Under onsdagen kommer Albin Ekdal och Kristoffer Olsson till presstältet på baksidan av EM-truppens spahotell på Hisingen. De slår sig ner på behörigt avstånd från sig själva och med än mer avstånd till oss journalister som är utspridda över golvet. Munskydd på gäller.
Pressmannen Jakob Kakembo Andersson har två volontärer med mikrofoner till sitt förfogande och styr sedan vem som får ställa frågor. Mikrofonerna vandrar runt och man känner omedelbart stressen när man ställer mer än tre frågor. Efter 19 minuter får vi första varningen. De har inte mycket tid kvar så frågorna behöver vara kortare och rappare, enligt Kakembo Andersson.
Jaha. Ska sägas att vi fick ytterligare 18 minuter innan det var slut. Samtidigt är det det enda vi får under en hel dag. Under tisdagen fick vi Marcus Berg och Janne Andersson på en digital presskonferens som drog i gång innan journalistflyget landat. Inga egna intervjuer till tv-kanaler. Så de 37 minuterna med två landslagsspelare är värdefulla och vi kastar oss mellan olika ämnen för att få till flera artiklar och krönikor.
Vi journalister får en del svar kring skadestatus i laget och att Dejan Kulusevski är tillbaka (man måste fråga när det är enda möjligheten). Lägg till det kommentarer om spelet mot Spanien, om poängen mot Spanien, om kritiken efter matchen mot Spanien, om att man ska ha mer boll mot Slovakien, om att Skriniar inte är snabb, om att Hamsik var bra i Napoli samt reaktioner på chockbeskedet att Oscar Hiljemark lägger av.
Kan absolut inte klandra Ekdal eller Olsson. De bjuder till så gott det går på ett podium där en spelares svar ofta tar över, och i det här fallet Ekdals. Men det är svårjobbat för journalister. Inte sällan håller den ena spelaren med den andres utläggning. Ja, jag fattar att det är enkelt, men det gör sig inte så bra i skrift eller i en artikel.
Givetvis vet jag att den här typen av beskrivningar ofta leder till återspel om att sluta gnälla från en hel del läsare. Man möts med allt från att vi skapat situationen själv genom bevakningen till att allt inte är till för oss journalister. Jag tar kritiken, för öppenheten är viktig, och bevakningen är inte så uppskruvad som tidigare år.
Den största invändning jag fått efter matchen med Spanien är att journalisterna varit för snälla. Att vi hållit igen i frågorna och i kritiken, och det kan säkert vara så, men det ställs frågor. Måste det verkligen vara så att journalister får ställa frågor? Det är en del av Sverige med en lång tradition av pressfrihet och där journalistiken är del av samhällets vitalitet.
I en delvis skattefinansierad folkrörelses representationslag blir spelarna och ledarna symboler för mer än bara fotboll. Därför är det viktigt att medier som representerar många olika ingångar får möjlighet att ställa frågor och fördjupa sig. I en tid när de flesta verksamheter i Sverige skaffar sig kommunikatörer och vill styra bilden så får man åtminstone lyfta frågan om att Sveriges landslag sluter sig.
Vi ser det mer och mer. Friskolor omfattas inte av offentlighetsprincipen, polisen ökar antalet kommunikatörer för att kontrollera informationen, kommuner har i praktiken egna journalister, sjukhusregionen lade upp strategi för att försvåra covid-granskning. Det är liksom samhället och även fotbollsförbundet och dess landslag följer med trenden.
Det har verkligen skett ett makalöst skifte i Janne Anderssons landslag. Från den första höstens glasnost efter epoken Erik Hamrén där laget tränade nära oss och lät oss flyga med landslagets plan så har Janne Andersson och Co skruvat åt mer och mer. Till VM 2018 drog man åt bromsen på plats i Ryssland. Då var det en del redaktioner som kände sig blåsta när man skickat för många reportrar och inte fattat att det skulle vara så få spelare att prata med.
Ändå var utbudet under VM i Ryssland generöst jämfört med vad som erbjuds under ett pågående EM där Sverige är nere på nivåer som England, Frankrike och andra stora nationer. Självklart går det att spela corona-kortet. Det har försvårat möjligheterna till smittsäkra intervjuer och det är givetvis lätt att hänvisa till det när man trycker in två till tre spelare på ett podium.
Under mitt första EM med Sverige sommaren 2000 var journalistkåren beredd att begå harakiri när Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck skar ner tillgången till halva EM-truppen om dagen… Därefter har det bara gått åt ett håll mästerskap för mästerskap och kvalperiod för kvalperiod. Corona har påskyndat även den här utvecklingen.
Samtidigt är det bara att konstatera att landslaget varit samlat sedan 24 maj i Båstad och under den perioden haft tre dagars helt ledigt. På den tiden har vi journalister träffat nästan alla spelare en gång även om inte alla gjort några intervjuer. Sedan finns det några spelare som gjort två eller tre besök och då ofta efter match.
Undantaget är Sebastian Larsson som varit lagkapten inför tre matcher och dessutom gjort ytterligare två pressträffar. Om han även är med torsdag kväll återstår att se. I så fall är han uppe på sex pressträffar och förbundskapten Andersson når då 13 efter några påtvingade inhopp i samband med Dejan Kulusevski-smittan och hatet mot Marcus Berg.
Spelarna som träffat pressen
Sebastian Larsson 5 gånger varav 3 före match
Alexander Isak 4 varav 2 efter match
Marcus Danielson 3 varav 2 efter match
Emil Forsberg 3 varav 1 efter match
Robin Olsen 2 varav 1 efter match
Victor Nilsson Lindelöf 2 varav 1 efter match
Pierre Bengtsson 2 varav 1 efter match
Dejan Kulusevski 2 varav 1 efter match
Kristoffer Olsson 2
Marcus Berg 2
Albin Ekdal 2
Mikael Lustig 1
Robin Quaison 1
Ludwig Augustinsson 1
Viktor Claesson 1
Pontus Jansson 1
Ken Sema 1
Jens Cajuste 1
Mattias Svanberg 1
Andreas Granqvist 1
Jordan Larsson 1
Filip Helander, Emil Krafth, Gustav Svensson, Karl-Johan Johnsson och Kristoffer Nordfeldt har inte deltagit alls.
Ledarna som träffat pressen
Janne Andersson, 12 gånger varav 3 före match och 3 efter
Stefan Pettersson, team manager, 3
Anders Valentin, läkare, 3
Peter Wettergren, assisterande, 2
Jonas Werner, läkare, 1
Det var även en ledardag i Båstad där man kunde önska en del av de andra ledarna i staben för intervjuer på 20 minuter.
Faktum är att jag inte vet vem som är ansvarig och bestämmer i den här frågan. Förbundet kanske är drivande? Kommunikationsavdelningen vill bygga förbundets egna kanaler på Youtube och i sociala medier. Där skaffar man sig räckvidd och kan dessutom få ut exakt den kurerade bild man vill ha ut. Lägg till att det blir en affär i förlängningen.
Jag kan konstatera att om man träffar Janne Andersson och Peter Wettergren bedyrar de att de vill ha ett öppet landslag. Ska dock säga att jag börjar tvivla på om det är korrekt. Det är svårt att tro att den här åtstramningen sker tvärtemot deras vilja. I så fall vore det underligt att de inte undrade över att det är färre spelare vid färre tillfällen.
Kanske är det spelarna som driver på i den här riktningen? Att kunna vara fria mer lockar kanske? Att slippa frågor om framtiden i klubblaget? Naturligtvis är jag medveten om att i deras vardag i klubbar runt om i Europa är detta legio och att kulturen i fotbollen är annorlunda än i exempelvis ishockeyns värld där NHL präglat in en annan öppenhet.
Vi som bevakar landslaget får frågor från hemmaredaktionen. Vad är nytt? Hur är det med spelare X? Och så vidare. Landslaget är något som väcker stort intresse. Miljontals svenskar följer landslaget via SVT, TV4, Radiosporten och tidningar och sajter. Vi ställer frågor som många intresserade har, som efter matchen mot Spanien. Då var det många som ville veta hur det kunde bli som det blev.
Det finns inte heller något sätt att ta reda på skadelägen. Pressmeddelandet som landslaget skickade efter att det blev klart att Dejan Kulusevski och Mattias Svanbergs återinträde i EM-truppen var typiskt för landslagets inställning. Man berättade att det skulle ske, men inte när. Och då fick jag lägga en fråga på det på en digital presskonferensen efter EM-premiären för att ta reda på tidpunkten. Man verkar inte vilja bjuda på något.
En vanlig invändning från landslaget är att det är ett sådant mediatryck. Nu har jag något att jämföra med och färre journalister än det är på EM-basen i Göteborg har det aldrig varit under ett mästerskap med Sverige. Ekonomiskt pressade svenska medier har skurit ner. Utländska medier syns i princip inte alls. Att sedan förbundet gör egna intervjuer till egna kanaler är en annan sak, men trycket är inte stort.
Sedan ska det sägas att SVT och TV4 får en bättre tillgång i kraft av investeringen i rättigheterna till EM. Även Sveriges Radio är med i den gräddfilen, men om man betalat för rättigheter vet jag inte. Därav kan alla bolagen göra enskilda intervjuer. Aftonbladet får bättre tillgång i kraft av sitt sponsoravtal med förbundet och därför har vi sett poddintervjuer med landslagsspelare och tv-sända chattar med en del av spelarna.
De gånger man har diskussioner med företrädare för landslaget i det här ämnet så påpekar gärna förbundets utsända att det viktigaste för spelarna är att kunna prestera på planen. Om nu vi i media varit ett hinder med våra frågor genom åren så är vägen öppen fram till EM-bucklan. Bara att hämta hem den så kanske vi kan fira med att få fyra eller fem spelare på podiet.
Landslaget är hela Sveriges och då måste det gå att ställa frågor. Ofta. Vilket det knappt går att göra nu. Det måste också skildras, för det är också en del av av landslaget och det gäller att bidra till hela bilden. Redan finns en annan bild via förbundets och spelarnas sociala medier och en Youtube-kanal. Sedan får det bli irritation, men ingen kan någonsin påstå att spelarna fått göra för mycket media under EM.
****
Livet är så grymt ibland. Expressens Anders Nunstedt har somnat in efter flera års kamp mot cancer. En oerhört fin man. Det är chockartat för vi hade kontakt för mindre än en vecka sedan. Han gillade fotboll, journalistik och var snabb att betygsätta podden Fotbollskanalen On Tour i getingar och komma med pepp och även något salt inspel.
Älskade hans humor och hans spetsighet. En skicklig journalist som skrev om musik i Expressen. Han är en av de bästa chefer jag haft, även om det var under en kort tid. Anders var ansvarig för Expressens sportbilaga Sport & Sånt som kom i juni 1996 och levde under åtta-nio månader. Långa och vasst skrivna reportage, snygga bilder och ett annat sätt att skildra sport.
Jag var grön och osäker som praktikant och vikarie men Anders såg till att styra det hela rätt. Han var skarp och tydlig men också mänsklig, vänlig och generös vilket inte var så vanligt på en kvällstidning. Han hade en trygghet som lät mig växa. Vi umgicks under några år efter det men gled i från varandra som man kan göra.
Fortfarande ligger sms-växlingen kvar i mobilen från när Anders fyllde 50 år precis före coronautbrottet i fjol. Då jag skrev om hur mycket jag uppskattade honom som person och att jag gärna ville ses över frukost, lunch eller middag. Han svarade att vi skulle göra något åt saken, men det blev tyvärr aldrig av.
Tänker på Carina och sönerna. De har förlorat en man, en pappa och en oerhört fin människa. Brorsan Per, kollegor och andra nära och kära har alla mist en rolig, varm och vänlig person. Livet är inte bara grymt utan även orättvist och det är svårt att förstå att Anders är borta.
****
Vacker gest att de finska spelarna hade en hälsning till Christian Eriksen i form av t-shirts med budskapet: “Get well Christian”.
****
Ni följer väl podcasten Fotbollskanalen On Tour som kommer dagligen fram till att Sveriges EM är över. Förhoppningsvis blir sista avsnittet från London 12 juli som är dagen efter EM-finalen, men det återstår att se.
Haka på mig, Martin Petersson och Andreas Sundberg och lyssna på när vi punktmarkerar Sverige och är era boots-on-the-ground kring landslaget. Kom med frågor och inspel som vi tar upp i podden. Här kan du lyssna på senaste avsnittet.
****
Tung smäll för Finland att förlora (0-1) en jämn match mot Ryssland. En knappt offside som VAR hittade stoppade det finska landslaget från att ta ledningen på Joel Pohjanpalos fina nick redan i tredje minuten.
Istället så stod Aleksej Mirantjuk för ett väldigt snyggt avslut som gav ryskt 1-0 precis i slutet av första halvlek. Efter det orkade inte riktigt Finland resa sig och det är märkbart att Teemu Pukki lider av sin skadefrånvaro.
Resultatet gör att Danmark får en injektion av hopp. Om man kan ta poäng mot Belgien under torsdagen så vet man att seger mot Ryssland i sista omgången kan leda till avancemang. Oavsett blir gruppen en riktig rysare inför sista omgången.
****
Talas om 27 grader i Sankt Petersburg när Sverige möter Slovakien på fredag eftermiddag. Ryssvärmen!
****
Oscar Hiljemark slutar med fotbollen. Smärtorna satte stopp efter år av höftproblem. Rätt otroligt sett till åldern och synd att han aldrig riktigt nådde den potential han visade i Elfsborg och i U21-landslaget som vann EM 2015.
I PSV Eindhoven var han stark och i Palermo i början var han riktigt på gång men sedan blev det en rad flyttar med blandad framgång och kanske störde höftproblemen redan tidigt. Det blev en omstart i danska Ålborg men det blev ingen riktig fart på karriären.
Efter hans debut i A-landslaget på en vinterturné 2012 skrev jag en krönika med rubriken: Om Hiljemark är framtiden behöver vi solbrillor. Han var förvisso en del av EM-truppen 2016 och även av VM-truppen 2018 men tog aldrig riktigt en plats i laget annat än för en kort period.
När väl Janne Andersson tog över landslaget satsade han på Hiljemark. Det blev fem matcher från start i VM-kvalet men med tiden föll han bort från elvan. I VM blev det ett par korta inhopp och det sista inhoppet i en tävlingsmatch var 34 minuter i Nations League mot Turkiet hösten 2018.
Han blev blixtinkallad i november i fjol i coronamatchen mot Danmark men efter det var det över i landslaget och nu även i Ålborg. Kul att han satsar på en tränarkarriär och blir kvar i fotbollen, men det måste vara grymt att stoppas av skador även om han upplevt mycket.
***
Ingen träning för det svenska landslaget under onsdagen. Ledningen valde att ge spelarna ledigt och var och en fick köra som de själva ville. Antagligen ett tecken på att mötet med Spanien tog hårt på krafterna hos de svenska spelarna. Däremot blir det ett träningspass under torsdagen innan man flyger österut.
***
Återigen är det förre landslagsmannen och anfallaren Jonas Wallerstedt som flyger EM-bevakande journalister. Denna gång är det till Sankt Petersburg och vi får hoppas att han hinner fram till presskonferensen. På hemväg från Sevilla blev vi sena och landslaget drog i gång sin presskonferens oavsett.