Ett derby som hade för mycket

Som spelare blir man otroligt trött på att folk kan och får förstöra det man vill hålla på med allra mest. En avbruten match på grund av att någon vill förstöra är oerhört provocerande. Fotboll ska vara fest! Jag har varit med på planen vid något enstaka tillfälle när liknande saker har hänt och att man då har fått evakuera planen ganska snabbt. En gång mot AIK hemma på GFA precis i samband med matchstart då bengalröken utlöste brandlarmet. En annan mer speciell gång var i Alkmaar då det började brinna på arenan av för mig okänd anledning. Jag tror vi mötte Atromitos hemma i kvalet till Europa League. Vi hade vunnit bortamatchen med 3-1 och skulle bara stänga dubbelmötet.

Efter EN minut får vi en utvisning mot oss och får spela resten av matchen med en man mindre. I halvtid står det 0-0 och vi är nöjda. De har missat en straff och vi kunde ha gjort två mål själva. En halvlek till klarar vi lätt! I början av andra gör de sen ett turligt1-0-mål trots att vi har kontroll på matchen. De kommer inte igenom oss. DÅ avbryts matchen. Ingen vet vad som händer men publiken evakueras och det blir oroligt. Vi går in i omklädningsrummet och inväntar ett besked om vad som kommer att hända.

Efter en relativt lång väntan där man försöker hålla igång kroppen och hålla adrenalinnivåerna på rätt nivå får vi beskedet att matchen inte kommer att spelas färdigt. Suck! De sista 30 minuterna kommer att spelas färdigt dagen efter. Dubbelsuck! Då får motståndarna tid att omgruppera och boosta sin taktik. Precis det händer. Atromitos har gjort läxan över natten. Istället för att vi ganska bekvämt kunde hålla undan så gör de två noll och har absolut bud på mer. Jag kommer ihåg att de har en volley i stolpen vars ljud ekar i flera minuter efteråt. Trots det kommer vi undan med blotta förskräckelsen och tar oss till Europa League. Där går vi sedan till kvartsfinal och stöter på Benfica som tyvärr blir för svåra.

Hur som helst är det ganska svårt att behöva gå in i omklädningsrummet när en match avbryts för att där sväva omkring och agera i ovisshet om vad som kommer att hända. När man kommer ut är det som att komma ut till en ny match där förutsättningarna känns helt annorlunda mot när man gick in. Även om det bara återstår fyra-fem minuter som i Stockholm.

För att knyta ihop säcken med det som hände i Stockholm här om dagen så är det så klart svårt för spelarna att göra något åt. De det är mest synd om är dels de personer som vill ha en härlig stund på en fotbollsarena tillsammans med nära och kära i slutet av maj och dels de poliser som tvingas agera rätt kraftigt på grund av ren idioti på en fotbollsmatch. Kan vi inte snälla ta oss i kragen och se till att liknande saker inte sker igen? För allas skull!

Derbymatchen i sig då. Djurgården är det bättre laget sett över 90 minuter och vinner rättvist. Mot Häcken i “mitt-i-veckan”-matchen såg det ut på samma sätt. Djurgården är ett oerhört starkt hemmalag och när de spelar på det där sättet där deras tyngd sköljer över motståndarna gång på gång, i våg efter våg, så är de riktigt bra. Intensiteten som saknades för någon omgång sen är tillbaka och jag tror att Radetinac spelar en viktig roll i just det. Han står inte still och väntar på något utan är ständigt jobbig för motståndaren både offensivt och defensivt.

Sen måste vi prata lite om Lucas Bergwall. Efter matchen mot Häcken var jag imponerad. Med tanke på hans ålder så anar man hur stor potential grabben har rent fotbollsmässigt. Frågan är om talangen också finns i att nu jobba ännu hårdare för att kunna bli en Allsvensk spelare på hög nivå (eller ännu bättre) eller om han blir nöjd med var han är? Många andra har gått i nöjdhets-fällan och hamnat i kategorin en “en svala gör ingen sommar”. Men potentialen hos den blonde Djurgårdaren är så klart stor och det ska bli spännande att följa.

Den andra derbymatchen var en underhållande historia. IFK Göteborg gör en utmärkt första halvlek mot ett starkt Häcken. Två bra lag möttes helt enkelt på Bravida Arena. Blåvitt försöker numera spela ett possession-spel där de vill äga bollen under längre stunder. Jag tycker det lyckas ganska bra! De är modiga och rörliga och har jobbat upp tempot i sina aktioner i jämförelse med början av säsongen. Dessutom går de ganska snabbt framåt när tillfälle ges. Norlin, Carlstrand och ytterbackarna är frejdiga och ställer till det för Häcken flera gånger. Lägg därtill alltid farlige Berg så är offensiven just nu ganska bra.

Defensiven blir tyvärr lidande mot just Häcken. Deras sylvassa kontringar skapar problem för i princip alla lag och även IFK Göteborg får smaka på Häckens offensiva kvaliteter. Med det sagt får inte Göteborg börja tvivla på det de just nu gör. Visst måste de börja vinna men mot nästan vilket annat lag som helst hade de tagit tre poäng med sin prestation som de gjorde mot Häcken. Häcken var för bra helt enkelt.

Hammarby förlorar igen mot sitt spöke, Värnamo. I min mening hanterade Värnamo matchen på ett bättre sätt än Bajen och kunde relativt enkelt spela runt bollen på det snabba Tele2-gräset. Jag tycker att Värnamo är ett bra lag så det är inte konstigt att Hammarby får jaga boll när Värnamo har en bra dag. För det hade de! Högt tempo i passningsspelet och varierat spel med både bredd och djup. Men självklart förstår jag besvikelsen hos Hammarby-fansen. De förväntar sig mer och ska så klart få mer. Men att man står utanför arenan och väntar på spelarna efter matchen är att gå lite för långt. Bestäm istället ett möte på träningsanläggningen dagen efter så att alla känslor hinna kylas av.

Apropå att fansen klagar på spelare. Läs gärna den här historien om när West Ham-fanet Steve Davis klagar så mycket på West Hams anfallare under en träningsmatch så att Harry Redknapp till slut frågar honom om Davis kan göra det bättre själv. Självklart, säger Davis! Redknapp gör slag i sak och säger till Davis att gå in och byta om och hoppa in i anfallet under andra halvlek. Läs den otroliga historien och hur den slutar här: https://www.theguardian.com/football/blog/2013/sep/05/harry-redknapp-played-fan-west-ham

Till sist, på tal om att totalt skölja över en motståndare så gör Elfsborg processen kort med serieledande Malmö. De vinner dueller, de spelar kvickt och rappt och Malmös försvar har stora problem att hålla ordning på de gula. Åtta raka segrar gör att Borås-laget nu toppar serien. Oerhört imponerande! Thelin är med säkerhet väldigt nöjd med hur hans spelare agerar för tillfället. Segrar föder som sagt segrar och ger självförtroende. Det bästa sättet att möta Elfsborg på just nu är att inte låta de kontra! Spela ett säkert passningspel utan risk eller slå längre bollar mot Elfsborgs backlinje och jobba därifrån.

Två omgångar kvar innan det är uppehåll. När ska Varberg ta sin första seger? Sirius lyckades ta sin första mot BP (måste varit skönt i dubbel bemärkelse för Mattiasson) och kan kanske nu vända trenden? Kan AIK vinna innan uppehållet? Om de inte lyckas med det, får Brännan då sparken? Ja förmodligen! Hammarby behöver värva spelare och Mjällby behöver lite tid att gruppera om. Nu ser vi fram emot nästa omgång där det blir extra intressant att se om AIK kan slå Kalmar i Solna. Vem sköljer över vem mellan Elfsborg och Djurgården? Kan Halmstad fullborda ett hattrick i hemmasegrar mot de tre stora Stockholmslagen när Bajen gästar? Vi får se.

Omgångens klapp-klapp – Rygaards och Traores väggspel och klackar innan Traores mål var en fröjd för ögat. Min son frågade om jag tror att Rygaard kan spela i Premier League? Ja det tror jag att han kan! Ge honom den chansen och han kommer att ta den.

Omgångens vändning – En relativt intetsägande match hettade till i slutminuterna när Kalmar vände 0-1 till 2-1. Hümmet och Rajovic återigen vassa framför målet och gav Kalmar nya poäng.

Omgångens spelare – Det finns som vanligt många att välja på men jag väljer två den här gången. Marcus Danielsson för sitt nästintill perfekta genomförande av matchen mot AIK där han också avgjorde. Samt Mikkel Rygaard! Vilken jäkla spelare det är! Punkt.

// Viktor

Efter det att jag kollade på Malmö mot Häcken och sedan kikade på Brommapojkarna mot Varberg så inser man att det var två bra lag som möttes i Skåne. Ibland såg man det på den tekniska kvaliteten men allt som oftast i antalet gånger det sker förflyttningar i högre hastigheter. Häcken var sylvassa i sina kontringar och MFF är just nu så flytande i sina olika positioner att det är oerhört svårt för motståndarna att stänga farliga ytor. Häcken fick lägga sig djupt ner på egen planhalva för att inte få in bollar mellan linjerna.

Varberg däremot har just nu ganska dålig intensitet och förflyttningshastighet. För mig är det helt okej att ligga lågt i ett block och locka in motståndaren i en falsk tro att de har kontroll på matchen. Men när det väl ska sättas press eller när det ska gås i kontring efter en bollvinst måste hastigheterna vara högre. Kanske var det värmen, kanske var det ovanan på konstgräset men ska Varberg kunna vända sin negativa trend så måste intensiteten upp några nivåer jämfört med matchen de spelade i Stockholm.

BP fortsätter att imponera. Som sagt var tempot i matchen inte särskilt högt men jag tycker Brommapojkarna har hittat ett spel som är (uppenbarligen) vägvinnande. De mixar bollinnehav och ett kontrollerat spel med snabba längre bollar in bakom motståndarnas backlinje. Oscar P och Vasic går båda i djupled ganska ofta. Dock är det Pettersson som ställer till det mest för motståndarna. Hans kvickhet i kombination med en fin inspelsfot gör honom hal och farlig. Just nu finns det inget som tyder på att BP ska tappa av sin fina form.

Ett annat lag som är i storform är ju Elfsborg. Bara tre poäng efter ett suveränt Malmö och visst känns det som att snacket inte riktigt handlar om Borås-laget? I Norrköping tog de ytterligare en välförtjänt seger och nu väntar en seriefinal mot Malmö. Elfsborg är oerhört snabba med att komma till avslut. Inte nog med det, de kommer till avslut i bra lägen. Centrallinjen är stark och forwardsen kvicka och rörliga. Sen, återigen, Römer är just nu väldigt stark i sitt spel och bidrar till en enorm trygghet i mitten av planen. Just det behöver alla lag.

En hel del efter matchen handlade om Noah Söderbergs in-and-out. Sådana byten är aldrig roliga att hamna i. Det har dock aldrig hänt mig men jag kan bara anta att man känner sig ganska värdelös just där och då. Han var inte dålig men bytet blev uppenbarligen inte som Thelin tänkt sig. Ibland krävs det att en tränare “offrar” en spelare för att laget ska få rätt balans och denna gång blev det så. Med stor sannolikhet tar det säkerligen ett tag för Söderberg att repa sig mentalt för det är en jobbig situation som dessutom får medial uppmärksamhet.

Det närmsta jag har kommit att något liknande är i bortamatchen mot Maccabi Haifa. Vi i AZ var och spelade Europa Leagues gruppspel i ett 40-gradigt Israel. Fuktigheten var så hög att uppvärmningströjan var dyblöt redan innan man gick ut för att börja uppvärmningen. De som känner mig vet att värme och jag är en dålig kombo. Min kropp (eller kanske min hjärna) verkar inte vilja lyda riktigt när tempen blir för hög. Efter första halvlek sa tränaren till mig inför hela laget. “Viktor, du får tio minuter på dig att skärpa dig annars byter jag ut dig”. Tio minuter senare var jag utbytt. Totalt oduglig var jag och jag visste om det. Trots det suger det att tränaren faktiskt tycker att man är dålig och byter ut en.

Efter den senaste omgången har diskussionen om VAR återigen aktualiserats. Jag förstår det! Innerst inne vill jag inte ha VAR men det börjar så klart bli tröttsamt att det blir diskussioner om domarinsatser hela tiden. Skulle Vaiho ha fått frispark med sig eller straff och rött kort emot sig? Kurtulus tar bollen helt obegripligt med handen och ALLA missar det! Var bollen verkligen inne i Malmö? Skulle Milosevic ha fått rött kort i första halvlek mot Degerfors? Eller Faraj straff kanske?

Mjällbys Torstensson var vansinnig och krävde svar av domaren efter matchen. Visst ska domaren kunna ifrågasättas precis som alla andra, men låt det gå en stund så alla kan lugna ner sig och så att domaren får chansen att titta på situationen igen. Därefter kan man ta ett snack.

Mitt under en match för något år sedan blev Jonathan Ring nersparkad av och domaren blåser frispark. Motståndarnas anfallare springer dit och ställer sig vid Ring och börjar skälla på honom. Som lagkapten skyndar jag dit för att skydda min lagkamrat och tar bort spelaren. Jag påpekar för domaren att han måste skydda Ring när det blir så. Inte fasen ska man kunna bli grovt nersparkad och sen utskälld för att man får ont. Domaren ger gult kort…till MIG! Visst kan jag framstå som aggressiv när jag kommer sprintandes till domarens försvar. Sedan säger han något som för mig just där och då är obegripligt, “Viktor, dina barn tittar på det här”.

I halvtid är jag så förbannad på domaren att jag måste gå dit och fråga vad han menar. Han menar att jag ska tänka på hur jag beter mig på planen. Vilket jag köper till fullo. Vi är förebilder och ska föregå med gott exempel. Jag frågar dock honom om han menar när jag stod upp för min kompis som blev nersparkad och sen utskälld? Jag säger att jag hoppas att mina barn står upp för de som blir felaktigt behandlade! Allt detta sker dock kanske inte i den bästa ton eftersom känslorna tar över. Känslorna kan ta över! Då ångrar man sig snabbt. Men efter matchen pratar vi igen och när vi lugnat ner oss förstår vi varandra bättre. Han ger sin bild och jag ger min och vi kramar om varandra. Klart jag inte vill att mina barn ska behöva se mig aggressiv och knuffa undan andra människor. Ibland behöver man ta en timme för att komma till sans. Ibland kanske man inte ska prata förrän dagen efter. Det viktiga är att vi vet att vi vill varandra väl.

Det kan inte vara roligt att vara domare när det blåser. All respekt till de personerna som är domare till yrket eller på hobbynivå. Vi behöver er och jag känner en stor tacksamhet inför det faktum att ni står där och blir klagade på för nästan varenda beslut ni tar, rätt eller fel. Grymt jobbat och fortsätt att göra ert allra bästa så att vi resterande kan spela eller titta på fotboll under ordnade former. Tack!

När man ser tabellen nu efter nio omgångar är det så klart iögonfallande att MFF har 25 poäng. Men det är inte det jag reagerar på mest. Istället är det faktumet att Varberg, Sirius, AIK och IFK Göteborg bara har vunnit två matcher TILLSAMMANS!? Brommapojkarna har alltså tre fler vinster än alla de fyra lagen har tillsammans. Självklart duger det inte. Visst kan man ha oflyt men någon vinst tar man ofta ändå. Jag är förvånad och lite orolig för hur utvecklingen kommer att vara för dessa fyra lag. Göteborg ser ändå ganska starka ut men resten har det riktigt tufft och det krävs något särskilt för att vända trenden.

Kalmar är tillbaka på vinnarspåret och likaså Djurgården. Viktiga segrar i de tuffa situationerna de befann sig i. Halmstad och Degerfors samlar poäng och Hammarby, Värnamo och Mjällby blandar och ger. En tredjedel av Allsvenskan är snart spelad och den börjar sätta sig. Nu är det upp till lagen att försöka påverka sitt öde rejält. Innan det är för sent.

Vilket lag var egentligen bäst mellan Malmö och Häcken då? Malmö var bäst enligt mig. Det är de som kontrollerar matchen och tvingar Häcken djupt ner i planen. De återerövrar bollar ganska snabbt och ger sällan Häckens skickliga spelare utrymme. Vinner de mot Elfsborg i nästa har de kopplat ett rejält grepp om Lennarts pokal. Trots att det är 20 omgångar kvar.

Omgångens inramning – vilken läktarkultur vi har i Sverige! Malmö, Blåvitt, Djurgården och Norrköping får alla ett enormt stöd från läktaren och magin som kan skapas på en fotbollsarena borde alla få uppleva. Fantastiskt!

Omgångens “inte så mycket inramning” – när man växlar från Malmö till Bromma känns det som att det är en helt annan liga, helt annan värld. Varför kan inte BP få igång lite supporterkultur?

Omgångens VAR-situation – Kurtulus handboll är otroligt märklig. Visst syns det att han trodde att bollen varit ute. Särskilt när Dovin kommer och lämnar den på sättet han gör. Men varför såg ingen det? På ett sätt var det skönt att det inte blev någon påföljd för det var ju inte ens en situation att prata om.

Omgångens spelare – Andre Römer! Han är superviktig för ett just nu starkt Elfsborg. Trygg, bollsäker och drivande.

Ha en fin vecka

// Viktor

Så klart var Mjällby hetare i vissa situationer och framför allt på fasta. Två insläppta mål på fasta är inte bra. Det kan så klart hända och i just de situationerna var Mjällby heta och Sirius usla. Men, Sirius var inte alls usla under första halvlek. De vann bollen högt många gånger, var aggressiva och gav sig själva flera lägen att ta ledningen innan Mjällby gjorde det. Allt får inte bli svart eller vitt. Det är en j-dra massa grått däremellan. Sen är det svårt att se det och uttrycka det i en halvtidsintervju när man ligger under med 0-3

Ett annat lag som har problem på fasta är Djurgården. Ännu ett mål insläppt och det blir ju svårt att vinna matcher om man inte kan hantera sådana situationer på ett bra sätt och därmed släpper in billiga mål. Mot Häcken skedde det och nu i derbyt hände det igen. DIF:s zonförsvar är för passivt och hamnar man på hälarna är det lätt för en motståndare med fart att hinna före (läs Adjei vs Eriksson).

Vi i KFF spelade på min tid ofta en mix av zon och markering. De fyra eller fem bästa huvudspelarna fördelades på olika ytor medan tre andra markerade och två försökte stänga andrabollsytor. Enligt mig är det den taktiska uppställningen som fungerar bäst. De duktiga huvudspelarna får vara bollsökande och koncentrera sig på det medan tre spelare markerar motståndarnas farligaste huvudspelare. Jag har ingen statistik på hur bra det fungerade men det kändes bannemej tryggt och säkert när alla var påkopplade.

I derbyt saknade jag Djurgårdens vanligtvis påkopplade spelare. Det var tydligt att intensiteten inte var där. Istället för att stressa Hammarby och försöka ta initiativ gav man bort det genom att jogga runt och försöka täcka ytor. Det blir sällan bra. Genom att ta ett kliv framåt med fart minskar beslutstiden för motståndaren och det skickar även signaler till både medspelare och publik att man är på gång och vill fajtas för varenda centimeter. Den tändvätskan borde väl komma gratis i ett derby?

Annars var det en målrik match mellan två för tillfället ganska mediokra lag. Målchanserna som skapades var lätträknade och det känns som att Hammarby gjorde fler mål än vad de hade skott på mål. Det var knappast välspelat eller underhållande. Ingen spelare stack ut direkt och försvarsspelet hos båda lagen lämnade lite att önska. Danielson och Löfgren har båda svårt att plocka upp spelare som sticker in bakom dem och där ligger inte heller Elias Anderssons styrka. Mange Eriksson som jag tycker är en toppspelare hade svårt att hamna rätt i andrabollsspelet och gav bort ytor. Nä, det behövs en ordentligt uppryckning av båda dessa lag om in BP ska dra ifrån som bästa Stockholmslag!

För guldet är kört för alla 08-lagen! Malmö bara vinner och vinner och även om Halmstad gjorde livet tufft för Malmö-spelarna så tog MFF återigen en rättvis seger. Vilken bredd och spets Malmö har i sin trupp! Att kunna slänga in Vecchia, Sejdiu, Rieks och Martin Olsson är en ynnest för en tränare så klart. Dessutom blev Lewicki och Zeidan kvar på bänken. Malmös inledande åtta segrar är givetvis imponerande men nu kommer Häcken på besök och svårighetsgraden skruvas upp en nivå. Spännande match!

Häcken gjorde vad Häcken nu allt som oftast gör med motståndarna på Bravida, körde över Degerfors. Inte till en början då Degerfors faktiskt gjorde det riktigt bra. Men från och med strax innan 2-1 målet tog Häcken tag i matchen och pulveriserade de rödvita. Sadiq var tillbaka som målskytt och ger en extra dimension i Häckens anfallsspel. Han är ruggigt bra och hans alerta agerande i straffområdet är kanske det som imponerar mest. Han dyker upp både på hörnor, inspel och vid returer. Busanello måste stiga upp på rätt sida av sängen på söndag.

Elfsborg hakar på i toppen och frågan är om något annat lag kommer till målchanser så ofta som Elfsborg gör. De är väldigt direkta och har spelare som passar perfekt in i deras sätt att spela. Anfallarna givetvis men jag vill ge lite extra fokus till Holmén, Lagerbielke och Römer. De är den där trygga grunden som gör att andra spelare kan göra det dem är bra på. Nu menar jag inte att dessa tre inte gör det de är bra på men jag tycker de gör sina medspelare bättre och det är enligt mig den finaste komplimang man kan få som lagidrottare.

Värnamo är ett bra lag som spelar fin fotboll och kommer enligt mig bli ett lag som enkelt klarar sig undan nedflyttningsstrecket. Däremot hade de behövt Antonsson! Lägena finns där men de har lite svårt att trycka in bollen. Det är inget de behöver vara oroliga för just nu men det finns vissa tendenser som pekar på att målskyttet kan bli ett frågetecken. Det missas för mycket helt enkelt.

Mina tips innan säsongen har hittills varit helt okej. Visst trodde jag att Djurgården skulle vara högre upp och likaså AIK. Mest fel har jag dock än så länge om Norrköping. Det som i slutet på förra säsongen och initialt även 2023 inte såg särskilt lovande ut har bytts mot en tro på vad de sysslar med. Spelarmaterialet har de haft hela tiden, men jag var mest tveksam till taktiken och Ridderholms sätt att hantera truppen på.

Den defensiva och lätt bakåtlutande taktiken har visat sig ge poäng. Kanske ser Riddersholm något jag inte ser och med det menar jag att de kanske inte har de där säkra försvarsspelarna som kan lämnas lite mer ensamma och ändå klara av att hantera sina motspelare? Kanske behöver hela laget ligga ganska lågt och samlat för att hjälpas åt och täcka och förminska ytor? Förmodligen är det så. Får man då dessutom resultat på det sättet att spela så växer givetvis tuppkammen en bit och helt plötsligt tror man på det man gör. Tillåt mig att pudla om vilken tränare som får kicken först. Det blir inte Glen!

Till sist känns det som ett av lagen som spelade på måndagskvällen faktiskt har börjat få lite tro. IFK Göteborg tar steg i rätt riktning och är just nu ganska svårslaget. De har fått igång en intensitet och ett grundjobb som gör förutsättningarna att vinna matcher betydligt enklare. Sen att de inte vunnit så mycket är inte hela världen just i stunden. De kommer att vinna matcher om de fortsätter så här och får bort det där bjudningarna där de bjuder på baklängesmål.

Sebastian Ohlsson imponerar i sin mer framflyttade position. När jag nu drar mig till minnes, under de inledande omgångarna så är det inte sällan hans namn som dyker upp när det vankas målchans för IFK. Kul att han kommer tillbaka till Blåvitt och kan göra skillnad. För det är faktiskt det han gör. De där fyra målen från hans fötter har gett Göteborg poäng i tabellen. Kvick i djupled och precis som Sadiq är han alert. Det återstår att se om han kan fortsätta sin målform mot Stockholmslag när Bajen gästar Ullevi i nästa omgång.

AIK däremot saknar fortfarande lite tro. Med jämna mellanrum spelar de bra och vissa anfall visar på den kvalitet som laget/spelarna faktiskt besitter. Men det sker sporadiskt och de blandar och ger lite för mycket. Inledningen mot Göteborg är ju horribel. Visst kan det bli fel någon gång och med det menar jag att man hamnar lite på efterkälken och i fel positioner. Men nu har det hänt för ofta. Brännström måste få sina spelare påkopplade från start om de nu inte kan lyckas med det själva!

Yttersta ansvaret för sin prestation har ju spelaren själv. Man vet vad man själv behöver för att kunna prestera bra. Själv visste jag till exempel att jag ville ha en ganska tom mage innan match. Jag åt gärna fyra timmar innan match och sen bara en banan eller liknande precis innan matchstart. Man lär sig helt enkelt vad man behöver för att må bra och kunna ge sitt yttersta.

Samma sak gäller det jag har pratat så mycket om ovan, att vara påkopplad! Det är för fasen ditt eget ansvar som spelare att peppa dig själv så du kan vara först på varenda boll där ute på planen. Få igång hjärnan och få igång kroppen! Sen lyckas man inte alltid eftersom det står en motståndare på andra sidan som vill vinna lika mycket som du själv. Men just i det här fallet måste AIK-spelarna rannsaka sig själva en smula. Det går inte att inleda fler matcher på samma sätt som mot IFK.

Omgångens häng – vilket häng Ondrejka hade vid nicken som gav 1-0. Han hoppade ett dygn innan bollen nådde honom och på värsta Ronaldo-manéret skallade han in den. Oerhört snyggt!

Omgångens iskallaste – Besaras andra straff är så kylig! Även om jag tror att han hann frysa till när han kände att den inte riktigt blev som han tänkt så måste man imponeras av frånvaron av nerver.

Omgångens självmål – att Gustav Svensson får det självmålet på sitt namn är ju inte kul. Dahlbergs kompispass till Gurra i brösthöjd från två meter borde ge Dahlberg det självmålet.

Omgångens schackbräde – vad hände med planen på Friends? Färgen var en sak men spelarna halkade hej vilt. Jag hade inte varit glad om jag inte tilläts göra mitt jobb på schyssta villkor. Kämpa, Friends gräsmatteskötare!

Omgångens spelare – lite svårare att hitta i denna omgången. Dock väljer jag Jakob Ondrejka. Han är den som gör skillnaden i Elfsborgs favör och det där nickmålet har etsat sig fast på min näthinna.

Ha en fin vecka

// Viktor

Brommapojkarna har vuxit in i den allsvenska kostymen efter de tre inledande förlusterna. Fyra raka matcher utan förlust och NOLL insläppta mål. Sidklevs intåg är minst sagt imponerande och även om BP har spelat ett bra och uppoffrande försvarsspel så är det inte lätt att hålla nollan i så många minuter. Det skapar givetvis självförtroende hos en ung målvakt som med all säkerhet inte visste hur väl han skulle stå sig på allsvensk nivå. Nu vet han att han kan prestera bra och det viktigaste av allt är att lagkamraterna känner sig trygga med sin sista utpost.

I tillägg spelar BP ett säkert och ganska snabbt anfallsspel. Jag förstår att lagen som kommit till Grimsta har haft problem. Oscar Pettersson har en fin fot och är rörlig. Waker är lite oberäknelig och Vasic är rätt vass och var oerhört nära att få träff på en bicicleta i första halvlek. Men mest imponeras jag av Leach Holm (jag har sagt det förut) och hans fina blick och passningsfot. Förmodligen saknar 26-åringen något i sitt spel som gör att han inte är på de stora klubbarnas radar, men jag vet inte vad? Berätta gärna för mig efter att ni tittat på hans spel.

Malmö gör två imponerande insatser och ser redan ut som den stora guldfavoriten. Så klart! Även en blind hade kunnat dra den slutsatsen. 6-0 mot Varberg följdes upp med 3-1 mot AIK och för att vara helt ärlig så var motståndarna totalt nedtryckta i skorna och var inte ens nära att ta en poäng. MFF:s offensiva försvarsspel biter oerhört bra och motståndarlagen lyckas inte ens ta sig över till offensiv planhalva med bollen under kontroll. Händer det att pressen misslyckas så tar spelaren bakom en frispark så laget hinner samla sig. Imponerande lagarbete och just nu ser jag inte hur de ska kunna förlora.

En sak jag reagerade på var AIK:s hörnor i första halvlek i bortamötet med MFF. Busanello står och krambrottas med Milosevic som med all rätta blir lite irriterad och ber om domarens uppmärksamhet. Enligt min åsikt är det solklar straff! När Busanello inte ens tittar mot bollen och håller armarna runt Milosevic som då inte kan röra sig måste domaren markera. Ge straffen så vi slipper det där, skärpning domarna!

Jag själv, precis som Milosevic, var en bra huvudspelare och gjorde en hel del mål på fasta situationer. Många gånger blev man, på liknande sätt som Busanello gjorde, helt borttagen med oschyssta medel. Precis som domarna ska skydda spelare som är tekniska och dribblingsskickliga ute på planen måste väl vi som hade andra bra egenskaper kunna få utnyttja dem. Förstå mig rätt, jag menar inte att kontakt inte ska få förekomma för jag är den förste att förespråka fysiskt spel, men det Busanello gjorde/gör är inte tillåtet. Punkt!

AIK har inlett skitdåligt rent ut sagt. Jag förstår att fansen är oroliga. Sämsta inledningen på många år och prestationerna är minst sagt svajande. Spelarmaterialet är bra. När jag tittar på truppen känner jag att det är ett lag för den absoluta toppen. Men så enkelt är det inte givetvis. En helhet ska vara på plats och samarbeten ska klicka. Självförtroende är avgörande och AIK saknar just nu både tro och en helhet som är tillräckligt bra. Dessutom har de en massa skavanker på en del spelare som måste prestera. MEN, det kan vända snabbt. Fortsätt med hårt jobb och var kritisk men positiv.

Halmstad fortsätter imponera mot de förmodade “topplagen” på hemmaplan. AIK, Djurgården och Häcken har alla fått stöta på halländsk patrull. Den just nu givna utmanaren till Malmö om guldet BK Häcken kom till Örjansvall och spelade som de brukar. Halmstad skapar de bästa målchanserna och är tuffa i närkamperna men Häcken är enligt mig det snäppet bättre laget sett över 90 minuter. Dock, när HBK tar ledningen på hemmaplan har de visat sig vara svårforcerade. Likaså denna gången. Häckens spel på naturgräs är av förklarliga skäl inte lika bra som på konstgräs. Men det är inget att skylla på. Man måste kunna hantera båda underlagen.

Jag imponeras av Ahlstrand! Teknisk och dynamisk. Han lägger ner oerhört många meter i försvarsspelet men är ändå ofta med längst upp och försöker göra skillnad. Som tia ska du givetvis göra skillnad offensivt men han springer lika mycket i defensiven i minut 90 som i minut tre. Nästa år kommer han att vara förlorad för HBK. Ni vet allt det där med näringskedjan och det där.

Djurgården studsar tillbaka efter andra halvleks-debaclet på Hisingen och tar en säker seger mot Kalmar. Visst, Kalmar är inte på något sätt dåliga men släpper ändå in tre mål. Och då förlorar man mot Djurgården borta. Snabbt och effektivt dödar DIF matchen. Asoro är farlig i djupled och har en talang som väntar på att få blomma ordentligt. Viktigt för både honom och laget att han har börjat producera mål. Anfallet som föranleder 1-0 är två snabba passningar framåt via Oliver Berg till Asoro som nyttjar sin snabbhet på bästa sätt. Och vilket avslut! perfekt ner i bortre hörnet. Nu har DIF fyra raka matcher på Tele2 och kan absolut ta full pott i dem.

Elfsborg gör 10 mål på två matcher och har nu fem raka vinster. Det var inte längesedan det ropades på Thelins avgång men ni ser hur snabbt vindarna kan vända. Spelet som inte funkade alls då funkar nu utmärkt och framför allt är det effektivt. Få lag kommer till så många målchanser som Elfsborg gör. Snabbheten i deras attacker gör det svårt att försvara sig och räkna med att Elfsborg kommer ta många poäng på konstgräs 2023.

Hammarby är svaga framåt! Helt ärligt så händer det för lite. Även när de så kallade en-mot-en spelarna kommer in så går det för långsamt. Visst är Mjällby starka defensivt men hur många gånger står Hammarbys kanter still och försöker göra något? Många! Madjed borde nog spela på vänsterkanten istället för just nu går han bara mot sin vänsterfot och därmed bakåt. Då är det bättre han utmanar ner mot en hörnflagga och slår inlägg. Tekie är fortsatt bra men de behöver verkligen en Besara i form. Oroande minst sagt och särskilt när det vankas derby framöver.

Det blir spännande att se om buropen på läktaren leder till lite panik i ledningen. Enligt mig bör det inte alls göra det. Cifuentes är duktig och det är snarare spelarmaterialet som försvagats från förra året som gör att prestationerna har försämrats. Laget är inte lika bra längre. Till skillnad mot AIK så behöver Bajen snarare värva någon kvalitetsspelare med erfarenhet än att börja rucka på spelsätt, inställning eller principer. De två stockholmsklubbarna har problem fast på helt olika sätt.

Gustav Engvalls två strutar borde göra susen för hans fortsatta prestationer. Värnamo spelar bra och kommer framåt i planen ganska enkelt. Det har de i princip gjort i alla matcher under säsongen so far. Men målskyttet har haltat lite. Om de nu kan få igång Engvall så tror jag att fler poäng kan trilla in till smålänningarna. Man kan ju inte annat än imponeras av vad de håller på med i Värnamo och samtidigt tror jag dock att Varbergs sejour i Allsvenskan slutar efter den här säsongen.

Slutligen, Axén nämnde någonstans att svenska ytterbackar har blivit alldeles för dåliga på att försvara och jag kan inte annat än att hålla med. Fokuset har flyttats till att prestera i offensiven snarare än att förhindra mål. I denna omgången såg vi tydliga exempel på detta i både Björnström och Lindahl. Fokusera först och främst på att ta bort boll och spelare runt eget mål. Därefter får offensivlustan prioriteras. Att orientera sig kan ibland vara svårt men det handlar om fokus. Var redo och alert, stäng farliga ytor och följ motståndarnas löpningar!

Omgångarnas målvakter – Oscar Jansson har varit toppen! Räddat Norrköping flera gånger med viktiga räddningar. Nilsson-Säfqvist hyllar jag trots sex insläppta. En målvakt man gärna hade haft bakom sig. Till sist unge Sidklev som håller nollan återigen!

Omgångarnas tennissiffror – 6-1, 6-0, 6-0 kan låta som en enkel första match i Franska Öppna för prime Federer. Men det är vår kära Allsvenska som bjuder på fyrverkerier. Mer sånt åt folket!

Omgångarnas bästa spelare – Sebastian Nanasis två sista matcher är oerhört bra. För er som vill se både presspel och anfallsspel med hög allsvensk klass, kika in Nanasi! Bravo!

Over and out, Viktor.

När självförtroendet har smugit sig in genom de knappa segrarna inledningsvis så är nu Malmö laget att slå. Fem raka segrar och en utvecklingskurva som pekar rakt uppåt. I de två senaste matcherna har spelet imponerat. Bollen går snabbt och hamnar relativt enkelt hos de spelare som man vill ha i bra positioner. Med det menar jag att Vecchia, Nanasi och AC kan bidra med det de är bra på. Busanello flyger dessutom fram på kanten och gör assist och defensiven ser bättre och bättre ut för varje match som avverkas.

Sen har vi Isaac Kiese Thelin. När jag mötte honom tyckte jag att han passade mig att möta. Han var stor, inte så kvick och med en teknisk förmåga som innebar att man kunde lämna lite yta till honom utan att det hände några farligheter. Jag som mittback kunde ha koll på honom och neutralisera hans förmågor ganska enkelt eftersom min storlek i princip trumfade hans. Jag hade betydligt värre med spelare som Stefanelli som var kvicka, rörliga och som chansade med korta löpningar in i olika farliga positioner.

IKT har verkligen utvecklats sen dess. Trots att det bara är ca tre år sedan. Lämnar du tio centimeter åt honom hittar han läge att avsluta. Fråga Pinas! Pinas gav honom inte mer än tio cm, men det räckte för att matchen skulle avgöras. Målsnittet inledningsvis är i Jeremejeff-nivå och han har mer eller mindre ensam dragit in poäng till Malmö. Det kan bli en rolig säsong för både Malmö och Isaac.

2008 hamnade jag i ett liknande målstim. Förmodligen kommer Thelin göra fler mål än mina 15 som jag gjorde då men jag kan ändå dra paralleller. Man har en förmåga att hamna rätt utan att behöva tänka. Ett exempel på det är när jag gjorde mitt fjärde mål för matchen mot IFK Norrköping i slutomgångarna. Den lätt framtunge Daniel Sobralense dribblade två spelare plus målvakten. Kvar i mål står en ensam Norrköpingspelare. Med händerna bakom ryggen försöker han täcka så mycket av målet han kan. Sobralense ska bara placera in den…men han skjuter i ribban! Returen hamnar hos mig som enkelt kan slå in bollen i mål. När man är i stimmet så är man på rätt ställe och bollen liksom söker upp en istället för tvärtom.

En annan som förhoppningsvis kan växla upp nu när första poängen kom är Elias Hagen. Med en assist i fickan och en ganska bra prestation hoppas man att det kan släppa för honom. Men då krävs så klart att laget hittar ett spel som är fungerande och som passar norrmannen. Känslan av att man kan få ut mer än det man presterar är frustrerande och då kan man lätt överarbeta. Jag hoppas för hans skull att det bara släpper för det är en duktig bollspelare.

I matchen mot Norrköping gör Blåvitt flera saker bra. De visar en otrolig aggressivitet och vilja. De spelar med fart framåt. De vågar spela passningsspel (titta bara innan målet!). De fasta situationerna är farliga. Helt klart är Göteborg på väg i rätt riktning. Med tanke på tabellsituationen och endast ett mål framåt så tycker jag att det ser bättre ut än vad man hade kunnat förvänta sig.

Draget med att sätta ner Gustav Svensson som mittback kan vara lyckat. Jag tycker att det har varit lite vilt i beslutsfattandet och i positionsspelet i de positionerna inledningsvis och med den rutin som Gustav besitter kan han säkerligen bidra med både lugn och stadga centralt. Har man dessutom Eriksson och Berg i centrallinjen så bör det kunna skapas en bra helhet där övriga spelare får chans att glänsa, däribland Hagen.

Matchen i sig var en trevlig tillställning med många tuffa närkamper och en hel del målchanser åt båda håll. Norrköping bjuder även de på många bra aktioner och jag vill framför allt prata lite om Khazeni denna gång. Efter skräckbeskedet förra året är alla nog tacksamma för att han lever och dessutom kan spela fotboll igen. Och som han gör det! Jag älskar de där små nätta toucherna och att han kan vrida och vända för att skapa yta åt både sig själv och andra. Han är duktig på att hitta ytor och jag tror inte han kan hållas utanför startelvan alltför länge. Bidraget han levererar är enligt mig ganska stort.

Vikten av att få med sig poäng i en match när man kanske inte är på topp är stor. I denna omgången får Norrköping med sig en viktig pinne som nämnts innan. Även Kalmar får med sig en poäng i Varberg trots en svagare insats. Elfsborg får med sig tre nere på Listerlandet utan att för den skull imponera (Mjällby borde tagit minst en poäng). Däremot lyckas Djurgården inte slänga in några poäng i bussen hem till Stockholm när de besökte Degerfors.

Djurgården har förtvivlat svårt att få in bollen. Anledningen till det är svår att sätta fingret på. Chanserna är där även om de inte alltid är 100%-iga. De behöver en islossning för spelarna längst fram. Edvardsen, Berg, Asoro och Wikheim behöver göra poäng. Man kan inte lita på att Sabovic skjuter upp bollen i krysset i varje match (vilket jäkla mål!). Djurgården behöver öka takten och få med sig poäng även på gräs.

För den diskussionen kommer ju ganska snabbt. Är det stor skillnad på underlagen? Ja det är olika sporter enligt mig. En med mycket närkamper och en med färre. En där bollen alltid hamnar rätt och en där den kan studsa fel ibland. Det säkert lite svårare att gå från konstgräs till gräs än tvärtom (utan att veta) eftersom man inte alls är van vid snedtrampningar och oregelbundna bollstudsar. Nu är det ganska jämnt fördelat mellan gräs- och konstgräslag så bytandet av underlag är lika för alla. I slutändan måste man lära sig hantera matcher på båda underlagen och kanske anpassa sig lite därefter.

Övriga matcher då. Häcken vinner och övertygar. Även om Värnamo kunde straffat Häckens lite för nätta duttande på egen planhalva vid tillfällen så är Häcken ett topplag. AIK borde minst gjort ett mål (Fischer) men matchen i sig är inte mycket att kommentera. Det var inga fyrverkerier eller smällkarameller på Friends direkt. Halmstad förlorar hemma mot BP och för den som kommer ihåg så skrev jag för ett tag sen att HBK kommer ta poäng hemma mot de “bra” lagen och tappa mot de “sämre”. Just detta har hänt i inledningen av Allsvenskan. Utvisningen gjorde sitt denna gången men jag tror Halmstad får svårt att föra matcher.

Nu går vi in i ett intensivt matchande och det är ju mumma för oss som gillar fotboll. Både AIK och Djurgården får nog räkna med poängtapp även i kommande omgång och får se Malmö, Häcken, Elfsborg och Kalmar dra iväg lite till i toppen. Men…det är 24 omgångar kvar efteråt. Allt kan hända!

Omgångens vänsterslägga – Sabovic skottfint och vristskott är ett skolboksexempel. Otroligt snyggt och bollen sitter så bra som den bara kan.

Omgångens blockare – Degerfors Mammar blockar inte EN gång utan TVÅ!! Två givna mål räddas av backens uppoffrande spel. Underbart att se och viktigt viktigt för Degen så klart.

Omgångens spelare – Denna omgången väljer jag två. Kiese Thelin gör en topprestation. Men nyss nämnde Mammar vill jag inte kringgå. Båda gör matchavgörande insatser och bidrar till tre poäng för sina lag.

Vad kan Djurgården göra för att få fart på sina offensiva spelare? Blir det til slut ett race mellan Häcken och Malmö om guldet? Vad tror ni?

// Viktor