Framtidstro och tränarkommunikation

För det första gäller det att skapa gemensamma referensramar och en framtidstro. Tränarstaben måste utstråla en genuin tro på det de gör och därefter förmedla det på ett förståeligt sätt. Spelarna ska veta vad som förväntas av dem både på och utanför planen. Kom i tid, kan pressformationerna, ställ upp för sponsorer, ge lagkamrater energi, etcetera. Ganska enkelt egentligen. Det svåra är att hela tiden vara konsekvent och inte låta det bli slappt på något håll. Tummar man på regler och bortser man från att någon inte kan lagets taktik så kan det stjälpa även de bästa av lag. Ofta räcker det med att en spelare i en startelva inte har taktiken helt klar för sig för att motståndarna ska kunna utnyttja det. Till exempel, går inte vänsterforwaden i press tillsammans med de andra i laget så finns det alltid ett hål att spela bollen i för motståndarna. Eller att en spelare inte kommer i tid utan att det får några konsekvenser. Helt plötsligt gör fler spelare lite som de vill. Gör man en sak halvdant finns det stor risk att det är fler saker som görs halvdant.

Framtidstro är en jätteviktig faktor för att få med sig gruppen och prestera väl. Du som tränare ska tro på laget, tro på spelsättet och tro på att just den gruppen som står framför dig kan skapa magi! Därför blir jag lite mörkrädd när Glen Riddersholm går ut och klagar på att han inte har de spelare han vill ha. En sak är att säga något sådant till sin styrelse eller till sin sportchef, men när det kommer i media så försvinner så mycket framtidstro från de spelarna som faktiskt sliter häcken av sig varenda dag just nu i Norrköping. För mig helt obegripligt! Tror han på fullaste allvar att de kommer känna någon tro på det de gör om tränaren säger att:

“Jag som ny tränare med ny spelstil är i behov av att ha spelarna här nu så vi kan jobba med dom, men nu står vi still om jag ska vara ärlig. Om vi som lag ska ta steg framåt, som vi alla drömmer om, så behöver vi ha spelarna här nu. Annars kan det bli en liknande säsong som sist.” (Fotbollskanalen)

För mig osar det frustration över uttalandet och sådant smittar av sig till de runt omkring en. Om jag hade varit spelare i Norrköping så hade i alla fall jag känt av en negativitet och att tränaren inte anser att vi spelare duger. Den tränaren behöver vandra en lång väg för att återfå spelarnas förtroende samt vara oerhört skicklig retorisk för att kunna vända detta till någon form av framtidstro.

Kommunikation behöver även ske på ett mer individuellt plan om du som tränare vill kunna få ut det mesta av dina spelare och av ditt lag. Många tränare tycker det är jobbigt att ta snacket med de spelare som står utanför startelvan. Givetvis är de dessa spelare som tränaren behöver ge extra uppmärksamhet om det ska presteras över tid. Alla kommer att behövas. Både på träning och på match. En kommunikation som ger individen svar på vad tränaren anser saknas för en plats i elvan är alltid bra. Sen behöver inte spelaren hålla med men det är ju snarare spelarens problem. Förmodligen har denne fått något att jobba med som kan ta honom närmre elvan utifrån tränarens synsätt. Sen är det ju inte bara de spelare som står utanför elvan som behöver kommuniceras med så klart utan även de som är givna startspelare. De informella ledarna bör även involveras i vissa beslut angående taktik och upplägg. Känslan av att få inflytande och att bli sedd och hörd är oerhört viktig om ett band av förtroende ska skapas.

I AZ tog alltid Geertjan Verbeek in fyra spelare på kontoret i början av veckan. Han var tränare och bestämde givetvis i slutändan men han ville ändå att vi skulle få en möjlighet att tycka till. Ett exempel, säg att vi skulle möta Ajax på söndagen. På tisdagen kallade han in oss fyra spelare som startade och var villiga att ta ansvar för lagets prestation. Han berättade då hur Ajax uppträdde och hur han funderade på att göra för att maximera våra chanser att få ett bra resultat. Därefter lämnade han rummet helt öppet för diskussion och åsikter. Vad tror ni om mitt sätt? Har ni något alternativ? Ni har mött Ajax många gånger innan och hur har känslan varit då? Vad kan vi göra? Vad vill vi göra? Ofta gavs det många förslag på hur pressen skulle sättas in så vi kunde minska ytorna för Christian Eriksen eller se till att Luis Suarez inte fick bra bollar att jobba med. Sen togs ett beslut baserat på vår gemensamma syn. Därefter kunde vi känna på träningen om det skulle kunna funka eller om vi behöver tänka om innan söndagen kom. Den egenskapen gillar jag med tränare. För spelare har ofta många bra tankar och idéer. Slår man sina kloka huvuden ihop kanske laget kan utvecklas och dessutom skapar det ett band mellan spelare och tränare där båda tar ansvar för lagets prestation och resultat.

En sista sak som jag tycker är viktig hos en tränare är egenskapen att inte behandla alla lika. Vissa saker behöver vara samma för alla men absolut inte allt. Snarare är det viktigt att saker inte är lika för alla. Någon med familj kanske måste få en timmas dispens någon gång. En spelare kanske mår bra av att åka till bassängen och träna dagen efter match. Den tredje spelaren måste äta fyra timmar innan match för att inte magen ska kännas mätt och gasig. Den här sortens kommunikation kan bara tränaren få till stånd om tränaren bryr sig om sina spelare. Om tränaren verkligen vill lära känna spelarna som individer och få dem att må bra. Sitt inte bara på tränarrummet och snacka fotboll med staben. Ut i omklädningsrummet och de andra gemensamma utrymmena för att skapa band till personerna som står bakom prestationerna. Få dem att känna att du bryr dig och att du vill att de ska må bra. Då får man mycket gratis tillbaka som ledare.

Träningsmatchsresultaten blir lite viktigare för varje vecka som går. Inte bara prestationerna. Värnamo straffade Djurgården på ett imponerande sätt. Har man underskattat Värnamos trupp lite kanske? Samtidigt var det en del som inte stämde i Djurgården i just den här matchen så växlarna som dras kanske inte får vara för stora. AC stänkte dit ett hattrick för MFF och det om något är otroligt viktigt för Rydström och MFF. En glad och bekväm AC är en av Allsvenskans absolut bästa spelare. Carlén som mittback i Blåvitt tror jag kan bli succé. Han är smart och har både timing och fysik för att kunna prestera riktigt bra i den positionen. Tekie är en bra värvning av Bajen. Han är rörlig och vill ha bollen. Även om han ibland slarvar lite är det jobbigt för motståndarna när en mittfältare hela tiden söker nya ytor att få boll i. Till sist tror jag även att Taha Ali kommer bli en av stjärnorna i årets seriespel. Han har så mycket i sig. Som jag har skrivit innan så saknas det bara ett bra skott för att han ska vara aktuell för större klubbar.

Slänger in mitt avgörande mål mot Ajax för några år sedan. När man blir gammal kan man väl få tänka tillbaka och njuta lite av att man ändå lyckades göra något bra. Kanske var det för att jag själv fick vara med och bestämma taktiken;-)

// Viktor