Vornaar smager en sejer bedst - hvergang!

Dejan Kulusevski vet hur han hittar nickstarka och längre anfallare i straffområdet efter 18 månader med Harry Kane. För andra matchen i rad skickade Kulusevski in ett precist inlägg till Gustaf Nilsson och Falkenberg-sonen utnyttjade sina 197 centimetrar och skallade in 1-0.

Inför matchen hade Kulusevski hållit ett brandtal i omklädningsrummet. På uppdrag av Jon Dahl Tomasson, som vill sprida på lagets ledarskap, klev Tottenham-svensken fram och eldade på laget. Han snodde lite av sin tränare Ange Postecoglou och gick loss om att landslaget är som en familj och man måste stå upp för varandra.

Det funkade. Det nya Sverige fick äntligen jubla över både ett ledningsmål och i slutändan en hållen nolla och en seger. Nej, det är inte så att revolutionen är över och att svenska supportrar kan andas ut. Det var en hyfsat jämn match mot Albanien även om det svenska landslaget hade fler och bättre avslut.

Fortfarande öppnar det sig autostrador i det svenska laget när man tappar bollen och mot ett starkare och vassare motstånd kan och lär det straffa sig. Försvarsspelet som hela laget ska ligga bakom ställer oerhörda krav på alla elva spelare. För det räcker med en tappad boll så kan det bli en målchans. Mot bra motstånd blir det mål vilket vi såg i Portugal.

Sverige var på måndagen tillbaka på Friends Arena och hemmaplan. Om förbundskapten Jon Dahl Tomasson trodde att han var på Parken i Köpenhamn i matchens inledning går det att förstå. Det var rött som dominerade på två av av de annars glest besatta läktarna – dryga 17 000 på plats – när Sveriges danske förbundskapten debuterade på hemmaplan.

Det var alltså mest albanska supportrar på plats som ville stötta ett EM-klart landslag. Albanien tog sig igenom sin kvalgrupp med Tjeckien och Polen som gruppetta och med en ynka förlust och bara fyra insläppta mål. Så det är klart att motståndet blev ett test för den svenskdanska fotbollsrevolutionen.

Förbundskapten Dahl Tomasson skickade ut en till hälften ny startelva där Carl Starfelt fick möjligheten att stärka sin kandidatur som mittback och Emil Krafth fick starta till höger. Ingen av dem erövrade platserna efter knappa 90 minuter mot Albanien utan snarare är det fortsatt öppen strid. Inget alternativ är givet vilket är negativt.

Emil Forsberg var tillbaka från start och denna gång som “tia”. Han inledde starkt. Mycket boll och en del fina aktioner. Har man någonsin sett honom jobba så i pressen och defensiven? Plus att han kunde och borde gett Sverige ledningen med avslutet satt stolpe ut. Dock mattades han ganska snabbt.

Även Samuel Gustafson fick en startplats centralt på mittfältet. Visst fanns det intentioner och en spelskicklighet vi känner igen men också en rostighet med bortslagna bollar och bolltapp. Nej, det var ingen insats som stärkte Japan-proffsets kandidatur att vara med i en svensk startelva, men ligan är precis i gång där.

Då gick det bättre för Simon Olsson och Gustaf Nilsson som bägge fick startdebutera i det riktiga landslaget. Olsson hade en stark första halvlek och var delaktig i flera fina kombinationer och var nära att ge Sverige ledningen på ett vasst avslut. Nilsson stod för 1-0 och var annars jobbig för det albanska försvaret.

Klart att en seger är skön och kanske ger en del arbetsro för den svenskdanska fotbollsrevolutionen, men insatsen mot Albanien var inte övertygande. Svaret på om detta är rätt väg gick inte att finna under dryga 90 minuter på Friends Arena, men det betyder inte att man ska avbryta det hela.

Mot Albanien fanns lovande insatser när de svenska spelarna svärmade kring motståndarna högt upp i planen och erövrade bollen. Ofta var det då man kunde skapa målchanser men skärpan saknades när det väl var läge. Där finns mycket att förbättra från svensk del. Precis som i det svenska försvarsspelet.

Klart att man kan undra om Alexander Isak används bäst när han får lägga mycket kraft och energi på att jobba hemåt i samband med svenska bolltapp. Hela laget ska försvara, men går det att skruva på modellen så att Isak får använda mer kraft framåt än bakåt är en del vunnet.

Rättvisa är något som är svårt att förena med fotboll. Man jobbar sig till tur och det är klart att Albanien kan känna att de borde gjort mål på Sverige. Laget saknade verkligen inte chanser och det är svårt att förstå att Gjimshiti inte rakade in 1-1 vid bortre stolpen efter en vass frispark i matchens slutskede.

Jon Dahl Tomasson visade härlig offensiv i sina byten när han skickade in Svanberg som tia, Salétros på mitten och Elanga som nia trots en skakig ledning med 1-0. På många sätt en signal om att detta är något annat än att hålla undan och kämpa sig till en säkrad noll och en första vinst.

Nu kom den där segern för Jon Dahl Tomasson och det ger en aning mindre tryck på honom och laget inför nästa steg i fas 1. Klart är att han har spelarna med sig, det märker man i sättet de pratar om både honom och hans spelidé. Att de är frälsta är ett första och viktigt steg.

****

Två mål på landskamper för Gustaf Nilsson. Nyfiken på landslagets nya anfallare? Här är en poddintervju från i oktober med den tidigare Falkenbergs-talangen som via en rad lån och spel i tyska tredjeligan nått belgiska ligaledande Royale Union Saint-Gilloise och landslaget.

****

En del undrar om nationalarenan inte heter Strawberry. Det dröjer till 12 juli.

****

Man kan önska att SvFF hade försökt göra mer kring avtackningen av Albin Ekdal. Ett tredjedelsfullt Friends Arena och mest albanska supportrar.

****

Jon Dahl Tomasson får nu två månader på sig att resa runt och träffa spelare och gemensamt utvärdera matcherna för både A-landslaget och U21-landslaget. Allt för att samla ihop sig till en tajt samling i juni när Danmark väntar i Köpenhamn 5 juni och tre dagar senare blir det match mot Serbien på Friends Arena.

****

Innan landslagsspelarna drog hem till sina klubbar väntade en middag med anhöriga under måndagskvällen. Allt för att ytterligare skapa en samhörighet och en känsla av att man är en familj.