Tveksamma beslut

Blåvitt står stilla

IFK Göteborg får det inte riktigt att fungera. Förvisso mötte de ett riktigt starkt Elfsborg som är totalt uppumpade av tro på sig själva, men det är ändå tydligt att Blåvitt fortfarande är sökande och inte tar de kliv som de med stor sannolikhet hoppas på. Billborn är ofta ganska pricksäker i sina analyser direkt efter matcherna och kan sätta ord på både dåliga och bra saker. Däremot känns det som att arbetet med att utveckla de brister och förtjänster som laget har inte riktigt är lika pricksäkert. Truppen har många bra kvaliteter och jag är övertygad om att spelare och ledare gör allt de kan för att prestera bra. Trots det ser det ibland ut som de joggar runt där ute på planen. Givetvis är det inte så! När man har hamnat i ett dåligt flow börjar man tveka. Börjar man tveka gör man inte det medvetet. Börjar man tveka blir besluten några hundradelar för sena och då är motståndarna före. Den största utmaningen klubbarna i botten har är att göra sitt spel tydligt och där beslutsfattandet blir så enkelt som möjligt. Fokusera gärna på få men tydliga saker. Till exempel hur man pressar från match till match eller hur man snabbast tar sig in i sista offensiva tredjedelen.

Som tränare är jag övertygad om att man vrider och vänder på varenda sten som kan vridas och vändas på. Man letar fel att korrigera och man letar bra saker att söka hopp i. Kanske blir det då för rörigt. Alltså istället för att förenkla och förtydliga blir det tombola där det kommer upp nya förbättringspunkter hela tiden. Med andra ord tror jag att man som ledare ska få spelarna att tro på sig själva igen genom att låta de lyckas med ett fåtal tydliga saker. Absolut lättare sagt än gjort, men om jag tänker tillbaka på hur mina tankar gick när det gick dåligt och man själv sökte lösningar på alla problem man hade så hade jag varit tacksam om någon hade sagt till mig att enbart fokusera på några få saker. På så sätt hade alla mina konstiga tankebanor kunnat brytas. Om dessutom alla i laget fokuserar på samma få tydliga saker så är min övertygelse att man kan komma en bra bit på vägen till att lyckas igen.

Billborn och staben har en tuff uppgift framför sig. Jag trodde att det skulle vända tidigare och hade det gjort det så hade allt blivit enkelt. Nu börjar spelarna återigen tvivla på om de kan vinna. Återigen ser man tecken på att de sliter med sig själva när det blir en motgång. Trots några nyförvärv får de inte det där lilla lyftet. Oroväckande nog påminner detta året alldeles för mycket om 2023.

Västerås tror fortfarande på vad de gör!

Ett lag som ligger i absoluta botten och som borde slutat tro på sitt sätt är Västerås. Dock är det så att de spelar på samma sätt i omgång 20 som de gjorde i omgång ett. Med ett självförtroende som kanske inte borde vara där. I matchen mot Halmstad ser man att Västerås är aningen bättre än hemmalaget. VSK tvekar inte lika mycket som Halmstad gör och i och med vinsten tror jag att Västerås kommer att klara kontraktet utan att ens behöva kvala. Det går snabbt i bandy! Ena dagen tror man de kommer sist och nästa skriver man att de klarar sig utan att ens kvalspela. Lag som Halmstad, Värnamo, IFK Göteborg och Kalmar har alla större svårigheter just nu än vad Västerås har. Därför tror jag att de grönvita kommer att lösa det här på något vis.

Elfsborg verkar vara omutbara

I en annan del av universum plöjer boråsarna fram som en slåttermaskin. Det går snabbt och är fyndigt framåt samtidigt som defensiven ser sammansvetsad ut. Trots några byten i startelvan då och då är det tydligt att Hiljemarks tankar har satt sig i hela truppen. Sen är det så att framgång föder framgång och ju mer man vinner desto enklare är det att leva och spela som fotbollsspelare. Så klart! Elfsborg är fysiskt starka och spelar med fart. Sällan några krusiduller. Spelare löper med bra hastighet och passningar sätts med syfte att passera motståndarnas försvarslinjer. Qasem och Baidoo är för tillfället de spelare som gör skillnad och båda dessa herrar gör så många bra saker. Qasems löpningar in i offensiv tredjedel gör att laget får möjligheter att spela in bollar på honom. När han kommer ner på vänsterkanten är han duktig på att hålla bollen och på att hitta in med passningar i boxen. Offensivt sett har han väldigt många verktyg i sin låda och både kombinationsspel och avslut håller även det hög klass. Han kommer bli viktig för Elfsborg i höst.

Bytet till en trebackslinje har även det varit en lyckoträff för tränarstaben. Ibrahim, Holmén, Yegbe och Henriksson har alla en stark defensiv och ibland övervärderas backarnas offensiva spel i jämförelse med det defensiva. I mina ögon bör försvarare främst kunna försvara. Sen om de har ett passningsspel som är av kvalitet är det så klart gynnsamt, men vikten av att kunna freda sitt eget mål är givetvis större.

Europaspelskvalet går in på sin sluttamp

Alla svenska lag har chans att ta sig vidare från sina kval. Det var längesedan vi var så nära att få med alla våra kvallag i de olika gruppspelen. Nu håller man alla tummar man har för att det ska vägen. Malmö har naturligtvis den svåraste uppgiften. Att lyckas vända 0-2 är inte lätt, men lyckas man få första målet kan allting hända. Känslan av att gå ut till en match med allt att förlora är inte helt angenäm. Sparta Prag kan börja darra om MFF går ut och tar initiativet och också får ledningen. Då är plötsligt allt möjligt.

Elfsborgs starka vinst mot Molde på bortaplan var givetvis viktig, även om ledningen på många sätt är skör. De sitter i förarsitsen, men som sagt är det alltid svårare att ha något att förlora än allt att vinna. Sett till det flytet Elfsborg är inne i för tillfället så är jag ganska övertygad om att de löser uppgiften och tar sig till gruppspelet. Imponerande på många sätt!

Djurgården och Häcken står inför två helt olika uppgifter. Djurgården är favoriter och har med sig en ledning till andra matchen. De vet att om de presterar på en hög nivå så kommer de att ta sig vidare från det här dubbelmötet. Defensiven hos DIF är nästan alltid stabil och i kontringsspelet är de starka. Med andra ord tror jag att om de bara kan hålla nollan ett längre tag in i matchen så kommer de själva sen kunna få lägen som de kan stänga dubbelmötet med. Häcken å andra sidan går in som underdogs och borde bara se det som en otroligt kul utmaning att sänka ett Bundesliga-lag på deras hemmaplan. Absolut inte omöjligt sett till första matchen. I mina ögon släpper Hisings-laget dock till alldeles för tydliga chanser bakåt. De har inte riktigt förmågan att stänga igen butiken när det som mest behövs. Men allting är möjligt på förhand.

Omgångens tyngsta – Wiedesheim Pauls straffmiss på övertid var något extra. I en oerhört viktig match fick han chansen att kvittera och därmed bibehålla poängdifferensen neråt. Men oj vilken dålig straff! Jag lider med honom, för en sådan händelse glömmer man inte snabbt.

Omgångens debutant – Krantz i GAIS-målet höll inte bara nollan utan bjöd även på sin härliga personlighet efter matchen. Kul debut och starkt med noll insläppta mot Bajen borta.

Omgångens målkamera – Efter Åslunds kanonskott som så tydligt tar sig över mållinjen måste vi inse att någon form av teknik måste vara möjlig för att avgöra just sådana saker. Om Sirius hade kvitterat och Djurgården tappat poäng, hade detta icke-målet kunna vara skillnad mellan SM-guld eller inte.

Omgångens spelare – Ahmed Qasem är i toppform! I hård konkurrens med för tillfället starke Axel Norén blir löpvillige och kreative Qasems finess avgörande. Just nu är han avgörande för Elfsborgs räkning.

Omgångstipset – omgång 21

GAIS – Kalmar 2-1

Värnamo – AIK 0-2

Mjällby – Halmstad 4-0

Västerås – Sirius 1-1

BP – Elfsborg 2-2

Malmö – Djurgården 1-1

Göteborg – Hammarby 1-3

Norrköping – Häcken 2-4

Ha det fint

// Viktor

Kanske förstår jag mig inte på den där sortens rivalitet. I de klubbar jag har spelat för hade vi inte närmelsevis av den spänning som kan laddas upp i ett rivalmöte. I min bok finns inte det hatet som uppenbarligen finns där i den kokande grytan i Stockholm som är fylld med folk. Banderollen som syntes på läktaren om död och hat gjorde nog ingen glad. Jag är ledsen alla supportrar som bevisligen känner de här känslorna, men jag förstår inte varför man måste bevisa sin lojalitet mot sitt favoritlag genom att hata på något annat? Berätta gärna för mig någon gång om ni ser mig. Jag förstår att barnfamiljer längs långsidorna gick hemåt när det small mot slutet. Fotboll ska vara för alla men många gånger är det inte det, tyvärr!

AIK fick matchen precis dit de ville

Matchen i sig var en uppvisning från AIK:s sida. Inte så mycket rent fotbollstekniskt (jo Pittas cykelspark och Ayaris lilla vrickning till assist) utan snarare i intensitet, närkampsspel, löpmeter, hastighet och långa inkast. AIK:arna var överallt och gjorde livet surt för Djurgården. Kan AIK spela så i alla matcher är det inte många som skulle slå dem. Halvförbannade och påkopplade under 90 minuter. Toppar man med den individuella kvaliteten som finns i laget är de ett riktigt tungt och bra lag. Det är inte bara i derbyt det har sett ut så (även om det var extremt nu) utan i de senaste segrarna har man tydligt kunna se en förändring som jag misstänker Thomassen är mer än nöjd med. Kan det vara så ändå att Gnaget kanske kan utmana om en topp-fyra placering till slut ändå? Inte omöjligt om detta fortsätter.

Alla pratar om det där derbyspöket som Djurgården verkar leva med. Rationellt tänkt borde det så klart inte existera. Varje match är en ny match och historiken borde inte spela en jätteroll. Ändå tror jag alla, inklusive jag själv, märker att DIF inte är sitt bästa jag när det väl gäller att prestera i derbyn. Ingen förstår nog varför det är på det viset men visst är det ett spöke som verkar vara fullt verkligt. Jag har själv spelat mot ett och samma lag många gånger där man förväntas vinna men sällan gör det. Det sitter något i de så kallade väggarna som man inte kan förklara. Historien har en tendens att upprepa sig. Att sen varenda Djurgårdare får frågor om de borde göra saker annorlunda för att bryta mönstret hjälper ju inte till att sudda ut det där spöket. Media gör spöket större än vad det är. Helt plötsligt har det gått från att vara ett halvsnällt Scooby-Doo-spöke till värsta sortens Ghost Busters-spöke. Alla talar om det och då tror jag att man måste tala om det även inom gruppen. Hantera det tillsammans och undvika att var och en hanterar det själv genom att inte prata om det. Jag vet inte hur DIF hanterar det internt just nu, men hur som helst är nog inte lösningen att inte låtsas om det.

GAIS har mycket ett fotbollslag ska ha

Jag diskuterade med någon om den allsvenska fotbollen och när vi pratade om GAIS var vi överens om att de har spelare som springer mycket och med hög hastighet. Gör man det blir man svårslagen. Lagbygget eller snarare truppbygget som den sportsliga ledningen har gjort är genomtänkt. Det finns spelare som kan vara aviga och kluriga (Lundgren framför allt), men grunden är byggd på spelare som gör ett lojalt hästjobb (Henriksson och Milovanovic kommer först upp på näthinnan). Just nu är GAIS på bortaplan en av de svåraste matcherna man kan spela enligt mig och det är nog den finaste komplimang man kan få som lag. Där hämtar minsann ingen tre lätta poäng! De ska snarare vara nöjda om de får med sig en pinne.

Ångestmöte deluxe i botten

På slutet av min karriär fick jag uppleva alldeles för många ångestmatcher för att man skulle kunna behålla sina mentala hälsa på en rimlig nivå. Sådana matcher vill ingen spela om man skulle kunna välja. Att ha ett måste som trycker ner på dina axlar hjälper varken dig själv som individ eller laget att prestera på toppnivå. Sällan har jag träffat på någon spelare som gillar de situationerna och blivit bättre/ vuxit med uppgiften. Vissa klarar däremot av att hantera sina känslor på ett bra sätt medan andra kan bli halvt förlamade.

Västerås stod inte att känna igen mot Kalmar som spelade betydligt tuffare och rakare än på länge. Innan VSK kvitterade såg de lite håglösa och tempofattiga ut. Inte alls samma Västerås som så många gånger denna säsongen lyckats vara bättre än sina motståndare. Kalmar kändes lite hetare och fram till hemmalagets kvitteringsmål gjorde de många saker rätt i förhållande till den situation de befinner sig i. Inga risker togs och bollen skickades in i offensivt straffområde så fort tillfälle gavs. Det tacklades och löptes. Däremot när 1-1 kommer är det som att allt tvivel föddes på nytt hos KFF. När sen Johansson drar in ett kanonskott i krysset med sista sparken är det verkligen ridå ner för bortalaget och glädjefnatt hos hemmalaget. Ibland är marginalerna små och vad det här matchresultatet betyder för de båda lagens framtid kan vi bara spekulera i. Rimligtvis sänker det Kalmar ytterligare i sin tro medan Västerås återfår en tro på att de faktiskt kan lösa ett nytt kontrakt. Som sagt, marginalerna är små.

När ska det lyfta för Blåvitt?

När Billborn tog över kände jag att det skulle bli ett lyft för IFK Göteborg. Men vi väntar fortfarande på det lyftet. Jag tror inte att Blåvitt är ett lag som kommer att vara med i bottenstriden eftersom de gör hyfsat bra prestationer, dock utan att få med sig trepoängare. Däremot är jag ganska övertygad om att de trepoängarna kommer att komma. Grunden är där och i många matcher skapar de både fler och farligare målchanser än sina motståndare. Det sista självförtroendet som bara finns där om man vinner matcher saknas fortfarande till viss del och nu får man slita sig till alla poäng. Lossnar det i en match tror jag att det lossnar ännu mer efter det. De skulle behöva en vinst där de gick ifrån planen med tre gjorda mål och lite sänkta axlar. Spelartruppen är tillspetsad och det finns mycket kvalitet som väntar på att få släppas lös. En förlösande flermålsvinst tror jag är allt som krävs. Lyftet kommer att komma!

Fotboll är viktigt men vissa saker är viktigare

Människor är alltid viktigare än alla prestationer och resultat. Under min karriär har jag sett otaliga människor må dåligt på grund av sin fotboll. Jag har alltid sett till att försöka få dem att må bättre. Ingenting förutom sitt välmående är viktigt när man inte mår bra. När mina lagkamrater har blivit orättvist behandlade eller oschysst bemötta har jag inte alltid vågat säga ifrån till tränare eller annan ansvarig. Däremot har jag alltid funnits där för den person som blivit drabbad. Människor är alltid viktigare än resultat!

När jag löser det tråkiga beskedet om Anders Torstensson inser jag ånyo att fotboll är en lek. En lek som givetvis är viktig men som ändå är obetydlig i sammanhanget. Jag hoppas att Anders (och alla andra där ute med någon form av sjukdom för den delen) får kraft och mod och repar sig. Kämpa Anders!

Omgångens “claimande” – Botheims försök att sno till sig ett mål mitt i sin måltorka var ganska roande. Hårstråna var inte tillräckligt långa och Botheims måldesperation blev väldigt tydlig.

Omgångens övergångshat – Samuel Leach Holms fotbollsspelande kan jag prata mig varm om. Få har det långa hotande passningsspelet i sig som han har. Utan att veta särskilt mycket om vad som hänt på Kaknäs känns det ändå som att DIF tröttnade på honom. Inte bara laget utan även fansen. Hat förtjänar ingen men nog ligger det en hund begraven här någonstans!

Omgångens backar – ibland glömmer man bort de defensiva spelarna i konkurrensen om att bli omgångens spelare. Däremot gillade jag både Eskil Edhs och Sottes försvarsspel i matchen mot Djurgården. Det förtjänar lite uppmärksamhet!

Omgångens spelare – Jag kunde njuta av Gustav Lundgrens vänsterfot under hela matchen mot Halmstad! Två assist och massa fina hotande passningar. En klasspelare helt enkelt.

Omgångstipset – omgång 20

Kalmar – Malmö 1-3

Elfsborg – Göteborg 2-2

Sirius – Djurgården 2-3

AIK – Brommapojkarna 2-1

Häcken – Värnamo 4-1

Hammarby – GAIS 3-0

Norrköping – Mjällby 1-1

Halmstad – Västerås 1-1

Ha en fin vecka

// Viktor

Utan att ha sett Malmös match i Grekland imponeras jag över deras vinst! Skillnaden mellan vinnarna i de europeiska ligorna (om man bortser från de fem-sex största) är inte större än att vi i Sverige kan hävda oss. Likadant har det sett ut för övriga allsvenska lag under detta europeiska gruppspel. Det känns som att vi har lärt oss en del ur ett europeiskt perspektiv och att våra lag har steppat upp gällande tuffhet och cyniskt spel. Jag tippade för ett tag sen att alla våra representanter kommer att nå något gruppspel och jag är både glad för och imponerad över sättet som Malmö, Häcken, Djurgården och Elfsborg har tagit sig an dessa svåra matcher.

Om man ska säga något om PAOK och flera andra lag från andra ligor så är de dock lag som knappt är i säsong och förmodligen inte har hittat den ultimata matchformen ännu. Fördelen av att vara mitt i säsong måste våra svenska lag dra nytta av. Jag vet själv när vi i Heerenveen och AZ gick in i kvalspel till europaspelet och kände oss aningen osäkra på vår fysiska status. En redan kort försäsong blev ännu kortare med ett tidigt kval och man hoppades dessutom att man inte skulle få möta lag från Sverige eller Norge som var i matchform. Fysiskt var de steget före oss även om vi kanske var starkare rent fotbollsmässigt. Men vi vet alla vid det här laget att fotboll är en fysisk sport med många löpmeter och många dueller. Allt kan hända i ett dubbelmöte och ju längre en enskild match pågår desto större fördel får så klart det bättre tränade laget.

Nu hoppas vi så klart att Malmö kan uppbåda en lika stark prestation mot Prag och därmed lyckas vinna även det dubbelmötet. Oavsett vilket svenskt lag som lyckas kvala sig in i något av de olika gruppspelen i europaspelet så är det en vinst för svensk fotboll. Attraktionskraften för hela serien ökar och den ekonomi som på något sätt tillskansas hela allsvenskan är så klart gynnsam när fotbollsvärlden ser ut som den gör. Våra så kallade storlag köper spelare inom allsvenskan och sprider ut pengarna bland övriga lag. Visst brandskattas de “mindre” lagen till och från men i slutänden är det precis så det måste bli.

Mental utmaning

Frågan är om alla lagen klarar den mentala utmaningen som ökat matchspel innebär. Kropparna klarar det utan problem men jag har under min karriär upplevt att det svåraste i sådana situationer är att kunna ladda om mentalt och få fram samma energinivå i match efter match. Hjärnan fylls först med en massa intryck och töms sedan totalt när matchen är över och allt har bearbetats. Man blir trött! Fokuset kan skifta och även att man vet hur man bör göra för att säkerställa sin återhämtning både fysiskt och mentalt är det svårare än man kan tro att praktiskt genomföra. Man är trött men har svårt att sova. Ofta är man hungrig men har svårt att få i sig så mycket mat som man behöver. Jag hoppas att tränarna kan känna av sina trupper och göra små förändringar som är nödvändiga från match till match i det tajta schemat.

Allsvenskan då?

Hammarbys vänstersida med Pinas, Touré och Besara stod för det mesta i offensiv väg i hemmamatchen mot BP. Framför allt (jag vet att jag har sagt det innan) imponeras jag över Besaras förmåga att trä in passningar i farliga offensiva ytor. Han är riktigt vass! Har man dessutom lite lekkamrater som är i form så mynnar det även till och från ut i mål. Bajens första mål är oerhört snyggt med så kallat play and go-spel. Precis så vill man att fotboll ska spelas! Man spelar bollen framåt i planen och tar själv en ny offensiv position. Löpningar bakifrån in genom motståndarnas linje är svåra att försvara och speciellt om dessa löpningar kommer från backar. Då blir det nästan som ett räknefel för motståndarna eftersom anfallare sällan löper med hela vägen ner och försvarar.

Det andra målet de gjorde gick så snabbt att ingen riktigt hann med. Erabi vann boll, Besara genomskärs-passade direkt och Touré avslutade kvickt. Det tafatta agerandet av BP:s mittfältare gjorde ju tyvärr att deras backlinje var allt annat än förberedda på den kontringen. Backlinjen trodde att de hade vunnit bollen och var då på väg framåt, för att sedan överraskas av Besara och Touré. En liten ros bör också gå till Erabis uppoffrande spel. Speciellt i just den situationen men också under hela tiden han är på planen. Han lyckas inte superbra i spelet med bollen denna gången, men utan den är han en ständig flisa under motståndarnas fötter.

Även Hammarbys försvarsspel bör kraftigt ifrågasättas vid alla tre målen! Visst, första målet är oturligt och sådana saker händer då och då. Ingen större skugga kanske ska falla över någon där egentligen. Däremot är det svårbegripligt hur ensamma BP:s spelare kunde bli både vid 3-2 och 3-3. När Fofana går ut mot kanten för att bryta Jakobsen innan 3-2 gör han det totalt ensam. Kanske ett felaktigt beslut av honom, men var är alla andra som kan täcka upp? Likadant vid 3-3! Fofana går upp i press högt upp i planen och ett hål bildas bakom honom. Victor Eriksson luras med en aning av en BP-spelare och kvar står Vasic helt sopren! Antingen är det Hammar eller Johansson Schellas som är nere i egen backlinje och borde absolut täppa igen den luckan bakom Fofana. Istället joggar denne någon i lugn takt ganska långt bort från spelet och verkar inte ha speluppfattningen on point den här gången. Onödigt minst sagt och två poäng bortslarvade. För sett till hela matchen var Hammarby bättre än Brommapojkarna.

AIK är på vinnarspåret

Visst är det så att AIK ser bättre ut igen? Energinivån har lyfts och i matchen mot Mjällby fick de ofta bra betalt för sin höga press. När bollvinsterna kommer högre upp i planen blir givetvis avståndet till motståndarnas mål kortare och man får färre motståndare att ta sig förbi. När man dessutom har så pass vassa spelare framåt kan det alltså skapas farligheter ganska enkelt. Även om målet Modesto gjorde förmodligen var offside, var det av högsta klass. Kvaliteten i rörelserna, assisten och avslutet är på en väldigt hög nivå och förhoppningsvis ur ett AIK-perspektiv kan nye tränaren lyckas få fram ännu mer av just det när de nu spelar på det sätt de gör, löpvilligt och framåtlutat.

Ayari fick chansen från start igen och tog den! Rörlig och finurlig. Lamine Fanne hade ingen lyckad dag på mittfältet och slog bort fler enkla passningar än jag sett honom göra någon gång tidigare. Trots det gör han ett hästjobb och ger andra spelare chansen att göra det de är bra på. Och Nordfeldt fick göra en avgörande räddning som gav laget tre poäng. Viktigt så klart!

Trupperna förändras

Stensson lämnar Sirius och går till Djurgården. Leach Holm har hamnat på sniskan och lämnar för Häcken. Widell Zetterström ses snart i England och Värnamos Hasic går till balkanfotbollen. Mucolli har skadat korsbandet och missar resten av säsongen. Elfsborg värvar Holten medan Sirius värvar en georgier. Kalmar säljer sin bäste poängplockare Trenschow till Heerenveen och Rinne är tillbaka i allsvenskan.

Enligt mig är det ganska mycket som händer i trupperna just nu och som utomstående gillar man ju det. Lite ut med det gamla och in med det nya. Förhoppningar skapas kring nyförvärv och förväntningar kanske sänks när spelare lämnar. När man spelar i ett lag och truppen börjar bytas ut skapas alltid en viss oro. Nya relationer ska skapas och hierarkier målas delvis om när nya individer kommer eller gamla går. Jag minns tillfällen när det har kommit spelare till laget jag spelat i med som hade ett hyfsat CV där man efter en träning kunde se att han egentligen var ganska dålig. Suck! Andra gånger har det kommit väldigt extroverta personligheter som förändrat hela omklädningsrumsdynamiken efter en dag (både positivt och negativt). Med andra ord är alla förändringar intressanta och får följdeffekter. Ibland större än man tror.

Norrköping och Sirius är inne i zonen

Fjärde raka för Peking och man måste imponeras av vändningen som laget stått för. Inte bara poängmässigt utan man kunde redan efter första vinsten mot Halmstad för ett par veckor sedan se en spelmässig förändring. Inget gavs bort lättvindigt och offensiven lutade sig mot Totte Nyman och hans förmåga att vara farlig inne i boxen. Bollar smälldes in i straffområdet som det inte riktigt gjorts innan. Segern i matchen som följde mot Kalmar var rättvis och uddamålsvinsterna mot GAIS och Västerås visar på en scenförändring som laget och staben säkerligen har jobbat hårt för. I elitfotbollen blir man bedömd på sina resultat och sällan för sina prestationer, men i fallet Norrköping tycker jag faktiskt att de båda går hand i hand. I takt med de förbättrade prestationerna har också poängen trillat in.

Sirius i sin tur verkar göra mål på allt och på många olika sätt. En lång boll där en anfallare rinner igenom. Ett inlägg som trycks dit. En frispark eller en straff. Just nu vill man verkligen inte möta Sirius! Offensiven är varierad och effektiv och defensiven är solid där ganska få misstag görs för tillfället. IFK Göteborg har en tuff uppgift framför sig i nästa omgång. Särskilt eftersom de inte riktigt har flytet på sin sida just nu.

Många lag ser ganska starka ut

Det är väl egentligen ingen hemlighet att mina sympatier är hos Kalmar FF. Ur det perspektivet är det jobbigt att se att många andra lag som slåss om poäng i den regionen är ganska bra. Jag vet inte om nivån på allsvenskan har varit så hög någonsin. De lag som anses vara sämre är inte alls sämre! Västerås ligger sist men är absolut ett bra lag och svåra att möta. De spelar med fart och fysik och skapar ofta många chanser. Däremot har de svårt att förvalta lägena de får och släpper in lite för billiga mål till och från. Värnamo spelar fin fotboll och även om de ibland blir lite för mycket sidledsspelandes har de spelare framåt som kan avgöra matcher. Med andra ord är de också ett lag som man inte lättvindigt tar poäng emot. BP och Sirius är vassa och gör mål på flera olika sätt och kan aldrig räknas bort i matcher trots att de ligger under. Norrköping och Blåvitt har kvaliteter för att positionera sig högre upp men får inte riktigt till det fullt ut. Men plötsligt gör de kanonmatcher och slår vilket lag som än ställs i deras väg. GAIS är oerhört noggranna gör sällan en dålig match. De är inte heller rädda för att anpassa sitt spel en del efter motståndarna och därmed göra det svårt för dem istället för att enbart spela på sina egna styrkor. Halmstad och Kalmar har det nog jobbigast just nu ändå och sliter en aning med självförtroendet. Det kommer att bli ett getingbo i bottenregionen hela vägen in i november. Hujedamej!

Omgångens kanon – Höög Janssons pangträff i 90:e minuten symboliserar Norrköping just nu. Ursnyggt mål och man älskar alltid en fin vänsterfot!

Omgångens segaste – Matchen i Göteborg var inget att skriva ramsor hem om. Blåvitt och Värnamos 0-0 var en ganska trött tillställning.

Omgångens genomklappning – Kalmar tål inte motgångar just nu. Självförtroendet lyser med sin frånvaro och efter att Sirius gjorde första målet föll laget samman och släppte in två mål till inom loppet av några minuter. Uppförsbacken börjar bli brant!

Omgångens spelare – Nahir Besara låg bakom det mesta för Hammarby. Även utan att hamna i målprotokollet är han för mig den som stack ut allra mest!

Omgångstipset – omgång 19

Göteborg – Sirius 1-3

Malmö – Norrköping 2-0

Värnamo – Hammarby 2-1

Västerås – Kalmar 4-2

Djurgården – AIK 1-2

Mjällby – Elfsborg 1-0

Brommapojkarna – Häcken 2-3

GAIS – Halmstad 2-0

Ha det fint

// Viktor

Bajen har hittat momentum

Någon nämnde att jag inte kommenterat Hammarby på ett tag och jag inser att det nog stämmer. Trea i den allsvenska tabellen gör dem lite till en överraskning när mer än hälften av matcherna har spelats. Mot Kalmar var de i stunder riktigt vassa! I närhistorien har Hammarby inte presterat toppfotboll på naturgräs och med andra ord inte fått med sig jättemånga poäng ifrån de matcherna. I söndags kunde man inte se något av det spöket.

Hellberg har lyckats sätta sitt grundspel och till skillnad mot den svajiga säsongsinledningen kan de nu hålla ut i sina prestationer. Då var de väldigt mycket upp och ner i såväl beslutsfattande som i arbetsinsats. Nu spelar de en fotboll som ser enkel ut. Risktagningen är betydligt mindre och det gör att de kan få ett lugn i sitt spel. Man måste inte spela bollen kort till varje pris och samtidigt har deras passningskedjor och mönster uppgraderats med tiden. Spelarna vet helt enkelt bättre vad som förväntas av dem i olika situationer och då skapas en trygghet, vilket är väldigt skönt att kunna luta sig emot. Även om man råkar hamna i underläge under en match vet man att man är bra och kan skapa chanser. Den känslan är A och O för att kunna vinna flera matcher i följd. Förvisso, släpper man inte in några mål (vilket inte Bajen gör för tillfället) innebär det att man inte behöver jaga ikapp.

Uppgradering i truppen

Om vi talar klarspråk så är även nyförvärven en uppgradering gentemot sina föregångare. Warner Hahn är en toppmålvakt och är för tillfället en lugnare och tryggare sista utpost än vad Dovin är. Målvaktstekniskt har Dovin potential till att bli hur bra som helst, men tittar man på Hahns förmåga att leda bakifrån är han en tillgång till laget. Samma sak gäller egentligen Eriksson. Kurtulus har stor potential i flera olika delar av spelet som Victor Eriksson förmodligen inte kan nå upp till nivåmässigt, men den gode Eriksson sprider ett lugn runt sig. Dessutom kan han Hellbergs spel och är en ledare i sitt sätt att agera. Slutligen är Toure hellre en spelare man har i laget än Djukanovic. Djukanovic är otroligt bra i det offensiva spelet när han får spela på sina villkor, men Toure är en tillgång för laget även i defensiven. I matchen mot Kalmar var han ständigt ett hot framåt men även arbetsvillig defensivt. Hans potential är också ovanför den allsvenska kontexten.

Sen är det ändå så att laget förmodligen över tid mer eller mindre står och faller med en spelare. Nahir Besara är ledaren som ständigt presterar. Loket som drar resten av tåget. Hans förmåga att hitta ytor (eller skapa dem för den delen) är outstanding. Alltid står han redo i den bortre ytan framför motståndarnas backlinje. Om bollen är på högersidan finns han centralt lite till vänster för att kunna ställa till oreda i motståndarlinjerna när hans eget lag lyckas vända över spelet på den kant han befinner sig. Lugnet han har när bollen väl kommer till honom är också imponerande. Han kan både göra mål själv och slå hotande passningar. Skulle han försvinna under en längre tid tror jag att Hammarby skulle bli ett betydligt sämre lag! Kanske är han den som betyder mest för sitt lag i hela allsvenskan.

I söndags var de både etta och tvåa på bollarna, vilket alltid är ett måste om man ska kunna skapa press på motståndarna. Kalmar kom egentligen aldrig ur Hammarbys grepp och när Tekie sköt in 0-1 kändes det som att Bajen säkrade sina tre poäng. Mycket kan dock förändras under en halvtidsvila när tränare får tid att korrigera taktiska delar av spelet, skälla på sina spelare om deras engagemang fattas och får chans att göra byten. Med det i åtanke kanske Kalmar borde ha kommit ut starkare i andra delen av matchen, men det blev snarare tvärtom. Hammarby ökade farten ytterligare och tog verkligen ett rejält tag om den där taktpinnen. Vagic gjorde en stark prestation matchen igenom. Toure sköt med både högern och vänstern och när Besara innan 0-2-målet hoppar över bollen så att Pinas kan raka in den så ser man vilket självförtroende Hammarby spelar med för tillfället. I ärlighetens namn trodde jag nog inte att Bajen skulle gå så bra som de gör. De har överraskat positivt.

Giftiga BP och vassa Sirius

Två lag man inte vill möta nu är BP och Sirius. De skapar chanser på olika sätt och är dessutom duktiga på att sätta dit dem. BP sköljde över HBK! 1-0 målet var givetvis olyckligt ur ett Halmstad-perspektiv då det kom redan efter 25 sekunder och i form av ett snyggt självmål. Såna mål sätter tonen på matcher! Brommapojkarna fick energi och spelade rörligt och finurligt. Vasic och Fritzson är ständigt inne i offensivt straffområde och intar där ofta bra positioner. När Fritzson kommer löpande från mittfältet är han svår att fånga upp och inte sällan får han lägen att göra mål. Dock är det största hotet från BP-håll Adam Jakobsen! Orädd, villig att utmana, går rakt mot mål och skjuter eller slår in bollen mot medspelare. Han är ett riktigt fynd.

I Värnamo var det absolut så att hemmalaget förde spelet mot Sirius. Värnamo klagade lite på sig själva under halvtidsvilan men jag tycker att de faktiskt var rätt bra matchen igenom. De spelade snabbt och med energi. Tog sig upp till sista tredjedelen på olika sätt och kunde både skapa skottlägen och inläggslägen. Trots det gjorde Värnamo bara två mål och Sirius fyra! Sirius är inne i en period där de gör mål relativt enkelt. Ständigt farlige Joakim Persson gillar man ju som åskådare. Slänger sig in i situationer och känslan man får av honom är att han verkligen tror på att han kan göra mål från en dålig vinkel eller komma förbi sin motståndare i en mot en-spelet. Han vågar misslyckas och därför lyckas han också ganska ofta. Nu har han bra hjälp av både Ljungberg, Milleskog, Salech och Heier. Sirius offensiv är spetsig just nu och när dessutom Tånnander och Jeng briljerar bakåt så blir Uppsala-laget svåra att möta.

Jag tyckte synd om Blåvitt!

IFK Göteborg har verkligen inte det där lilla flytet man behöver för att ta sig ur en sämre trend. På Tele2 mot Djurgården gjorde de en kanoninsats och förtjänade tre poäng. Presspelet satt precis som det skulle. Backlinjen vågade trycka upp trots att de inte besitter Usain Bolt-speed. De höll laget kompakt och gjorde det väldigt svårt för DIF att få igång något vettigt spel. Wendt som mittback var ett lyckodrag och även om Svensson och Wendt inte är de snabbaste så kommer de lösa oerhört många situationer på rutin. Dessutom har de båda två en taktisk förmåga av högsta allsvenska klass, vilket gör att de förstår tidigt när de kanske kan hamna i problem. Då kan de tidigt ta beslut som förekommer de eventuella problemen.

När man ligger risigt till i tabellen och samtidigt söker efter kontinuitet i prestationer för att ta poäng så känns det oerhört tufft att släppa in ett kvitteringsmål i sista minuten. Särskilt med tanke på att man denna gång förtjänade tre poäng! Visst kan man alltid ta med sig prestationen som sådan in i en framtid och vara nöjd med den, men det är poängen man vill åt. Man vill vinna matcher! Man skiter ibland i hur det ser ut ute på planen så länge man får de där tre poängen med sig hem i ryggsäcken. IFK kan säkert glädjas en aning åt sin prestation men tro mig när jag säger att de hellre hade vunnit än att spela bättre än Djurgården på Tele2. Jag lider med Blåvitt denna gång.

Europaspelet

Svenska lag i Europa har ofta blivit lite halvbra. Ett lag har kanske kunnat kvala in i någon av de tre turneringarna. I år har jag lite större tilltro till våra svenska lags prestationer på kontinenten. Häcken har sett starka ut och har ett spelarmaterial som kan ta dem i gruppspelet. Elfsborgs direkta spel och hänsynslösa inställning kan mycket väl ge dem en plats i något av gruppspelen. Malmö har massa erfarenhet sen tidigare år och nu får de äntligen slå lite ur underläge när de möter PAOK. Jag tror det kan passa MFF utmärkt! Djurgården har den enklaste lottningen och kommer de upp i en bra prestationsnivå så kommer de ta sig till ett gruppspel, det är jag övertygad om. Det jag vill säga är att jag verkligen gillar det jag ser av våra svenska lag ute i Europa. Jag tror att alla lagen når något gruppspel i år!

Omgångens skönaste – Thomassens första seger som AIK-coach måste ha varit underbar. Kan det vara så att det ska peka uppåt nu?

Omgångens läckraste – Besaras överhopp innan Pinas skickar in 2-0 är läckert. Närvaron Besara har är total och han gillade verkligen själv sitt drag eftersom han springer och firar lite i sin egen värld direkt efter.

Omgångens smygare – Joakim Persson smög in vid bortre stolpen två gånger om och skickade in bollen i nät efter fina inlägg av Stensson. Smygare var ordet.

Omgångens “bortre stolpe” – I hård konkurrens med Joakim Perssons “bortre stolpar” så smög även Thomas Santos upp vid bakre stolpen och dundrade in en volley. Snyggt så det förslår och nästan matchvinnande.

Omgångens spelare – Adam Jakobsen fastnade på min näthinna! Stark, rivig och direkt. Riktigt bra!

Omgångstipset – omgång 18

Norrköping – Västerås 0-3

Halmstad – Malmö 1-2

Göteborg – Värnamo 3-2

AIK – Mjällby 1-1

Elfsborg – GAIS 2-2

Sirius – Kalmar 3-1

Häcken – Djurgården ?

Hammarby – BP 4-3

Ha en fin vecka

// Viktor