Efter onsdagens semifinal mellan Danmark-England har det rasslat in en hel del reaktioner kring att EM-upplägget är skapat för England. Att den billiga straffen och två bollar på plan samtidigt är en del av det. England har nästan bara haft hemmamatcher och så vidare. Jag förstår att reaktionerna kommer, det är en del av fotbollens värld att de dyker upp.
Däremot tror jag inte att någon från Uefa satt och styrde VAR-rummet att ge straffen till England. De följde Uefas direktiv. Lägg till att London fick gruppspelsmatcher först efter att Bryssel hoppat av. Sedan är det ett utslag av fotbollens naturlagar där större nationer på hemmaplan lättare får en sådan straff. Det är en logik som skär rakt igenom fotbollens värld vare sig man vill det eller ej. Även 2021.
Däremot är det givetvis inte så att allt som sker inom Fifa, Uefa eller till och med Svenska Fotbollförbundet är kanon och klarar en närmare granskning. Nej, det finns mörka delar även där. Vilket kan vara svårt att både kartlägga och sedan bevisa för journalister. Därför finns det ett behov att ta del av vad som skett från folk som varit på insidan.
Den tidigare svenske Fifa-domaren Jonas Eriksson släpper en bok i höst. I Korthuset ska han berätta om den 31-åriga domarkarriären där han gick från den lokala serien hemma i Luleå till att ta hand om matcher i VM, EM och Champions League med en rad världsstjärnor. Om inte Sveriges främste domare någonsin så en av de främsta.
Så här sa Jonas Eriksson när Fotbollskanalen skrev om boksläppet: “Det är en värld som ingen har skrivit om tidigare. Det finns naturligtvis domare som skrivit biografier som jag har läst men det har ofta varit under karriären och ganska tillrättalagt. De har velat vara kvar i den här världen, jag har sagt nej till att vara kvar i den världen.”
Det låter lovande. De senaste två herrmästerskapen har Eriksson varit uppskattad expert i SVT och han har även ett domarprogram på Discovery ihop med Jonas Dahlquist. Eriksson är numera entreprenör på heltid (bland annat en gymkedja med Niklas Wikegård och är registrerad på nio-tio aktiebolag) och ska vara med i SVT:s Draknästet i höst.
Eriksson är en skicklig och smart affärsman som drog in många miljoner när IEC in Sports som han delägde såldes 2007. Han har ett förflutet i mediabranschen och är skicklig, vältalig och kunnig. Inte konstigt att han är uppskattad i SVT-studion och även på andra håll. Vi har sprungit på varandra under många år och känner varandra litegrann utan att umgås.
Jag gillar verkligen att lyssna på Jonas Eriksson. Jag lär mig alltid saker och han kan den här världen utan och innan. Numera säger han dessutom vad han känner, tycker och tänker. Om man har en så framgångsrik domarkarriär bakom sig där man stött på de största ledarna, tränarna och spelarna så har man sett det mesta och vet vad som sker.
Lägg till det att Jonas Eriksson under många år sålt mediarättigheter runt om i världen och kan den delen också. Han är även du och vän med Paris SG-basen och qatariern Nasser Al-Khelaifi efter mediaaffärer med Bein Sports och Eriksson avstod från att döma PSG-matcher efter att Qatar köpt klubben. Vilket han berättade om i Radiosportens Matchen.
Inför EM-semifinalerna gick Jonas Eriksson ut hårt mot Uefa och världen kring domartillsättningar via sitt nya Instagramkonto. Något som gav eko i flera andra medier, vilket inte är konstigt. Följande uttryckte Eriksson:
“Det är fem år sedan jag dömde den senaste EM-semifinalen mellan Portugal och Wales. Även om jag var glad och stolt när jag gick ut till matchen så fanns det en djup besvikelse hos mig och mina kollegor: varför fick vi inte döma finalen?
Folk frågar ofta: hur blir man uttagen till de sista matcherna? Är det prestationer? Hur rankar man domare? Är det den som gör färst antal misstag? Vem gör egentligen bedömningen? Sanningen är att det är en mörk sörja.
En skitig, politisk och falsk värld där vänskapskorruption, lojalitet och nationalitet spelar roll. Fotbollen som pratar om fair play och respekt, där regelboken är lika för alla, där de fyra bästa lagen som vunnit flest matcher kommer att spela semifinalerna i London i kväll och imorgon – men när det gäller domaruttagning så sker det i slutna rum, med politiska agendor och med allt annat än fotbollens bästa för ögonen.
De som är uttagna, och han kommer att bli uttagen till finalen, är per automatik INTE turneringens tre bästa domare. Det är inte alltid de som har presterat bäst, fått högst betyg eller levererat på topp som får förtroendet.
Den här gången är turneringens bästa domare, utan ett enda tydligt misstag, redan hemskickad. Beslutet är taget av Uefas högsta ledning och har inte ett dugg att göra med prestationer under EM.
Andra domare, som utan att själv veta om det, har rätt kontakter, bäst politisk uppbackning eller kommer från viktiga länder dömer vidare. Oavsett, grattis till de domare som dömer! Ingen skugga ska falla över dem.
Det alla däremot ska veta är att det är en rutten värld med en allt annat än bra kultur och att jag, med perspektiv, kan säga att jag är jävligt glad att jag slutade döma för tre år sedan.”
Det är väl bra att någon äntligen talar klartext. Självklart. Ändå skaver det lite att han inte sa något under tiden. Då han fortfarande hade något att tjäna på att vara en del av Fifa och Uefa-världen låg han lågt. Han debuterade som internationell domare 2002 och körde på fram till 2018 då han blev nobbad i uttagningen till VM i Ryssland.
Självklart går det att förstå att han var tyst och försiktig så länge han ville döma på högsta nivå. Han lärde sig säkert med åren att offentlig kritik innebär att man åker ut. Så är den internationella fotbollsfamiljen funtad. Ja, så är faktiskt också den svenska fotbollsfamiljen funtad.
Egentligen borde jag ju välkomna att Jonas Eriksson ger sin syn på allt som skedde under så många år i den internationella domareliten. Jag har ju själv försökt få honom till min podcast sedan han slutade våren 2018 och han har lovat att komma men skjutit på det till när han var redo.
När jag skriver ovan kanske jag bränner min chans, men det mesta kommer väl i boken som släpps i höst. Och som den entreprenör Jonas Eriksson är lär han, förlaget och även hans agent Anders Cedhramre som skrivit boken med honom se det positiva i mer uppmärksamhet. Jag och Jonas Eriksson delar för övrigt PR-agent i Karin Wahlen då vi bägge ger ut böcker i Bonnier-sfären.
Men för mig är det något med att tagga sitt Uefa-kritiska instagraminlägg med både boktitel och bokförlag som gör att sanningen blir för entreprenörsdriven för mig. Det skaver. Självklart blir det intressant att ta del av hans bild, men det blir ävenlättare för Uefa och andra att avfärda det med att han snarare är kommersiellt driven än något annat.
Samtidigt lär man sig även en del av Erikssons nystartade Instagram, även det en del av boklanseringen. Om han tyckte det var straff för England? Självklart inte. Han lär fortsätta att mata på med bilder från domarvärldens inre. Klart att jag kommer ta del av synpunkterna.
Jag hade önskat att han vågat kliva fram tidigare, snarare än tre år efter att Fifa valde bort honom. Nu är det som om den ratade klagar på något som han var en del av i 16 år utan att klaga, men först när han inte får vara med längre då är det fel på den ruttna domarvärlden.
***
Robin Quaison valde tre år i Saudiarabien. Givetvis förståeligt sett till den ekonomiska verkligheten där pandemin satt många klubbar i Europa under tryck och han fyller 28 år i höst. Spel för Al-Ettifaq Club lär ge en ekonomisk trygghet men kanske inte vara någon större sportslig utmaning.
Tappar han landslagsplatsen? Det borde det inte betyda, spelare har hängt kvar i landslaget trots flyttar till svagare ligor likt Marcus Berg, Marcus Danielson, Gustav Svensson samt Christian Wilhelmsson på sin tid. Quaison har en plats i Janne Anderssons planer även framöver.
***
Dagen efter i London. Många som är trötta och slitna och scenerna strax efter midnatt när jag återvände till hotellet vid Trafalgar Square var galna. Hög ljunivå. Tutande bilar. Fulla supportrar uppe på statyer. Poliser som försökte hålla läget under kontroll.
***
Många klagar på Uefa som utökade EM till 24 lag från och EM i Frankrike 2016. Kan vara värt att påminna om att organisationen bygger på medlemsdemokrati och av 54 medlemmar som röstade så var 51 för en utökning av EM från 16 till 24 länder. Bland dem som röstade för fanns Sverige. Tyskland och England var två av tre länder som gick emot.