Tre svenska toppdomare har rättat sina deklarationer. Man tar upp hundratusentals kronor i ersättning, i efterhand. Och ger samtidigt en inblick i en kultur som präglar den internationella fotbollen.
För knappa tio år sedan var jag i kontakt med både Uefa och Fifa för att ta reda på vad man betalade domare, hur man hade betalat dem och eventuell beskattning. Skälet var att jag under hela min tid som journalist hört att uppdrag i Uefa och Fifa gav bra pengar, och att det var lätt att slippa beskattning.
Fifa förklarade frankt att det var upp till var och en att sköta sin beskattning, och att organisationen satte in pengar på valfritt konto i valfritt land. Däremot kunde man inte ge några som helst detaljer om vem som fått vad. Uefa var lika stängt kring att utreda vad en svensk domare tjänat och hur det hade redovisats. Noll hjälp. Noll insyn.
En tidigare journalistkollega hade också berättat för mig om hur en svensk domare glatt avslöjade vad han fick för att döma en fin match, men att en svensk ledare ingrep och övertygade journalisten att inte skriva om det. Skälet var att det vore dumt om skattemyndigheten kunde läsa i tidningen vad en viss match gav i ersättning. Då skulle man få betala skatt på den.
Precis som att fotbollen i stort både kommersialiserats och professionaliserats genom åren så har även domaryrket gjort det. Förr i tiden handlade det om rätt blygsamma arvoden och traktamenten som blev ett extraknäck. Även om ersättningarna växte dröjde det till 2008 innan svensk fotboll anställde domare på heltid med en bra månadslön och arvoden ovanpå det.
Internationella uppdrag har varit en möjlighet till mer pengar och de har också vuxit i värde. VM 2002 gav exempelvis 140 000 kronor var till alla domare och assisterande, VM 2006 fick man 280 000. Under VM 2014 fick varje domare och assisterande 50 000 dollar plus 2000 dollar i månaden under ett halvår. Totalt 62 000 dollar, eller 423 000 kronor var för Jonas Eriksson, Mathias Klasenius och Daniel Wärnmark.
Att tjänstgöra för Fifa eller Uefa innebär inte bara ett spännande och ärofyllt uppdrag som tar en runt om på jorden med allt betalt. Det kan även följa med en hel del presenter. En av dessa exklusiva gåvor dök hösten 2008 upp på auktionshuset Kaplan i Stockholm. Det var en specialtillverkad Hublot-klocka av modellen Euro 2008.
Den hade varit en present till en assisterande domare under EM i Schweiz och Österrike några månader tidigare. Nypriset på klockan var 110 000 kronor, men ingen nappade på utropspriset 69 000 – trots att det även ingick en signerad domartröja. Det blev inte heller bud på 55 000 kronor när ägaren gjorde ett nytt försök i februari 2009.
Det är okänt vem den anonyma säljaren var, men den svenska domartrion under EM 2008 var huvuddomaren Peter Fröjdfeldt och de assisterande domarna Stefan Wittberg och Henrik Andrén. Hur det hela slutade och var klockan är i dag är för mig okänt, men speglade en kultur där dyra klockor var en given present till alla domarna.
I dagens Champions League har de bästa domarna 70 000 kronor per match ovanpå dagliga traktamenten på 2000 kronor samt en klumpsumma på 2800 som ska täcka en del mindre utgifter. Assisterande domare och fjärdedomare har mindre betalt precis som domare som är lägre rankade. Men det är klart att det finns pengar att tjäna.
Likadant om du är delegat åt Uefa eller Fifa. Det är något som Svenska Fotbollförbundet delar ut och det kan handla om 6-7 000 euro i ersättning för insatser under en säsong. Något som du själv kan välja att infoga i din deklaration eller avstå. Om det är en på hundra som gör fel eller tio eller 50 är omöjligt att veta.
Genom åren har vi försökt titta på det här, men det har varit svårt att få någon att berätta. Alla tillfrågade har gjort rätt för sig, men samtidigt har man inte bjudit på någon insyn eller några papper. Varken från personer eller organisationer. Aftonbladet avslöjade i december via en polisutredning att den då åtalade och sedermera dömde elitdomaren inte hade tagit upp den ersättning han fått för internationella uppdrag i sin deklaration.
Kanske bidrog det till att domarbasen Stefan Johannesson samt Mohammed Al-Hakim tre dagar senare valde att skicka in omprövning av deklarationer så långt bak i tiden det gick? Några veckor senare följde Martin Strömbergsson. Johannesson tog upp 728 551 kronor, Al-Hakim 505 150 och Strömbergsson 450 000. Nu får de betala skatt på de pengarna, men slipper polisanmälan.
Skattefrågor har alltid varit känsliga i Sverige, trots att det i perioder funnits en stor svart ekonomi när skattetrycket varit högt. För mig är det mycket mer provocerande att stora, internationella och vinstrika bolag tar ut vinst i andra länder för att slippa skatt eller att riskkapitalbolag kör räntesnurror för att åstadkomma samma effekt.
Man kan också se det som att trion är en del av en kultur. Sedan är det naturligtvis problematiskt att alla tre är aktiva i svensk fotboll varav en är chef för domarna och de andra två dömer. Alla har de dessutom haft internationella uppdrag även under en tid som inte går att få omprövad även om Johannesson lämnat in rättelse även där. Det är klart att man kan misstänka att man inte tagit upp alla intäkter till beskattning fram till 2015.
Men kulturen kring skattefria ersättningar finns i fotbollsvärlden precis som bristen på insyn. Det innebär givetvis att det är lätt att avstå beskattning. Särskilt när andra med liknande uppdrag alltid gjort på ett visst sätt. Man gör helt enkelt så som man alltid gjort. Det handlar inte heller bara om domare eller assisterande utan en rad uppdrag man kan göra för Fifa och Uefa där det utgår ersättning och traktamenten.
I dag har fotbollens stora organisationer miljardomsättningar. De enorma intäkterna har inneburit att både Uefa och Fifa kunnat belöna alla som jobbat för organisationerna generöst. Så det är kanske begripligt att få med insyn har velat klaga eller ens berätta om vad som sker. Särskilt om de till vardags jobbar för en folkrörelse med rätt blygsam ersättning eller har en kort karriär med en möjlighet att tjäna extra pengar.
Det svenska fotbollsförbundet har naturligtvis skickat ut folk på uppdrag inom Fifa och Uefa och man vill bidra internationellt och samtidigt ha personer på plats för att få inflytande och inhämta erfarenheter. Det har dock alltid varit underligt att fotbollsförbundet inte sett det som en förmån och kanske yrkat löneavdrag när anställda varit i väg på välarvoderade uppdrag.
I efterhand kanske även Svenska Fotbollförbundet och dess ansvariga, som garanterat känner till kulturen, borde ha agerat och ställt krav på alla som utför internationella uppdrag att betala skatt i Sverige. Allt för att slippa negativa rubriker om domare som undanhållit stora summor från beskattning och för att det troligen rimmar med organisationens värdegrund.