BAKU. Första landskampen efter terrordådet i Bryssel. Även om fotbollen alltid överlever är det inte som vanligt. Inte för någon.
Formel 1-depån i Baku ligger mitt i stan. Vid en stor väg. Reklamskyltarna sitter kvar. Att döma av trafiktempot kring den är det många som kör ständiga kvallopp och ingen följer regler. Inte heller är det några domare som viftar med färgglada flaggor för att kontrollera kampen om utrymmet på vägarna. “Äta eller ätas” är en för snäll beskrivning.
Sportevenemang är något man gillar här i landet och så sent som 2021 var det en rad EM-matcher här. Även om Azerbajdzjan inte tillhör någon av världens största olje- eller gasleverantörer kommer 90 procent av diktaturens exportintäkter från just den olja och den gas man utvinner i det Kaspiska havet.
En del av miljarderna som strömmar in i statskassan går till sporttvätt. Presidenten och envåldshärskaren Ilham Alijev, som tog efter sin far 2003 och styr Azerbajdzjan, inser värdet av att visa upp landet under rätt förutsättningar. Förutom att Formel 1 kör ett lopp här hade man OS-kopian European Games 2015, Europa League-final 2019, Taekwondo-VM 2023 och genom åren har vi sett “Land of Fire” på reklamskyltar vid fotbollsmatcher och på Atletico Madrids tröjor.
Statliga oljebolaget Socar var Uefa-partner i många år, men organisationen bröt avtalet när det blossade upp nya stridigheter mellan Azerbajdzjan och Armenien kring Nagorno-Karabach. Däremot flyttade inte Uefa några av EM-matcherna för det. Socar har nu dykt upp på Galatasarays tröjor och man har som bekant värvat Jens T Andersson till att bli sportchef i bolagets fotbollsklubb Nefttji Baku PFC.
Från depån där några av världens bästa F1-förare i våras servades är det inte långt till den glittriga bukten som huvudstaden sprider ut sig längs med. Om jag inte vetat att det var i Baku jag befann mig hade jag gissat på Dubai, Abu Dhabi eller Doha sett till en mäktig skyline och en lockande strandlinje. Plus att solen gassar skönt för att vara i november.
Precis som länderna i Mellanöstern har Amnesty och andra organisationer som sysslar med mänskliga rättigheter synpunkter på Azerbajdzjan. Eller rättare sagt, på bristerna som man upplever i landet som alldeles nyligen inledde ett nytt krig om Nagorno-Karabach. Svenska UD höll inte igen i sin rapport som kom för tre år sedan.
UD skrev följande: “Azerbajdzjan fortsätter att uppvisa allvarliga brister vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, bland annat beträffande rättsstatens principer, yttrandefrihet, pressfrihet, valgenomförande, situationen för fängslade, fackliga rättigheter samt rättigheter för kvinnor och hbtq-personer.“
Det är här Sverige startar om efter terrordådet i Bryssel parallellt med att Janne Andersson inleder slutet på sin tid som förbundskapten. Även om han är anställd året ut är det i princip över på måndag morgon. Då har han basat för landslaget sedan sommaren 2016 och efter en stark start blev det två missade mästerskap i rad, med EM i Tyskland som det senaste.
Sveriges EM-kval till Tyskland var formellt över redan innan matchen mot Bryssel skulle dra i gång på kvällen den 16 oktober. Österrike hade slagit just Azerbajdzjan med 1-0 i Baku i en match med tidig avspark och därmed kunde det svenska landslaget inte längre nå EM. Mötet med Belgien blev en match av vänskapskaraktär.
Under tiden att Österrike säkrade en plats i EM skedde ett terrordåd mot svenska supportrar i Bryssel där två dog och en blev allvarligt skadad. Sveriges match bröts efter första halvlek och behövde inte tas upp igen. Dådet gav efterverkningar som kommer följa med ett bra tag kring svensk landslagsfotboll, även om fotbollen alltid överlever.
Torsdag kväll väntar en av två matcher i det som är Janne Anderssons avslutning på sin tid som förbundskapten. Azerbajdzjan borta. Klart att det var viss anspänning i det svenska landslaget inför avresan till den sista bortamatchen med Janne Andersson med tanke på Bryssel. I kväll är det avspark 21:00 lokal tid och direkt efter matchen drar man hem.
Kring landslagets hotell i Baku är säkerheten rejäl men diskret. En kombination av poliser och privata säkerhetsföretag ser till att det svenska landslaget ska känna sig trygga och säkra. Uppbackningen är stark från arrangörerna som förstått läget och därför kan man gå en matchdagspromenad, enligt säkerhetsansvarige Stefan Dejemyr. En bit utanför hotellet står sammanbitna och kostymklädda män och håller uppsikt kring omgivningen.
I en annan del av huvudstaden laddar de svenska supportrarna upp inför en speciell match för dem. På en hemlig plats är det matchvärmning och sedan buss till matcharenan. Totalt har svenska fotbollsförbundet sålt 52 biljetter till den avslutande bortamatchen i EM-kvalet och det är imponerande att de lägger tid, kraft och pengar för att följa landslaget i en match utan betydelse.
Erika Eriksson är en av dem som sökt sig till Baku och för henne var det till slut ett självklart val. Att stå upp för den gula tröjan och även hedra de som gick bort och blev skadade: “Jag var i Bryssel när det här hände och det har varit så overkligt allting som skett efter detta. Men på något sätt känns det som att man vill stå upp för Sverige och fortsätta med våra resor.”
I en värld som för tillfället är mörkare än på länge är det något hoppfullt i att fotbollen alltid kan förena. Att den alltid kan lysa upp. Idrottens kraft är makalös och det är viktigt att inse att den aldrig dör, utan alltid kommer igen. Om än i andra former och kanske inte exakt som man vill ha den.
Torsdag kväll kommer 52 svenska supportrar ta plats på läktaren på Tofiq Bähramov-stadion i Baku. Matcharenan är en klassisk östgryta och är uppkallad efter linjemannen som godkände Geoff Hursts omdiskuterade mål i VM-finalen 1966. Klart att det är bättre med en domare än de tidigare namnen: först Stalin följt av Lenin. Ibland går världen framåt.
Klart att det kommer att svida när EM spelas i Tyskland nästa sommar och det saknas ett svenskt landslag bland deltagarna. Det är lätt att avfärda mötena med Azerbajdzjan och Estland som oviktiga, men för alla som följer landslaget även nu, när det går tungt, är det viktigt att ge något tillbaka. Ett hopp om framtida mästerskap.
Segrar i bägge två ger även Sverige större möjligheter att nå Nordamerika 2026. Det gäller för det svenska landslaget att hålla sig bland de tolv bästa i Europa – nu är man 13:e – för att bli seedat när man väl lottar VM-kvalet. Naturligtvis något som är svårt för spelarna att ta till sig, men det är en faktor om vi ska se en gul vägg av supportrar i framtida mästerskap.
Två vinster hade även gett Janne Andersson ett värdigare avsked. Att dådet i Bryssel skakade om den svenske förbundskaptenen tror jag alla insett. Han var oerhört tagen och ett kvitto på att han uppskattat stödet som supportrarna stått för genom åren. Så det finns en hel del att spela för trots allt, även om det inte blir lätt av flera skäl.