Senaste veckan gav oss en hel del matnyttigt sett till den allsvenska kontexten. Häcken värvar en tränare som har mycket erfarenhet av tränaryrket generellt, men som enbart har varit förstetränare i Odd under ETT år. Nu har jag inte hela bilden så klart men den där tiondeplatsen i norska ligan där laget förlorade mer än det vann är inget som direkt imponerar. Jag undrar hur han har kommit upp på Häckens radar?
Tappet av Samuel Gustafsson kommer att vara kännbart även om truppen är stark. “Paco” kommer att behöva hitta en ny sexa och en ny lagkapten. Ingen kommer att kunna fylla Samuels skor men jag tvivlar inte en sekund på att Häcken kommer ställa upp med bra spelare på varje position när serien drar igång. Men som sagt, jag höjer ändå ett varningens finger för den relativt oprövade Paco Johansens förmåga. Sen hoppas jag alltid att jag har fel när jag misstänker att det inte blir så bra som många andra tror och hoppas.
Albin Ekdal
Jag hoppas på samma sak gällande Albin Ekdal. 2007 mötte jag en färsk Albin Ekdal när vi i Kalmar mötte BP. Man såg tidigt talangen och den fina karriären som han har bakom ryggen kunde redan då skönjas. Back in the days var han mer en löpande mittfältare med kvaliteter i såväl offensiv som defensiv riktning. Precis som många andra har han blivit mer defensivt orienterad med åren. Han är en oerhört stabil spelare som laget kan förlita sig på gällande arbetsinsats, passningsspel och att göra medspelarna bättre.
Många tror givetvis på succé nu när han ca 15 år senare vänder hem. Men är det verkligen så enkelt? Så klart inte! Allsvenskan är inte enkel. Albins knappa speltid och relativt många skador bör sänka folks förväntningar rejält. Kommer man upp i den åldern behöver man vara skadefri och spela kontinuerligt om man ska kunna prestera på sin bästa nivå. Jämför med Guidetti som kom hem med lite skadeproblematik och dåligt med speltid. Hans tid i AIK har inte varit särskilt framgångsrik tills nu. Givetvis betyder inte det att Ekdal kommer att göra folk besvikna, men jag tror Djurgårdare ändå ska vara medvetna om att det är väldigt svårt att vända hem och leva upp till ibland orimligt höga förväntningar.
2015
Jag vände hem på liknande vis 2015. Mitt sista år i AZ var absolut inte optimalt sett till speltid och skadeproblematik. Marco van Basten placerade mig att träna med B-laget och även om jag gjorde precis allt för att bevisa min duglighet så tog det hårt på mitt självförtroende när man vecka efter vecka kände sig en bra bit ifrån en startplats. Tack vare min envisa hjärna jobbade jag mig till att träna med A-laget igen och att få hoppa in i de flesta matcher under säsongen. Men det innebar också att jag spelade väldigt få matcher under ett helt år. Vilket givetvis påverkade mig negativt.
När jag precis innan seriestart vände hem till Kalmar FF blandade jag högt och lågt rent prestationsmässigt. De väldigt höga förväntningarna levde jag absolut inte upp till förrän året efter när jag hade opererat min höft, tränat upp mig till fullo och återfått ett självförtroende värt namnet. Känslan när man vet att man kan mer men inte får ut det i sina prestationer är frustrerande och på många vis stressande. Man vill så gärna visa upp sig från sin bästa sida, men ju mer man vill desto mer spänner man sig och försöker göra saker som man kanske inte borde.
Till skillnad från mig får Ekdal en hel försäsong att bygga upp sig och att komma in i laget. Det kommer att vara guld värt. Men, jag hoppas att folk har rimliga förväntningar på honom och att de inte tror att han kommer att dominera stort på mittfältet. Så enkelt är det verkligen inte.
Djurgårdens mittfält
En annan sak som blir intressant att följa med tanke på Ekdals hemkomst och värvningen av Leach Holm är ju så klart konkurrenssituationen på Djurgårdens mittfält. Vem kommer att spela? Självklart ska de tre med bäst dynamik och samarbetsförmåga spela. Alla Djurgårdens spelare i de positionerna är bra så det gäller för tränarduon att hitta rätt balans och dynamik. Det är inte säkert att de tre som är allra bäst ska spela utan det handlar snarare om vem som spelar bra tillsammans med någon annan. Där har tränarna många alternativ och det gäller för spelarna att acceptera att man kanske inte spelar varenda match. Laget går alltid först. Jag hade hur som helst spelat med Leach Holm som har ett hotande passningsspel som de andra inte riktigt har (kanske Mange förresten).
Alm och Isak Pettersson
Norrköping tar in Andreas Alm som tränare. Tvärtemot Häcken får de en tränare med stor erfarenhet som har blandade resultat i bagaget. Jag känner att det är ett klokt val av Norrköping som har lite för mycket turbulens inom föreningen för att man ska veta var man har dem. Alm kan med sin erfarenhet säkert jobba på ett sätt som är till nytta för Peking just nu. Han vet vad han ger sig in på och känner klubben väl. Jag tror att han kommer att få ordning på prestationerna och göra Norrköping till ett mer stabilt lag igen. Inte något jojo-lag som ibland spelar skitbra för att tio minuter senare kännas som ett superettan-lag.
Elfsborg tar in Isak Pettersson och det känns som en kanonvärvning. Han kommer att passa in perfekt i truppbygget med sin spelstil såväl som med sin personlighet. Han är modig och stabil på samma gång och har man blivit utsedd till bästa målis i allsvenskan två gånger har man kvaliteter som är något extra. Grattis Elfsborg!
Bara Bajen som ska värva
Stockholmsklubbarna ligger inte på latsidan när det kommer till att värva. AIK och Djurgården har varit väldigt aktiva och säkrat spelare som bevisligen håller allsvensk klass. Värvningar är absolut inte synonymt med framgång men det känns som både AIK och Djurgården stärker sina trupper inför 2024. Jag saknar fortfarande en anfallare i Djurgården då Gurbanli känns aningen vek i sammanhanget. Abou Ali skulle vara en ultimat lösning! Dock verkar han vara på väg till Egypten.
Erabi skrev nytt avtal med Bajen, vilket var viktigt. Jag anser ändå att Hammarby behöver få in minst en toppspelare till för att kunna vara i toppen av tabellen. Djukanovic kommer att vara bättre i år och blir säkert en startspelare oftare. Tillsammans med Erabi och Besara har man en vass trio framåt. Jag hade gärna sett Victor Eriksson i backlinjen och en vass mittfältare som kan vara ett nav i laget. Svårt att hitta givetvis men jag är säker på att Hammarby har både scouting och pengar för att lösa det. Förstå mig rätt, Hammarbys trupp är inte dålig, men vill man vara med och konkurrera med topp tre behöver man ännu mer spets.
Gott nytt år alla! Nu ser vi fram emot att försäsongen ska dra igång.
// Viktor