LONDON. Ett Sheriff Tiraspol kan få en att drömma om skrällar. Realiteten är en annan och det fick Malmö FF känna på.
Efter 27 minuters spel på Stamford Bridge tog sig Veljko Birmančević fram och slog sedan en bra boll på djupet till Antonio Čolak. Kroaten kom okej till bollen, en aning störd av Antonio Rüdiger, men det blev ett avslut. Det första mot mål som Malmö FF hade, men skottet gick långt över.
Över dryga 90 minuters spel skrapade Malmö FF bara fram ytterligare ett avslut, från Eric Larsson som fick agera som en av tre mittbackar i avstängde Anel Ahmedhodzic frånvaro. Inte heller det skottet gick på mål. Annat var det kring Malmös mål.
Chelsea dominerade matchen totalt och egentligen var det starkt av Malmö att hålla nere förlustsiffrorna till 4-0. En utspelning. En lektion. En brutal påminnelse om att London-lagets trupp är värderad till nio miljarder kronor och Malmö-gänget är på 300 miljoner kronor.
Jon Dahl Tomasson, Anders Christiansen och Lasse Nielsen var alla ärliga efteråt. Det var för stor skillnad. Är det att ge upp? Inte i min värld. Det handlar om att inse läget här och nu och samtidigt försöka ta lärdom och gå vidare för att bli bättre i nästa situation. Sedan förstår alla att det svider.
Ska man skämmas över 0-11 på tre matcher Champions League? Nej, det ska man verkligen inte. Malmö FF kvalade in och sedan är den turneringen för svår för svenska lag. Nordiska lag? Ja, även för nordiska lag och för rätt många lag från mindre ligor i Europa med några få undantag.
Det finns en del problem med Sheriff Tiraspol som ägandet och ursprunget. Men om vi håller oss till matcherna i Champions League var det hoppfullt och häftigt att det lilla laget vann borta mot Real Madrid för ett par veckor sedan.
Tyvärr är det inte ens en fluga som gör en sommar. Än mindre en tävlingsbalans. I Chelseas matchprogram tog man upp några av Malmös starka Europa-insatser. Europacupen 1979. Inter-knocken 1989. En annan tid som aldrig kommer tillbaka.
Klart att man ska tro från start på Champions League men det är inte fel att erkänna skillnaderna när de blir tydliggjorda. Match efter match. Allt annat hade varit löjligt med tanke på hur det sett ut hittills.
Malmö FF hade annars formerat en rätt stark startelva sett till skadeläget och man försökte, men det gick inte. På andra sidan hade Thomas Tuchel skickat ut sitt bästa manskap för att antagligen försöka döda matchen och även hämta in mål som kan vara avgörande när det handlar om en gruppseger i kamp mot Juventus.
Det som imponerade mest med Chelsea var hur man aldrig slog av på takten utan jagade mer mål. I det perspektivet måste 4-0 vara lite av en besvikelse. Att man hade hoppats på ännu mer sett till dominansen, avsluten och överlägsenheten på Stamford Bridge.
Malmö FF flyger hem under torsdagen och ska ta sikte på Varberg söndag och sedan AIK på onsdag. Möjligheten att försöka nå Champions League igen finns i ett nytt SM-guld. Målet måste vara att få chansen igen, hur svårt det än är.
****
Dejan Kulusevski skickade in segermålet för Juventus på nick borta mot Zenit S:t Petersburg. Viktigt att han fick kröna sitt inhopp på en dryg halvtimme med ett mål och visa Mister Allegri att han kan stå för avgörande insatser och viktiga mål.
****
Hur många spelare på Premier League-nivå är så passionerade supportrar till ett annat lag på samma gång likt Pontus Jansson? Kan inte vara många. Det är häftigt att han tågar med Malmö-supportrarna till matchen. Inte underligt att många MFF:are längtar efter att han ska vända hem.
****
Saknar ni att höra Sergio Peña om första starten i Champions League? Inga journalister fick tala med honom för Uefa. Skälet är covidreglemente och att peruanen kommit från VM-kval i Sydamerika.
****
Chelsea-ägaren Roman Abramovitj har väl pausat planerna på en ny arena. Vilket är tur. För det finns något härligt med de gamla engelska arenorna som bara är intryckta i stadsbilden. Underbart.
****
Manchester United var nära att åka på en ny smäll. Hemma mot Atalanta. Även om det italienska laget gjort det bra på senare år och är ett svårt motstånd rimmar det knappast med Uniteds självbild att ligga under med 0-2 i paus och vara på väg mot förlust.
Ole Gunnar Solskjaer fick se sitt lag vända när Rashford satte 1-2, Maguire 2-2 och till slut fotbollens Ville Vessla i form av Cristiano Ronaldo – ständigt denna Vessla! – som skickade in 3-2. Nu får han mer tid, men det är svårt att påstå att norrmannen övertygar vid ratten för United.
****
Chelsea verkar ha som målsättning att få journalister på gott humör. Även om pressbuffén är nertonad sett till före corona och att det nu delas ut kartonger som ätes på läktaren så är det rejält påkostad med en rad rätter och efterrätter. Svulstigt.