RENNES. Äntligen är det dags för Sverige att gå in i VM. Klockan 18:00 är dags på Roazhon Park i Rennes. Chile står för motståndet – och det är inget annat än tre poäng som gäller.
Vägen hit har varit lång och kantig. Den började i Båstad. För 17 dagar sedan stegade nyckelspelaren Fridolina Rolfö fram till media och meddelade att hon inte skulle träna på grund av att kroppen var sliten. Fem dagar senare hade Caroline Seger presskonferens och sa att ryggen var sliten och att hon inte skulle spela genrepet mot Sydkorea.
Där och då kändes det som att det skulle bli ett tufft VM. 80 minuter in i genrepet mot Sydkorea så var inte känslan bättre. Tempot var långsamt och Sverige hade svårt att skapa chanser mot ett svagt motstånd.
Men så hoppade Fridolina Rolfö in och tio minuter senare hade hon assisterat fram till matchens enda mål – och känslan var bättre än under hela VM-lägret.
Så nu står vi här i Bretagne och sätter mycket av hoppet till just Rolfö.
Känslan är att det är hon som ska göra det. Fridolina Rolfö är Sveriges bästa spelare. Hon är den som har egenskaper, kapacitet och förmåga att bryta mönster, vara kreativ, ta sig fram med fart eller styrka (eller både och) och leverera.
Mot Chile och Thailand ska även andra spelare klara av att kliva fram, men om Sverige ska ta sig väldigt långt i VM så måste Rolfö vara fräsch i kroppen och i gott slag.
Hon blir en nyckelspelare mot Chile som vill ligga lågt. Det gäller att ha ett högt bolltempo och att ta sig runt på kanterna.
Bakom sig kommer Rolfö att ha Magdalena Eriksson, Sveriges kanske bästa försvarsspelare. Hon kan täcka upp. Så det är bara för Rolfö att ligga högt och köra.
En annan som har imponerat på träningarna i Båstad och i Rennes är Nathalie Björn. Bra blick och passningsspel som är skicklig på att slå ut lagdelar. Mot Chile hade hon passat fint bredvid Caroline Seger.
Mot ett lågt motstånd så behövs offensiv skicklighet och spelare som kan bryta mönster och ta sig själv och laget framåt.
Men om man ser till hur Peter Gerhardsson har startat i sina landskamper som förbundskapten och vilka spelare som har fått ett stort förtroende när det har kommit till tävlingslandskamper så ska det mycket till om han bjuder på någon skräll mot Chile.
På träningarna har Rolfö och Eriksson spelat tillsammans. Hanna Glas och Sofia Jakobsson har spelat tillsammans. Och Elin Rubensson är den som i tävlingsmatcher har fått spela tillsammans med Caroline Seger.
Men efter så som det har sett ut i de senaste landskamperna, mot Sydkorea, Tyskland och i Algarve cup, så borde till och med Gerhardsson vara mer tveksam än någonsin när det kommer till att ta ut en startelva.
Det är flera spelare som inte bara knackar lite försiktigt på dörren utan som sparkar hårt på den.
Mot Sydkorea kom Amanda Ilestedt in och var Sveriges bästa försvarare samtidigt som mittbackskollegan Linda Sembrant inte imponerade (minns när hon blev helt bortgjord innan ett mål som dömdes bort för offside), och hon blandade och gav även i Algarve.
Madelen Janogy hoppade in mot Sydkorea och avgjorde, och hon har varit bra på träningar i Frankrike. Hon har satt press på Stina Blackstenius och framför allt på Sofia Jakobsson.
Lina Hurtig var bra mot Sydkorea, men hon lider av att spela på samma position som Fridolina Rolfö.
Nathalie Björn spelade i första halvlek mot Sydkorea och var bättre än Rubensson.
Men det som har varit har varit. Då var då och nu är nu. Träningsmatcher är en sak, tävlingsmatcher och VM är en helt annan sak.
Sembrant har varit viktig när det har varit matcher på hög nivå. Blackstenius har visat att hon är en vass målskytt. Jakobsson har visat att hon kan leverera i viktiga landskamper.
Klockan 18:00 är VM äntligen igång för Sverige. Se till att få en bra start på mästerskapet. Tre poäng mot Chile. Sedan seger mot Thailand och så har vi hajp och en jäkla häftig match mot USA.