Qatar-VM blir en kamp om att skriva historien om VM i Qatar

Värmen som slog emot oss när vi strax före midnatt lördag kväll klev ut från Hamad International Airport var av en typ som inte var väntad. Det var närmare 30 grader och fuktigt och även Qatar har ett varmare november än brukligt. Tur att VM-arrangörerna lovat ett klimatneutralt VM.

Om temperaturerna hänger kvar blir det tufft att träna för landslagen, men arenorna har system för viss luftkonditionering och under matcherna blir det antagligen bättre. De lokala avsparkstiderna är 13:00, 16:00, 19:00 och 22:00 (Qatar är två timmar före Sverige) och man kör fyra matcher om dagen 22 november till 2 december.

Även om det var noggranna kontroller av inresetillståndet till Qatar både i Stockholm och i Istanbul var passagen genom den helt digitaliserade passkontrollen enkel och snabb. Visst, kollega Johan Tarland fick gå genom tullen en extra gång med sina kameror men ändå betydligt enklare än väntat.

Om en vecka är det avspark och det är märkbart i stadsbilden i Qatars huvudstad. Inte bara för att budgeten för att signalera VM på alla möjliga och omöjliga sätt var väl tilltagen utan även för att det redan nu är avspärrat för biltrafik kring en del områden. Trots att vi bor rätt långt från strandpromenaden var det många skyltar om att bara fotgängare.

I söndagens Gulf Times framkom följande råd inför matcherna: A) lokala besökare bör ta bil, internationella åk tunnelbana B) inse att ni kommer få gå en bra bit till arenorna C) ta med vatten. Tidningen var annars en uppvisning i att berömma arrangörslandet i vad man klarat av inför VM kryddat av toppnyheten om att Fifa rekommenderar alla besökande supportrar att njuta Qatars unika utbud av mat, shopping, ökenturer, konserter, stränder och så vidare.

Av de som är missnöjda med VM i Qatar har garanterat få missat den udda uppvisningen från i fredags där supportergrupper från olika länder marscherade i en del av huvudstaden. Frågan är hur många engelska supportrar som var med när det tågades?

Filmerna ovan tyder på att det är lokala supportrar till England och Argentina. Inhyrda? Det är ganska troligt och det är ingen hemlighet att arrangörerna av VM i Qatar betalar för resa och uppehälle för 40-50 supportrar från varje deltagarland. Allt för att få ut liknande bilder och då möjligen runda de traditionella medier i de länder som är mer negativa till VM.

Det vi bevittnar är naturligtvis en kamp om vem ska skriva historien om VM i Qatar. Vem ska definiera vad det är? Det handlar om att få så många som möjligt i världen att köpa fotbollsfesten. Att helt enkelt uppskatta det unika med VM i Qatar och titta bort från eventuella problem.

Att Gulf Times kör på med sin propaganda är din sak, hur gör medier i övriga världen? Det är där kampen pågår. Netflix kör FIFA-dokumentär och i västerländska medier är det gott om vittnesmål och berättelser om Qatar-VM:s baksidor.

Parallellt med att bilderna från supportrarna i Doha som glatt dansade fram fick vi se supportrar i tyska Bundesliga manifestera mot VM i Qatar. Något som varit ganska vanligt under hösten och som fått upp fart ju närmare VM vi kommit. Vilket givetvis når arrangörerna och Fifa.

Det är väl där vi hittar förklaringen till att Fifa skickat ut ett brev till alla deltagande nationer och bett dem fokusera på fotbollen och lägga politiken åt sidan. Fifa fick inte bara stöd av Sydamerikas fotbollskonfederation utan även Brasiliens fotbollsförbund som under lördagen gick ut med ett besked om att fotbollen ska vara i fokus.

Fifa har i veckan även förbjudit Danmark från att bära budskapet ”Human Rights for all” på sina träningskläder under VM. Det anses politiskt. Trots att det finns med i Fifas statuter. Paragraf 3 slår fast att Fifa är bundet att respektera mänskliga rättigheter och ska sträva efter att försvara dem.

En del påpekar att Fifas regler är tydliga kring politik, men man behöver bara gå tillbaka till 2020 för att hitta en av många omsvängningar. Då slog Fifa fast att man inte skulle straffa spelare som gick ner på knä och lyfte näven för Black Lives Matter. President Infantino till och med hyllade det och talade om sunt förnuft.

Sunt förnuft? Ja, det är knappast vad som genomsyrar detta VM som väntar. Fifa har varit försiktigt med presskonferenser och det finns en möjlighet att Gianni Infantino möter pressen i Doha inför VM-premiären på söndag. Återstår att se om det blir så och vilka frågor som släpps fram. Oddsen för att “Will this be the best World Cup ever” är med ger inga pengar tillbaka.

Man kan lägga till att Fifa och Gianni Infantino gärna vill spela en politisk roll när det passar. Som när han talade väl om Ryssland efter VM 2018 och berömde landet för att ha visat omvärlden att man var något annat. Han fick medalj av Vladimir Putin. Eller häromdagen när Fifa skröt på sociala medier om att man sett till att palestinska och israeliska supportrar flög gemensamt till Qatar. Är Israel och Palestina politik…?

Kampen om att skriva historien är kanske avgjord. I kanske 10-15 länder i Europa är motståndet kompakt och en hel del tittare, lyssnare och läsare aviserar en bojkott och noll känslor för mästerskapet. Där predikar kritiker och journalister för en redan rätt övertygad skara om alla fel och problem med VM i Qatar.

I många andra länder verkar den brasilianska inställningen att VM handlar om fotboll och inte politik som gäller. Om de bara tar till sig av det glättiga från VM med glada supportrar, bra fotboll, konserter, festligheter och fina bilder är det en stor sannolikhet att Qatars och Fifas bild av VM kommer att genomsyra stora delar av världen.

Tyvärr verkar det vara få spelare och ledare i landslagen som vill kliva fram och ta någon slags ledartröja i att lyfta frågorna. Ännu är det förvånansvärt passivt och det är långt från hur exempelvis de svenska spelarna talade inför och under VM 1978. Hoppas någon vill kliva fram, för det hade kunnat ge historieskrivningen en nyttig skjuts i rätt riktning.