvis skjuta in sig på det, men i min värld är det svårt att runda resultaten som landslaget åstadkommit på fyra år. I grunden är det konstigt att kritisera det som fungerat bättre än på ganska länge och med ett spelarmaterial som man inte skrämmer många landslag med.

Det är fascinerande hur snabbt folk glömmer att Anderssons sätt att bygga landslaget både gett sportsliga resultat och utvecklat spelet. Något vi sett med tidigare förbundskaptener som under Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck som ganska kvickt blev ifrågasatta. Då var vi var många som efterlyste en större offensiv och större tilltro till att våga mer. Allt för att kunna nå längre i slutspel.

Har Janne Andersson varit sen med Dejan Kulusevski? Nja, han tog trots ut honom i november och lät honom debutera mot Färöarna. Därefter har det varit noll landskamper fram till i går. Då fick den nyblivne Juventus-spelaren 20 minuter vilket går att förstå väcker besvikelse hos både honom och många supportrar, men så jobbar Andersson.

Å andra sidan är möjligheten inte heller över. Det är trots allt bara är en av höstens åtta matcher som är spelade, och det finns fortfarande tid att ge Dejan Kulusevski och andra rejält med speltid innan EM. Men det är som om förbundskaptenens tro och lojalitet med en del av veteranerna provocerar.

Att välja Sebastian Larsson och inte Dejan Kulusevski. Anderssons sätt att jobba väcker en ilska som legat dold. Återigen får man läsa reaktioner som handlar om att Sverige bara parkerade bussen i VM 2018 och hade tur.

Dejan Kulusevskis makalösa framfart i serie A sätter en laserstråle på Janne Anderssons sätt att bygga landslaget. Förbundskaptenen har gjort på ett visst sätt och samtidigt överträffat både förväntningar och förhoppningar sett till när han tog över landslaget. Men det är en verklighet att folks förhoppningar bara ökar när det går bra och att det kan leda till tryck.

Något som förbundskapten Andersson får känna av på allvar nu. Om han blir irriterad av det – vilket han gav intryck av att bli – så blir det mest jobbigt för hans egen del. Det är bara att le och se glad ut, och vara tacksam över att han har fantastisk konkurrens om platserna. Annars blir det en jobbig höst.

På tisdag väntar Portugal som imponerade resultatmässigt hemma mot Kroatien. Då borde Kulusevski vara aktuell för en start, eller? Hans inhopp skvallrade om att det finns något annat och något nytt som Sverige skulle ha nytta av. BP-produkten som blivit Sveriges nästdyraste spelare efter en stark säsong i Parma borde få chansen att visa prov på framtiden för svensk fotboll.

***

Danmark hade inte förlorat en match över 90 minuter (man föll efter straffar i VM 2018) sedan i oktober 2016. I princip Åge Hareides tid som förbundskapten. Därefter tog Kasper Hjuldman över och inledde med en förlust.

***

Förstår inte varför landslaget hemlighöll att Alexander Isak hade så mycket känningar att han inte ens fick plats på bänken. Janne Andersson fick frågor om det i fredags, men valde då att hålla på informationen. Vad vinner man på det? Kan någon förklara det så mejla mig: olof.lundh@tv4.se.

***

Nations League var en mindre succé hösten 2018 med en hel del fin fotboll och en fördel var att då fanns även EM-platser i potten. Fyra av 24 platser i EM gick till lag från Nations League, även om det ännu inte är avgjort vilka lagen blir. Playoff avgörs i oktober och november.

Denna höst är turneringen i kläm av pandemin som rubbat den internationella fotbollskalendern och dessutom är det rätt lite att spela om förutom seedningspoäng till VM-kvalet. Nations League kan ge en plats i VM-playoff med tio grupptvåor från VM-kvalet där tolv lag slåss om tre platser i Qatar 2022.

***

Portugal klarade sig bra utan Cristiano Ronaldo. Det blir inte lättare för svensk del på tisdag, men det är ett motstånd som är utvecklande.