Inför avresan till Qatar var det svårt att veta vad man skulle vänta sig av VM. Skulle det vara en del politik i början av mästerskapet men när väl matcherna kom i gång på allvar skulle fotbollen ta över. Eller skulle VM bli något annat än OS i Peking i våras där fokus snabbt hamnade på svenska medaljer.
En dryg vecka in är det uppenbart hur polariserande ett VM i fotboll kan vara. Och att politiken är närvarande hela tiden. Från USA:s presskonferens inför mötet med Iran där förbundskapten Gregg Berhalter fick svara på frågan om varför han inte tagit upp placeringen av amerikanska krigsfartyg med sin regering.
Eller där Tyler Adams blev rejält uppsträckt av en av de iranska journalisterna för att USA:s lagkapten uttalade Iran fel. Därefter fick han frågan om han kände sig bekväm att representera USA sett till landets historia att diskriminera svarta. Det var helt enkelt rejält uppskruvat men också fria frågor.
Irans presskonferens inleddes med att de iranska journalisterna applåderade Carlos Queiroz och Karim Ansarifard när de slog sig ner vid podiet. Sedan var det uppenbart att frågan inte var fri utan den möjligheten gick till iranska journalister. Rätt eller fel? Fel i min värld.
Ändå har jag lärt mig mycket under de dryga två veckorna jag varit i Qatar. Om perspektiv. Världsbild. Synen på vad som sägs och görs. Bara den pakistanske journalisten som förklarade hur positivt man såg på Gianni Infantinos inledningsanförande dagen före VM-premiären. Man uppskattade ilskan mot Europa.
Klart att man hoppar till en tisdag när det är klart med ett 15-årigt gasavtal mellan den tyska regeringen och Qatar. En regering vars representant Nancy Faeser satt med One Love-bindel på den tyska VM-premiären i protest mot att Fifa och Qatar stoppat den armbindeln. Men gasen vill man ha? Några motkrav om mänskliga rättigheter?
VM har gett en del reaktioner i mejl och DM:s. Det är lätt att konstatera av reaktionerna att många är irriterade och arga. Och att de ser på saker med helt olika perspektiv. Ta bara planstormaren Mario Ferri. Han hoppade in på planen när Portugal mötte Uruguay och förutom en regnbågsflagga i ena näven hade han stöd för Ukraina och Irans kvinnor. Det är väl bra?
I DM rasslar det till: “Din vidriga jävla sionist slut hyckla du tjänar pengar på dessa as!” Exakt hur jag tjänar pengar på det framgår inte, men genomgående under VM har en del kritiker pekat på att TV4 tjänar på VM och då tjänar jag indirekt pengar på VM. Lägg till det att jag släppt en bok. Ja, det är helvetet nästa.
Naturligtvis får man även reaktioner av typen, att nu passar det att hylla en planstormning. Det ska aldrig vara tillåtet, slår man fast. Tänk om han slår ner någon. Vet att jag fick liknande reaktioner efter ett Instagram-inlägg om Pussy Riots inhopp på planen under VM-finalen i Moskva 2018. En del gillade, en del var riktigt irriterade att man kunde stötta det. Ska sägas att Ferri släpptes utan åtgärd.
Ja, jag kan vara för en viss form av civil olydnad om det inte skadar andra. Nu tycker inte jag att varken Pussy Riot eller den professionelle planstormaren Ferri skadade någon. Utan tog tillfället i akt att lyfta viktiga frågor, men det räcker att se hur en del qatarier reagerat för att inse att deras bild är helt annorlunda.
Hur ska vi se på att supportrar till Iran som bär saker mot regimen och för upproret och sedan får se dem bli beslagtagna på väg in på arenan? Eller på rapporterna om att säkerhetstjänsten från Iran får röra sig fritt i Qatar (de står varandra nära) och därmed kan kartlägga motståndare till regimen? Det är naturligtvis för jävligt.
Och bara att ha åsikter om att det var fel av Fifa och Qatar att stoppa One Love-bindlarna leder till en del reaktioner om att jag är en jävla bög. Någon hoppas att jag ska dö. Det är givetvis trollkonton men de är ändå där och vill röra runt kring att man tar den här ställningen.
Och då hamnar vi snabbt i facket att jag hatar muslimer. Att det är därför jag belyst negativa sidor av Qatar och VM. Vilket kommit regelbundet ju närmare VM vi kom och som ökat likt nedan:
Det är intressant Olof hur du går väldigt hårt och nationer som Qatar, Saudi eller UAE. Dessa länder har problem likt alla länder i världen. Men jag har aldrig sett en sådan rapportering från din sida beträffande de västerländska nationerna som England, Spanien, Tyskland, Italien mm. Länder som genom historien har orsakat förödande skador på olika platser i världen, inte minst i Afrika och Asien.
vi behöver inte gå långt tillbaka i tiden heller. Se hur Europa behandlar de flyktingar som är vid gränsen idag. Hur man behandlar barn och kvinnor som vill ta skydd på säker mark. Är inte detta etiskt och moraliskt fel Olof?
Eller i Sverige, hur minoritetsgrupper som muslimer och afrosvenskar blir utsatt för vardaglig rasism, hot och trakasserier. År 2017 skedde det minst ett angrepp mot en moské i Sverige. Eller hur man kan tillåta en vidrig man bränna ner Koranen och orsaka splittring och provokation öppet i Sverige, finansierad med skattepengar som många muslimer och minoritetsgrupper betalar. Aldrig tidigare har du belyst detta i dina artiklar.Är inte detta stora etiska och moraliska problem som präglar Sverige.
Olof, jag är övertygad om att din retorik mot Arab nationer är mer kopplad till Islam än något annat. Baserad på dina inlägg och artiklar känns det som att du hyser en stark aversion mot Islam och muslimer.
Nej, jag har inte skildrat attentat mot moskéer i Sverige eller Rasmus Paludan som för mig är en dåre. Men kopplingen till fotboll finns inte där som den gör kring ett VM i Qatar. Det är anklagelser som är svåra att besvara då sanningen är fastslagen.
Jag är inte ens med i svenska kyrkan och religion är inget som driver mig. Det är upp till var och en i min värld, men inser att folk tycker olika. Däremot har inte min skildring av Qatar hängt ihop med islam eller att jag har en aversion gentemot muslimer.
Lägg till ovan del alla i Sverige som tycker att vi inte ens borde vara här. Vi borde bojkotta VM och Qatar. Det finns både kollegor i pressen och andra som anser att vi legitimerar regimen och därmed även övergreppen på migrantarbetare och bristen på demokrati genom att visa VM från emiratet. Ingen journalistik kan väga upp det.
Sedan finns det alla fotbollsälskare som är arga. De vill bara ha sporten och inget annat skit. Vad är det för trams att söka sig till Fifa-hotellet? Jag är en pajas. Och varför blanda in politik. Ta bara mejlet från Åke:
Hej Olof, Det förefaller mej att du har fel jobb. Du skulle bli perfekt redaktör för Uppdrag Granskning. Däremot verkar du ha noll intresse av fotboll, eller vad som händer på en fotbollsplan, framförallt, när ett världsmästerskap pågår. Som tur är finns det andra på TV’s olika kanaler som är intresserade av fotboll.
Det enda jag är säker på efter VM i Qatar är att fotbollen knappast förenar folk. Möjligen ibland, men politiken som inte går att hålla borta från fotbollen, vare sig man vill eller ej, gör att det blir laddat och splittrat. Och med olika erfarenheter, kulturer, länder skiljer sig perspektiven åt. Rejält. Det är en nyttig läxa som journalist.
Det är inte så att jag vill vara utan de har erfarenheterna och insikterna, även om det säkert kan vara nyttigt att rensa en del bland reaktionerna. Och det är inte synd om mig. Så är livet som journalist allt mer. Det får vi leva med eller göra något annat.
VM i fotboll är 2022 mer än spelet på plan, vilket alla måste inse. Sedan kan man koncentrera sig på matcherna om man vill slippa det andra. Och nu är det dags för nya matcher. Kul! Kulan i luften som det brukar heta.