Fotboll är en löpsport, kampsport och taktiksport. Norrköping slog Kalmar i alla delar. Hur bra man är som lag rent fotbollstekniskt så är det stor risk att man kammar noll om man inte springer, tacklar och vinner andrabollar. Du har säkert hört uttrycket motivation slår klass och i min bok är det en sanning med modifikation. Den “regeln” gäller nog enbart om utgångspunkten är en ganska liten skillnad mellan lagen rent fotbollstekniskt. Jag tvivlar ju på att min moderklubb Johansfors IF skulle lyckas slå Djurgården även om deras motivation hade varit på topp och Djurgårdens ganska låg. Men när två allsvenska lag möts stämmer nog den tesen ganska väl. Man har inte råd att slarva bort matcher och därmed poäng genom att inte springa, tackla och göra livet surt för motståndarna.
KFF hade vaknat på fel sida när de tog sig an ett aningen pånyttfött Norrköping. Östgötarna var bättre på det mesta. Framför allt på de delarna som jag pratade om ovan. De vann varenda andraboll och kunde gång på gång starta anfall. Under de två senaste matcherna, vilka också har blivit vinster, har Norrköping varit alerta och inte släppt till massa onödiga målchanser emot sig. När allt det sitter ökar så klart chanserna för att vinna och få med sig tre poäng. I nästa omgång ställs de mot GAIS i Göteborg. Kanske möter de då det laget som är bäst i allsvenskan på just de delarna för tillfället. Om Norrköping kan stå upp i den kampen och lyckas ta poäng så måste jag imponeras över hur Alm har fått skutan att vända.
När jag funderade över det här med aggressivitet, löpmeter och duellspel funderade jag på om det är någon tränare som faktiskt har lyckats att få upp en stämning innan match som påverkat mig till att göra det där lilla extra eller om den så kallade inställningen alltid kommer inifrån en själv? Svaret blev att den där glöden som behövs, i princip alltid måste tändas av dig själv som spelare. Det spelar egentligen ingen roll vad någon annan säger. Din inre diskussion med dig själv är den som får dig att ge ditt yttersta. Det är den enskilde spelarens uppgift att göra det mentala jobbet! Ibland blir man lite hjälpt på traven men oftast måste man sparka igång sig själv och den egenskapen (att vara bra på att pusha sig själv) blir mer och mer sällsynt. Det ska göra ont när man går av en fotbollsplan! Hela kroppen och hjärnan ska skrika att de är slut.
GAIS visade återigen att de har spelare som är redo att göra det jobbet. Att de har spelare som är redo att slåss för varenda millimeter och om varenda boll. I mina ögon var AIK de bättre laget i stort sett matchen igenom och förtjänade absolut mer rent poängmässigt, men man måste imponeras över hur GAIS gång på gång kan göra starka prestationer. Sällan ser man någon mental svacka som leder till en säker förlust. Deras femteplats efter 16 omgångar är både oväntad och välförtjänt.
Lika oväntad är väl egentligen AIK:s elfteplats. Men tre tränare och ett allmänt lite oroligt läge under en och samma säsong gör aldrig gott i någon förening. Kontinuitet är väl ett ledord som brukar vara viktigt och träffsäkert. För många ändringar blir ofta svårhanterade. Men det ska sägas att AIK såg piggare och rappare ut än på länge i matchen mot GAIS. De sprang, vann dueller och skapade chanser. Kanske kan det trots förlusten vara en start på något bra. Modesto måste starta! Ring kan kanske bli något men än så länge håller han ju absolut inte Modestos nivå. Är det möjligtvis så att Modesto vill lämna och försöker göra det tydligt som gjorde att han satt på bänken under första halvlek? Hur som helst bidrar han med mycket i AIK:s offensiv och skapar oro i motståndarlinjerna. Surt för AIK att man inte kunde vinna efter en ganska bra prestation. Istället blev man utbuade av sin egen publik efter slutsignalen. Ingen självförtroendehöjare direkt!
Häcken kontrade ner ett bra Västerås
Sen finns det matcher som det bästa laget vinner trots att motståndarna visar hög motivation och vilja. Västerås gjorde återigen väldigt mycket rätt när de denna omgången kom till Hisingen. Framför allt slogs de för varenda millimeter på planen. VSK har dock fortsatt ganska svårt att få resultat. Återigen noll mål framåt trots både bra offensivt spel och skapade chanser. Häckens duktige målis Linde gjorde någon riktigt bra räddning och vid ett annat tillfälle räddade en Häcken-spelare bollen när den var på väg in. Stolpen var i vägen och ribban var även den Lindes goda vän. Med andra ord kan man inte bara säga att det är oskicklighet från VSK-håll. Men något gör att de har svårt att få bollen i nät. De är frejdiga, modiga och i många delar gör de en stark insats på Hisingen i en svår bortamatch. Dock blev det förlust med 4-0 så kanske bör man vara lite försiktig med att säga att de var starka. För de fanns saker som inte var så bra! De gånger Häcken spelade sig ur VSKs press kunde de ta ordentligt med fart mot de grönvitas mål. Amane Romeo gjorde det utomordentligt och Inoussa och Layouni är livsfarliga i just det kontringsspelet. Häcken har kvalitet av toppklass, så med andra ord hade Västerås behövt vara ännu starkare i de delarna av planen där Häcken kunde få upp farten och attackera.
Hiljemarks första förlust
I Borås fick vi sen en välspelad och bra allsvensk match. Möjligen var det lite ont om bra målchanser, men spelet ute på plan hade en internationell touch. Båda lagen var duktiga på att ta sig fram i banan och vi bjöds vid flertalet tillfällen på finfina anfall (inte minst vid målen).
Besfort Zeneli och Besard Sabovic imponerade i för varsitt lag och var både bollvinnare och smarta i offensiven. Naven i vardera lag om man får säga så. Sabovic har verkligen slagit sig in i DIF:s elva på ett imponerande sätt efter att inledningsvis setts som en bänkspelare. Kul att hårt slit premieras och nu får han verkligen visa hur duktig han är. I lillebror Zenelis fall behövdes en ny tränare för att minutrarna skulle komma. Vikten av att ha en tränare som tror på en kan avgöra om du är medelmåttig eller ditt bästa jag. Förtroende kan ibland göra underverk med spelare som man inte riktigt trodde på. Zeneli har verkligen visat att han är en spelare som förtjänar de minuter han ges. Båda dessa herrar blev dessutom målskyttar i det som skulle bli Hiljemarks första förlust som Elfsborgs-tränare.
Elfsborg hade en tydlig plan för matchen såg man. De långa diagonala bollarna från Yegbe och Holmen kom frekvent och när både Frick och Abdulai löper med sin styrka och kraft händer det saker. Ett enkelt sätt att ta sig fram i planen och skapa några enkla chanser. Dock renderade det inte i lika många farliga chanser som det till exempel gjorde mot Mjällby, men det är ändå ett effektivt sätt att få motståndarnas backlinje att tvingas ta beslut och att vara på tårna. Hiljemarks sätt att spela påminner en del om Thelins men med lite mer fokus på bollinnehavet. Det kommer att ställa till problem för många lag under hösten.
Djurgården har gjort en liten transferkarusell och sålt en superduktig vänsterback till Roma medan man har tagit in två av allsvenskans bästa ytterbackar under 2024. Bergh och Ståhl är bra nyförvärv, men det var trots de förvärven den japanske ytterbacken som stal showen. Kvick, positionssäker och bra i beslutsfattandet. Med andra ord går det ingen nöd på de positionerna under hösten. Även Gulliksen så rapp ut i Borås! Han har givetvis visat tidigare att han är en duktig spelare och sätter inte sällan sina kamrater i bra lägen, men i söndagsmatchen skulle jag vilja påstå att han var riktigt vass. Gång på gång tog han tag i bollen och utmanade. På det sättet vill jag alltid se den norske yttern.
Avslutningsvis måste vi prata om målen. Passningen från Ståhl till Hümmet innan 0-1 gillar jag. Skottet från Hümmet kommer direkt och på instinkt. Åslund chansar inne i boxen och kan stöta in bollen. Ett riktigt bra fotbollsmål! 1-1-målet var taget ur skolboken och när man verkligen trodde att Hult skulle dra bollen mot mål så spelar han in en enkel bredsida till en bättre stående Zeneli. Ursnyggt! 1-2 var lika snyggt det. En löpning i djupled och ett inspel till Leach Holm som klackar bollen bakåt. Fallenius hoppar över och Sabovic får chansen att ladda bössan. Nu hoppas vi att båda lagen går vidare i europaspelet!
Malmö behöver få igång sina rotationsspelare mer
Sirius slog Malmö på Eleda. Kanske inte helt rättvist men sannerligen inte orättvist heller. På samma sätt som förra veckan gjorde Uppsala-laget återigen livet surt för MFF. De varierade bra mellan att hålla i bollen genom kortpassningsspel och att slå längre bollar som satte Milleskog, Jocke Persson och Ljungberg i spel. Givetvis fanns det en del att önska i sättet Malmö agerade. Försvarsspelet vid målet är absolut inte bra. Pontus Jansson tar ett beslut som positionerar honom långt till vänster och därmed måste Makolli plocka en löpning centralt. Walta kunde äta frukost, spela lite mobilspel och se en sämre actionfilm innan någon MFF:are kom nära honom. Fint av Sirius men sämre av Malmö.
Vissa spelare i Malmö som inte har spelat så mycket eller har varit skadade fram och tillbaka måste komma upp i den nivå som de har i sig. Oliver Berg och Rosengren får inte riktigt igång sig själva på den nivå som man förväntar sig. Där har både spelarna och Malmö ett jobb att göra för där finns ett sparkapital som heter duga. För att rotera i startelvan är ett måste nu när spelprogrammet tätnar.
Omgång
Omgångens målis – Linde storspelade och räddade boll på boll. Med lite hjälp av sina lagkamrater och målramen fixade han en hållen nolla. Starkt!
Omgångens bredsida – Besara är fantastisk! Två mål med insidan av foten på ett så lugnt och behärskat sätt säger mycket om hans storhet. Snyggt!
Omgångens spelare – I en otroligt viktig match gjorde han målen som avgjorde tillställningen. Totte Nyman leder det Norrköping som verkar ha fått lite vind i seglen.
Omgångstipset omgång 17
Denna gången blir det med stor sannolikhet alla tecken rätt!
GAIS – Norrköping 2-2
Västerås – AIK 2-1
BP – Halmstad 2-0
Djurgården – Göteborg 3-1
Värnamo – Sirius 2-2
Kalmar – Hammarby 1-1
Ha en fin vecka
// Viktor