Nu är guldstriden avgjord!

När de väl gör det strålar osäkerheten igenom. Det som händer Wendt i den 15:e minuten är lite signifikant för Blåvitt just nu. Kanonläge att skjuta men istället ska Wendt försöka spela in till en kamrat som inte ens har bättre läge. Lite tröst kanske ändå är att IFK gör en hel del bra saker i matchen mot HBK men oroande är att de inte lyckas med det viktigaste. Presspelet var bra med tre täta forwards där sen mittfältaren gick i press på HBKs ytterback. Flera bollvinster resulterade dock inte i mer än något halvläge. 

Jag misstänker att Askou ändå väljer att fokusera på det som är bra just nu. Man måste försöka bygga det självförtroende som kan byggas på kort tid. Han kommer säga att spelet fram till sista tredjedelen är precis så som han önskar och han kommer sen att presentera en lösning på hur IFK ska kunna göra fler mål. Få spelarna att känna sig bra samtidigt som han skapar en tro på sin idé om hur fler chanser ska skapas. Jag tror att Blåvitt kommer att reda ut detta trots endast EN seger på 16 matcher.

Förresten, jag gillar Ahlstrand! Han är inte en spelare som står och väntar utan är väldigt aktiv. Många löpningar både offensiven och defensiven och har bra teknik. Jag skulle gärna se honom i något lag som är lite mer dominanta.

Kalmar gör en toppmatch med en man mindre. Jag brukar dra mig för att skriva för mycket om Kalmar av förståeliga skäl. Men den här gången gör jag ett undantag. Friedrich blev utvisad i första halvlek igen och även om den kanske var fel denna gången så sätter han sig i situationen själv. Visst tillhör det hans charm och det är så klart hans spelstil att göra spektakulära saker, men två röda kort på kort tid i ganska onödiga situationer ska så klart inte hända. Spela lite enklare och sätt inte kamraterna i situationen att spela med en spelare färre.

Den här gången gjorde Kalmar dock en kanoninsats med en man mindre. De vågade fortsätta spela bollen till varandra och gick i press på ett väldigt bra sätt. Början av andra halvlek var Kalmars bästa del av matchen och i slutändan förtjänade de en trea denna gång. Varberg kämpar i rejäl motvind och måste vinna matcher som denna om de ska klara kontraktet. Men kvaliteten saknas i avgörande lägen även för Varberg. Kan vara därför både Varberg och IFK Göteborg återfinns i det så kallade träsket. För Blåvitt ser jag hopp men Varberg kommer att få spela Superettan 2024.

När man blir en man kort så tänker man ofta initialt att ”fan nu är det kört”! Jag vet inte hur många gånger den första tanken har varit att måla upp domedagen, sen skylla på domaren, för att sedan bli förbannad och inse att man behöver överprestera för att ta poäng. Ofta gör man då det där lilla extra. Rimligtvis borde man ju göra det även när man är 11 vs 11 men så är ju ofta inte fallet. Ologiskt jag vet, men det är väl något i människans natur att göra det som krävs och inte mer. När man blir tio spelare inser man att det kommer att krävas allt man har.

Tvärtom kan det bli när man blir en man mer. Undermedvetet tänker man att ”shit va skönt, nu tar vi detta”. Dock blir det allt som oftast att man istället blir lite bekväm och slutar springa den där extra metern som är så viktig för att vinna boll eller för att skapa chanser. Man blir passiv helt enkelt! En utvisning kan helt enkelt vara svår att hantera.

Själv har jag blivit utvisad två gånger i min karriär. Båda gångerna direkt rött! Jag spelade många gånger ganska tufft men sällan fult. Visst har det hänt att man gått över gränsen men de gångerna är ändå lätträknade. Min första utvisning var när jag spelade i Heerenveen och vi mötte PSV hemma. Jag löper med en mittfältare som går i djupled. Bollen kom perfekt och PSV-spelaren blev fri. Innan han får tag i bollen faller han med mig i bakhasorna och domaren visar ut mig för frilägesutvisning. SURT! 0-5 blev matchen och jag var väl den största syndabocken.

Andra gången var med AZ mot Groningen. En motståndare skulle precis slå iväg en långboll då jag glidtacklar framför för att hindra passningen. Groningen-spelaren skriker till och domaren skyndar fram och drar upp det röda kortet. Där och då blir man ju förtvivlad. Var det verkligen rött? Jag nuddade ju honom knappt. Det var verkligen ingen våldsam satsning eller dobbarna först. Domaren måste ha gjort fel! Hur mycket man än klagar och vädjar till domaren så är ju beslutet redan taget. Jag kommer få skämmas och gå ut från planen och ha förstört för mina kamrater.

Båda gångerna slapp jag avstängning eftersom domaren hade gjort fel. Det skulle inte ha varit rött någon av gångerna. Ändå förstörde jag för mitt lag och gjorde så vi förlorade. Man känner sig så förbannat misslyckad när man får ett rött kort. Även om det är korrekt dömt eller inte.

Elfsborgs överkörning av Djurgården imponerar och gör dem till storfavoriter att nypa Lennarts. Defensiven är urstark men det är den offensiva kvaliteten som imponerar mest. I hög fart lyckas de ofta ta rätt beslut och framför allt är det ytterbackarna som jag imponeras av! Larsson och Hult har givetvis massvis med erfarenhet och besitter kvaliteter som gör de bra, men viljan att delta i varje anfall och precisionen i passningarna gör de till vapen som få andra Allsvenska lag har.

Man kan likna dem vid Alexander-Arnold och Robertson när Liverpool plöjde fram likt Elfsborg gör nu (inga jämförelser i övrigt). Många av Liverpools mål grundade sig i snabba omställningar där ytterbackarna flög fram, precis som nu i Elfsborg. Det är i de positionerna Elfsborg vill vara skadefria för att framgången ska fortsätta. Det ska dock bli intressant att se hur viktige Römer kan ersättas. Den spelartypen växer inte på träd och han har en stor del i IF Elfsborgs stabila grundspel.

Tre lag som är bra (men som är lite Bergochdalbana) tog 1-0 segrar i denna omgången. Värnamo spelar som vanligt bra och men denna gången gav det också tre poäng. Norrköping är absolut bättre nu än tidigt på säsongen och jag som klagade på deras spelsätt ganska länge får väl ge mig och inse att de är lite bättre än jag trodde. BP är också betydligt bättre än jag trodde och vinsten mot Hammarby är ändå rättvis tycker jag. Trots en jämn match så är BP lite mer spetsiga i sitt spel och kan dessutom min gamle vapendragare från Kalmar Lucas H-J komma in och täppa till holken så kan BP lyfta ännu en gång. Imponerande minst sagt!

Jag såg även AIK mot Malmö. Nattsvart!

Omgångens Superman – Nordfeldts räddning på Jörgrensens avslut är superb. Vilken spänst och räckvidd! Wow!

Omgångens mest rutinerade – Gustav Svensson gjorde HBK-spelarna till pojklagspelare. Oerhört imponerande av den blåvite räven.

Omgångens spelare – Många spelare var bra som vanligt men jag kan inte släppa hur bra Nanasi är! Han flyter fram och gör så många bra saker. Kul att se en blivande toppspelare.

Denna veckan bjuder även på roliga matcher i Europa för de allsvenska lagen. Hoppas alla lyckas ta sig vidare! Kom igen Sverige!

// Viktor

Det finns alltid minst två sidor av att ta in nyförvärv. När jag skriver detta så har jag framför allt MFF i åtanke. Helst av allt skulle man som tränare och sportchef så klart behålla de spelare som har spelat mycket och som har gjort det bra. Man vill helst inte in och förändra något välfungerande. När relationerna har satt sig och man vet hur lagkompisen agerar och tänker vill man helst inte bryta det om resultaten är av godo.

Ur ett personligt perspektiv var det därför alltid lätt att spela med mina bröder. Jag vet inte hur många timmar vi hade ihop på olika fotbollsplaner? Vi kände ju i princip till varandras tankar och vi visste exakt hur vi skulle göra varandra bättre. Just de extrema relationerna kanske är svåra att skapa men ju mer man spelar med en spelare som kompletterar en själv desto bättre blir man så klart.

Ibland är man som tränare kanske lite för snabb med att byta spelare om det ser lite halvdant ut. En riktigt bra tränare ser och förstår hur olika spelartyper passar ihop. Även om det inte fungerar friktionsfritt till en början så kanske det ändå finns något i en relation som kan bli något riktigt bra på sikt. Hur långt tålamod ska man då ha? Där kommer så klart det svåra in.

Ibland blir man som tränare istället ofrivilligt tvungen att försöka skapa nya relationer. Till exempel om någon säljs och någon ny värvas. Eller om en tongivande spelare blir skadad och någon ny måste spelas in.

Malmö har ofrivilligt behövt skapa nya relationer i flera lagdelar med tanke på transfers samt skador. Det märks till viss del. Även om prestationerna i de här två senaste förlustmatcherna inte varit dåliga så syns det att spelare behöver tid att vänja sig vid varandra. Peña och Rosengren sprang lite i samma ytor till och från (framför allt i första halvlek) mot Djurgården. Backlinjen har inte klickat helt sen Cornelius och Nielsen skadades.

Petitesser kan tyckas med en så bred och spetsig trupp. Men det är så att alla behöver den där tryggheten som kontinuitet kan ge. För många byten är svåra att hantera. Samspel och kemi kan på kortsikt bli lidande även om alla spelare individuellt sett är väldigt skickliga. I Malmös fall kommer det att sätta sig ganska snabbt igen eftersom det är många intelligenta spelare i truppen. Men det kan ta lite tid. Det såg vi även på försäsongen.

Djurgården gör en riktigt bra match mot MFF! Inte på det sättet som de hade önskat kanske med en dominans i både målchanser och bollinnehav, men de är ruskigt täta i försvarsspelet och duktiga i de båda straffområdena. Malmö skapade i princip bara en riktigt farlig chans och DIF höll de borta från de farliga ytorna på ett imponerande sätt.

Spelar Djurgården med den intensiteten, farten och arbetsmoralen i varje match så är de ruggigt svårspelade. Sen måste de så klart visa att de kan göra det borta mot Degerfors på naturgräs också och inte bara hemma på Tele2. Visst kan fansen ha stor betydelse för hur påslagen man är då de verbalt mer eller mindre kan göra så du flyttar dig både snabbare och längre. Men så stor skillnad som det var på Djurgården mot Malmö i jämförelse med Djurgården mot Värnamo i första halvlek ska det inte få vara.

Lite samma matchbild var det mellan Hammarby och Kalmar. Kalmar hade boll men skapade inte så mycket och Hammarby kämpade och slet och var bättre i båda straffområdena. Bajen behövde de här segrarna och jag skrev här om veckan att de reagerade mer än de agerade. Låt mig nu säga att de agerar aningen mer och är först in i situationer istället för att vara en tiondels sekund efter. Måste också passa på att säga att Erabi verkligen är på hugget och kan han med sin snabbhet, storlek och teknik vara först i situationer är han ganska svårstoppad.

Stockholmslagen hade en fin omgång och AIK gjorde nog ingen besviken heller. De tog verkligen initiativet mot Varberg borta och det fanns ingen tillstymmelse till ångest (förrän i slutet) trots att det var en så kallad sexpoängs-match. Full fart i presspelet och en alert backlinje gjorde både att de kunde vinna boll relativt högt upp samt att bedriva ett hyfsat anfallsspel i egen regi.

Förändringen med att sätta Otieno och Modesto högre upp har slagit väl ut än så länge tycker jag. Nu slipper de två att lägga så mycket fokus i det defensiva positionsspelet där de ibland är svaga, utan kan istället fokusera mer på det de är bra på, anfalla! Båda har en snabbhet och en teknik som kan ta dem förbi motståndare både med och utan boll. Till exempel tar sig Modesto förbi löpandes i inledningen när Besirovic konstsparkar i kryssribban.

Saletros kom in på innermittfältet med ett fräscht mindset och såg (trots matchovana) ut att ha spelat matcher hela tiden. Kanske var han egentligen inte så mycket bättre än någon annan men hans fina vänster gav ändå båda målen och han tog plats på planen. För övrigt är mål på fasta situationer otroligt viktiga när man inte riktigt har det där självförtroendet i sista tredjedelen annars. Guidetti och Besirovic skulle båda behöva stänka in varsin balja för att få lite självförtroende i den delen av spelet och på så vis kunna lyfta AIK som lag än mer.

Det stabila Degerfors jag tyckte mig se mot BP senast stannade nog kvar i Stockholm. Nu var det återigen ihåligt när Sirius tryckte in tre mål. Värnamo är ganska bra återigen men poängen kommer in i lite för långsam takt. Häcken vinner trots vissa svårigheter och BP:s många insläppta mål på sistone kan oroa. Norrköping utnyttjade sin kontringsstyrka på ett bra sätt mot Mjällby och får anses vinna rättvist.

I nästa omgång får vi se om AIK kan fortsätta sina prestationer mot Malmö. Intressant blir även att se de både experterna på konstgräs (Djurgården och Elfsborg) få mötas och fajtas i Stockholm. Sen tror jag att Blåvitt tar en trea mot Halmstad.

Omgångens mål – Per Fricks volleystyrning är fenomenal och svår att genomföra. Otroligt snyggt!

Omgångens snackis – Magnus Eriksson bänkas igen och tränarna får stå till svars för det återigen trots att laget vinner. Visst är Magnus bra men laget har tagit tre raka segrar efter uppehållet utan honom i startelvan. Låt åtminstone både Mange och tränarna slippa frågor på det till nästa match.

Omgångens spelare – Gustav Engvall var bra redan mot Djurgården men nu var han ännu bättre. Kvick och för tillfället målfarlig. Två mål mot HBK gör honom till omgångens lirare.

Ha det fint

// Viktor

Under det kämpiga året 2019 hade vi i Kalmar oerhört svårt att vinna matcher. Fansen var förstås missnöjda och kulmen på missnöjet blev efter förlusten mot AFC på bortaplan. AFC var dåliga och vi var ännu sämre. Vid slutsignalen gick vi spelare som vanligt bort mot de tillresta fansen för att tacka för deras engagemang och stöd. Där och då är de givetvis frågande och smått rasande. Varför är ni så dåliga? Visa lite hjärta!

Jag som lagkapten går fram närmre för att ta emot deras klagosånger (för det är det enda man kan göra). Ingen utav de yngre spelarna ska behöva stå där och försvara sig utan det gör jag som erfaren och gammal. Jag säger att jag förstår men samtidigt är jag väldigt tydlig med att vi spelare och ledare också väldigt gärna vill vinna. Det är inte så att vi inte försöker. Vi vrider och vänder på situationer och taktiska val för att vinna. Men ändå lyckas vi inte! Vi vill lika gärna vända den här trenden som ni fans vill.

Är man som spelare eller ledare lugn och sansad så lugnar fansen också ofta ner sig. Vi spelare vet att de vill väl och man är glad att någon bryr sig. Det hade ju varit hemskt om ingen brydde sig. Däremot om vi brusar upp från vårt håll så kan det gå riktigt illa. Det fick våra tränare vara med om senare under samma säsong. Inget gott kommer någonsin genom att kasta anklagelser på någon annan. Be istället fansen komma till träningen dagen efter när alla fått reflektera och lugna sig. Då kan man komma någon vart och inte bara fastna i att skälla eller anklaga. Alla sitter i samma båt och alla vill lösa problemen och ta sig framåt.

Göteborg behöver en trollkarl för att luckra upp det stela och bitvis nervösa spel de just nu visar upp. Värva in ett yrväder som kan dribbla. Någon som drar till sig uppmärksamhet från motståndarna. En sån spelare skapar ofta ytor för sina medspelare och även mer tid för dem. Jag vet inte riktigt ännu vad Mucolli är för typ men de hade behövt en Taha Ali-typ. Varbergsmatchen imponerar faktiskt inte på något vis och nu är uppförsbacken både brant och lång.

Douglas Bergqvist känner jag väl sen hans tid i KFF. Är det någon som kan få ihop Degerfors vidöppna försvar så är det Douglas. Han är en riktig ledare som alltid håller ihop laget och som tvingar sina medspelare till att löpa den där extra metern som ofta krävs för att blocka ett skott eller för att täcka en yta. Han kommer bli guld för Degerfors! Trots att det kanske var någon bjudning från BP som gav Degerfors segern så tyckte jag mig ana en klar förbättring från Degerfors i jämförelse med tidigare prestationer.

Har det någonsin hänt att alla bortalagen vunnit i samma omgång tidigare tror ni? Dessutom att SJU matcher slutar 1-2!? Bara en liten parentes.

Mjällby verkar ha hittat formen. En stark insats mot Kalmar följdes upp med en ännu starkare mot Malmö. Det Mjällby gjorde så bra var att de inte lät MFF komma in i straffområdet från kanterna så enkelt som många andra lag har gjort. I de ytorna var de ofta 5 mot 3 och då är det inte lätt att få in varken en passning eller att dribbla sig in. Innermittfältarna gjorde ett hästjobb och backlinjen med Eile i spetsen denna gång var verkligen påkopplade.

Visst kunde man skönja lite underskattning från MFF:s håll? Jag upplevde att de inte alls hade samma tempo i sina förflyttningar som de har haft i många tidigare matcher. Inte heller bollen gick lika snabbt som den har gjort innan. Peña hade för många touch på bollen och backlinjen flyttade den inte alls på så få touch så Mjällby fick jobba arslet av sig.

Sådana matcher som Malmö presterade nu händer till och från. Surt är det så klart men ibland nödvändigt för att man ska vakna till och driva sig själv lite hårdare igen. Istället kan det bli så att Djurgården får sota för det i nästa omgång. För det lär inte hända två matcher i rad.

Djurgården är också ett märkligt lag kan jag tycka. De är urtunga och urstarka men ibland är de som i första halvlek mot Värnamo. Hur var det då? Jo det var slarvigt, osammanhängande och jag skulle vilja påstå att de snarare såg ut som ett division två lag än ett Allsvenskt topplag. Ändå står de där efter 90 minuter och har vänt matchen och vunnit.

Jag förstår inte riktigt om jag ska vara ärlig. Hur kan de vara så mycket upp och ner men ändå lyckas vinna match efter match? Är det ett svaghetstecken eller är det ett styrketecken? (De tvistar de lärda om tror jag).

Sen är Värnamo ett bra lag. Deras presspel i första halvlek var väldigt bra. Sällan fick Djurgårdarna tid på sig och när de blårandiga sen försökte spela snabbare så misslyckades de allt som oftast. Däremot oroas jag lite över Värnamos uppspelsfas. Den är modig milt uttryckt. På gränsen till dumdristig. Flera gånger spelar de upp bollen på en felvänd spelare centralt i banan. Trots att det finns motståndare nära. Trots att de vet om riskerna. Några gånger är Djurgården väldigt nära att bryta och få ett rent friläge. Om jag vore tränare för Värnamo skulle jag nog ändå säga att inte överdriva det korta passningsspelet centralt riktigt så mycket. Fortsätt vara modiga men minska risken en aning.

Utvisningar kom att prägla matcherna både i Kalmar och i Norrköping. Med det sagt så har det återigen blossat upp en diskussion om domarnas nivå. Sluta klaga på domarna! De håller samma ojämna nivå som de Allsvenska lagen i sig. Ibland är de jättebra och ibland lyckas de mindre bra. Om vi vill få varenda viktigt domslut korrekt så finns det EN väg att vandra, golgata. VAR! Även om jag är emot det i grunden så är det för domarnas skull ett viktigt instrument som hjälper dem. Då blir det mer robotar. Istället för människor.

Till sist vill jag nämna något om AIK och hur det såg ut med Berg som tränare. Visst såg det lite vassare ut än innan? Det jag tror Henning Berg har lagt fokus på initialt är uthållighet och fart. Får man upp de bitarna ett snäpp så kommer annat gratis. Jag tyckte mig se ett AIK med lite bättre fart och ett AIK med en tro på något nytt.. Tro mig när jag säger att det kommer att gå bra för AIK. Tar de en vinst i nästa omgång så kommer det att komma fler.

Omgångens otursgubbe – Elias Olsson ersatte Saetra och lyckades styra in två bollar i egen kasse. Jobbigt så klart när man inte är ordinarie i vanliga fall.

Omgångens seger – Varberg tog sin första seger i årets allsvenska i den 14:e omgången. Viktig för så väl poängskörd som självförtroende.

Omgångens spelare – Löken så klart! Han har kommit in i startelvan igen och visat att gammal är äldst. Han är smart och stark och har dessutom en fin högra. Han har varit en stor del av Mjällbys fina prestationer på sistone.

Vissa fick dock en rivstart på juli. AIK tog beslutet att kicka Brännström på grund av för dåliga resultat. Visst kanske det var förståeligt med tanke på hur det under längre perioder sett ut. Och ju mer jag tänker på det så var det kanske ett smart beslut att behålla honom medan de jobbade hårt med att få klart med Berg. Om de hade sparkat honom tidigare hade laget fått fler “omstarter”. Nu blir det bara EN. Sen är det ju hänsynslöst gentemot personen Andreas Brännström givetvis men kanske ändå det bästa för spelartruppen.

Men vad hade hänt om Berg inte blivit klar? Hade Brännström fått köra på då? Jag tror det. Hade Henning tackat nej så hade AIK inte sparkat Brännan. Jag är ganska säker på det. Visst, det såg kanske inte jättemycket bättre ut mot BP än det gjort tidigare men det blev ändå tre poäng och en go start efter uppehållet. Med några nyförvärv och med andra spelare tillbaka från skador hade Brännan löst det. Frågan är bara om det hade varit på ett sätt som AIK ville bygga på över tid. Förmodligen inte. Men han hade förmodligen ändå blivit kvar.

Annars blir jag lite glad av Elfsborg just nu. Vilken pondus de spelar med! De fullkomligt kör över motståndarna. I dubbel bemärkelse. Jag vet inte hur många gånger Hammarbyspelarna hamnade på backen i närkamperna. Elfsborgs aggressiva och finstämda försvarsspel ger verkligen utdelning och med den kvaliteten de har just i omställningsögonblicken är det för tillfället väldigt svårspelade.

Det är oerhört irriterande och frustrerande att möta ett sådant lag. Som motståndare känner man att de spelar fult och får fördelar och förstör. Jag vet hur det är att bli nersparkad när man är förbi. Jag vet hur det är att få en smäll precis när du spelat bort bollen. Jag vet hur det är att inte få en lugn stund. Elfsborg är experter på att vara jobbiga. Kräkjobbigt att möta men ack så skönt att spela i ett sådant lag. Elfsborg kommer vara med och utmana Malmö hela vägen in i november.

Hammarby å sin sida reagerar lite mer än de agerar. Med det menar jag att de väntar för länge med vissa saker. Till exempel, istället för att Erabi tar en löpning för att öppna upp för sina lagkamrater och för att tvinga Holmén och Lagerbielke att ta beslut så väntar han tills det att han ser att bollen är på väg att slås. Då är backarna redan beredda de med. Jag skulle önska att agerar tidigare och gör det enklare för sina medspelare att ta beslut istället för att han gör det enklare för försvararna att ta beslut. Nu är det absolut inte bara Erabi som har dessa tendenser utan han blev exemplet denna gång. Om Hammarby-spelarna börjar agera tidigare så kommer de kunna skapa mer problem för motståndarna och underlätta för sig själva. Det kan enligt mig förbättra deras spel relativt snabbt.

Sen så är det ju så att om man ska vara realist så är det inte många spelare från Bajens startelva som skulle ta plats i Elfsborg (kanske Besara, vem mer?). Hammarbyfansen får nog inse att spelarmaterialet 2023 inte är bra nog för att komma bland de sex-sju bästa. Det verkar inte heller som att ledningen är på jakt efter nyförvärv nu i sommar. Med andra ord får de försöka utveckla de unga spelare de har för att sen värva inför nästa säsong. Så ni trogna Bajenfans bör kanske sänka förväntningarna en aning. Var okej med en mittenplacering i år och satsa istället mot 2024.

Kiese-Thelin är tillbaka i målprotokollet! Efter en lite tyngre andra del av våren måste det kännas underbart att få göra två mål i samma match igen. Att hitta nätet som forward är det som bygger upp dig. Det är det som räknas! IKT besitter ju en riktig målskyttsaura då han ofta är på rätt ställe inne i straffområdet. Med en IKT i målform är det upplagt för en härlig sommar/höst om man är himmelsblå.

Annars är det återigen Nanasi som imponerar mest i MFF. Han är rörlig, teknisk, finurlig och gör poäng. Tappen av AC och Vecchia är så klart kännbara men har man den bredden och spetsen som Malmö ändå har med Ali, Nanasi, IKT, Rieks och nye Jörgensen m. fl. så kan man med lätthet ändå hantera att två riktigt bra spelare inte är tillgängliga för spel.

Blåvitt då? Det är verkligen stolpe stolpe ut. Hur många gånger har man inte tänkt att IFK ska lyckas vinna en match i år. Ändå en hel del gånger om jag ska tänka tillbaka. De har något som är bra men ändå är det ganska mycket som saknas. För det första behöver de en spelare som bryter mönstret. Någon som kan vara kreativ och göra oväntade saker. Med det kan Berg få utrymme att göra det han är bra på. Då kan de löpande spelarna kanske få nytta av sina löpningar (Norlin, Hagen bl.a).

Askou verkar ändå vara något på spåren (jag vet att jag sa samma sak om interimtränarna) men tiden för att ta poäng är verkligen kommen. Det räcker inte med oavgjorda matcher eller hyfsat bra prestationer. Man behöver POÄNG! Och man behöver det NU! Varberg hemma i nästa omgång är kanske matchen som gör att snöbollen sätts i rullning.

Värnamo är bättre än Degerfors och jag blickar framåt när jag säger att Degerfors just nu ser ut som den kandidat som kommer göra Varberg sällskap ner i Superettan. Lite ihåliga, dåliga på bortaplan och för tunn trupp gör det sannolikt att deras sejour i högsta serien pausas efter den här säsongen. Värnamo däremot kommer att ta fler poäng och med sitt stabila och bra grundspel kommer de att slå många lag i höst. Jag gillar det jag ser av Värnamo!

Mjällby tog sig upp på hästen igen efter lite svagare resultat innan uppehållet. Mot Kalmar borde de vunnit sett till chanserna och deras aggressiva försvarsspel fungerade bra högt upp i banan. Mjällby har många spelare som kan löpa mycket och som dessutom har en hel del boll i sig. I Blekinge kommer man inte behöva vara oroliga för att Mjällby ska vara i närheten av botten av tabellen. Två spelare jag gillar i Mjällby är Tom P och Herman J. Båda är aggressiva men samtidigt skickliga. De är lite frejdiga och bland annat är Tom uppe och skjuter från den högra delen av straffområdet. Kul spelare att titta på.

Det återstår mycket av säsongen och härnäst väntar ett AIK med ny Manchester United-norsk på tränarposten mot ett Häcken med en gammal räv-norsk på posten. Den matchen ser jag verkligen fram emot.

Omgångens stolpe stolpe ut – Elias Hagens ramträff är aningen signifikativ för Göteborgs säsong i år. Stolparna är inte Blåvitts vänner 2023.

Omgångens miss – Eiles nickmiss mot Kalmar från 0,5m är svårare att missa än att göra mål på. Tom Petterssons volley från 1m i samma match bör nog ha suttit i nät. Mjällby var missarnas mästare när KFF besökte Strandvallen.

Omgångens spelare – Lagerbielke var grym, Nanasi lekte fotboll och Tom Pettersson var överallt. Men i det läget AIK befinner sig i så tycker jag att Modestos dubbla strutar kvalificerar honom till att bli omgångens spelare.

// Viktor