Caroline Seger slutar i landslaget. Sveriges mesta landslagsspelare som hjälpt till att hämta hem en rad medaljer. Viktigast har ändå varit att hon aldrig tvekat att kliva upp på barrikaderna och ta strid.
Kunde inte den där jävla straffen i Tokyo–OS ha fått gå in? Caroline Seger var värd att skjuta hem det första mästerskapsguldet till Sverige sedan EM 1984, och kröna en magnifik karriär som spelare. Det var väl ödet, men den straffen som for över målet i OS-finalen 2021 kan aldrig ta i från Seger att hon varit en av Sveriges viktigaste spelare genom historien.
Sportsligt har Caroline Seger varit ett ankare för svensk damfotboll när man tagit hem två OS-silver, tre VM-brons och spelat tre EM-semifinaler över 14 mästerskap. Från debuten i EM i England 2005 fram till sommarens VM har hon varit en del av landslaget, även om speltiden blev begränsad efter hälskadan under EM 2022.
Mittfältaren och lagkaptenen har varit den spelare kring vilket landslaget snurrat oavsett förbundskapten. En oerhört nyttig spelare som inte sällan var första linjen i försvaret men även bidrog framåt och det i 240 landskamper. Det är svindlande siffror och fascinerande att kunna hålla sig kvar på hög nivå i 18 år i rad.
Vi ska komma i håg att utvecklingen i damfotbollen under 2000-talet varit enorm. Kvaliteten, tempot och tekniken har utvecklats snabbt. Trots det har Seger mäktat med att vara relevant och tongivande när svenska landslaget allt som oftast hängt med i världseliten. Det visar på en inställning och en mental styrka ovanpå talangen och kunnandet.
Lagkaptenen för landslaget har på planen visat att hon är en ledare som pekat ut riktningen. Det räcker att träffa henne och intervjua henne för att greppa Segers givna pondus och självklarhet i rollen. Nej, hon stryker inte bara medhårs och det måste till i elitidrotten. Och hon vågade utmana oss runt om kring.
Trots insatserna som spelare är det alla kamper vid sidan av planen parallellt med spelarkarriären som imponerar mest. Hon lärde sig snabbt efter några kaxiga utspel inför EM 2005 hur man ska agera medialt, och har därefter varit en ledstjärna för svensk damfotboll. Framför allt har hon aldrig varit rädd för att storma upp på barrikaderna med en fana i näven – och verkligen ta strid för rättigheter.
En av svensk fotbolls viktigaste spelare och personer genom alla tider. Caroline Seger har vågat gå emot och säga saker högt och tydligt utan att darra på stämman. I medier och internt i fotbollsrörelsen. Det är aldrig bekvämt och det har hon fått känna på mer än en gång.
Det kan inte ha varit lätt när vi på Fotbollskanalen avslöjade att landslaget skulle bojkotta Fotbollsgalan 2017 för att laget spelat utan avtal hela året. Bland annat EM i Nederländerna utan avtal… Avslöjandet kom dagen före herrlandslagets viktiga VM-playoffmatch i Italien och förbundsgubbarna KOKADE.
Ibland måste man göra sådant som kostar på, och där har Seger varit generös när hon tagit striderna och de efterföljande smällarna. Det har varit en avgörande egenskap. Jag är övertygad om att fotbollsförbundet inte hade haft helt jämställda spelaravtal sedan ett par år tillbaka utan Caroline Seger.
Det är svårt att sluta på topp sportsligt. Det vet alla i och kring idrott och klart att man önskat att Caroline Segers sista landskamp inte spelades när Sverige missat OS för första gången och man slåss för att ens hänga kvar i A-divisionen i Nations League. Hoppas spelarna och lagkamraterna ser till att ordna en seger för Seger i sista matchen.
Och vad är egentligen att sluta på topp? Caroline Seger kan titta tillbaka på en landslagskarriär utan motstycke i svensk fotbolls historia. Klart att hon slutar på topp på många sätt och även om straffen i Tokyo säkert smärtar för evigt finns det få som kan axla det ansvaret som Caroline Seger.
Hon kommer att vara saknad kring landslaget, men det är idrottens obönhörliga rörelse framåt som innebär att även Segers tid var utmätt. Hoppas bara att svensk fotboll på något sätt tar vara på kunskaperna, erfarenheterna, modet och förmågan att ta sig upp på barrikaderna i de viktiga frågorna.