Blåvitt tog en trea till av bara farten
Kamratmötet i Norrköping slutade med en bortaseger för Blåvitt. Båda lagen har haft tuffa perioder under året men jag tycker att för tillfället ser båda lagen ganska stabila ut rent organisationsmässigt. Norrköping har förvisso inte vunnit i allsvenskan på länge men i själva spelet gör de många saker ganska bra. Till skillnad mot i våras då de var ihåliga och hade för långa avstånd mellan spelarna så ser helheten betydligt bättre ut nu. Sen finns det så klart saker som måste förbättras för att de ska kunna titta uppåt i tabellen. Precis som flera andra lag som harvar i ligans nedre regioner har de inte riktigt självförtroendet att ta yta när den ges. Istället väljer man ofta det enkla alternativet att kika i sidled eller bakåt. Resultatet blir då att man får anfalla mot ett samlat och uppställt försvar istället för mot färre antal spelare.
I förlusten mot Göteborg fanns det ändå tillräckligt med lägen för att kunna göra mål. Det är vid de tillfällena man märker att Nyman saknas. I själva spelet märks det kanske inte så mycket, men i straffområdet är han på rätt plats och har kvaliteten till att trycka in bollar i mål. Han behöver spela för att Norrköping återigen ska kunna komma på vinnarspåret och inte behöva dras in i kampen om nedflyttning på allvar. Nu väntar svåra möten med BP och Värnamo och någon av dessa matcher måste man vinna.
Jag är 99 procent säker på att IFK Göteborg i och med segern i Östergötland klarar sig undan såväl nedflyttning som kval. En bra prestation mot Gais följdes upp med en stark bortamatch mot Norrköping. Men ändå är det den där lilla turen och det där extra självförtroendet som behövs för att segrar ska börja trilla in. Segrar föder segrar och även om Norrköping inte var sämre än Blåvitt så tror jag att IFK Göteborgs seger mot Gais senast gjorde den lilla skillnaden som vägde över till deras fördel. Ni ska se att de lyckas slå fler lag nu av bara farten, trots att de har ett tufft spelschema på pappret.
Innan den matchen lämnas åt historien så måste man ändå lyfta något om Norrköpings oflyt med domsluten på senare tid. Man brukar säga att det jämnar ut sig men jag är osäker på det. I matchen mot HBK fick de ett regelrätt mål bortdömt på grund av hands. Mot Sirius i torsdags hade de en boll över linjen som inte dömdes inne. Senast borde de fått en indirekt frispark efter det att Gustav Svensson ganska uppenbart passat hem bollen till målvakten som i sin tur tog upp den med händerna. Sådana domslut kan få konsekvenser i en tät bottenstrid så klart. Samtidigt så kanske Dino Islamovic borde ha fått en straff med sig och sitt Kalmar vid ställningen 1-0 mot Djurgården. 2-0 där och matchen blir helt annorlunda. Alla lag kanske kan hitta tillfällen då de blivit bortdömda, men på senare tid är det uppenbart att Norrköping fått lida för andras misstag.
Europaspelet tog ut sin rätt
Lagen som kämpade i europaspelet i torsdags fick en tydlig reaktion under helgens allsvenska drabbningar. Elfsborgs fina förlustfria svit i allsvenskan kom till ett slut när man blev överkörda av ett finurligt Sirius. 4-1 talar sitt tydliga språk. Givetvis kan man skylla den här förlusten på urladdningen hemma mot Roma. Spelare, ledare, fans och resten av staden Borås kunde inte sluta le efter den blytunga segern i torsdags. Elfsborg gjorde en kanoninsats och bjöd inte Roma på många bra lägen. Jag misstänker att det firades en del efteråt och den mentala urladdningen som kom med segern gick inte att återhämta sig ifrån innan matchen i Uppsala drog igång.
Fotbollsspelare är bara människor och som alla andra har man inte alltid sin bästa dag på jobbet. För publiken kan det så klart vara frustrerande att se sitt favoritlag underprestera och undra vad fan de håller på med. Ibland är svaret på den frågan inte längre bort än att för tätt matchande tar energi. Jag vet att jag har skrivit det tidigare, men det är inte fysisk energi det tar utan snarare mental. Med den erfarenheten jag har från tätt matchande och en blandning av serielunk och europafest så vet jag att man som spelare ibland hoppas att vissa matcher ska “lösa sig”. Då menar jag att man hoppas att någon i laget kan ta ansvar så man själv kan fokusera på enbart sitt. Tyvärr är inga lag i allsvenskan så dåliga att man som topplag kan vinna på 85 procent av sitt max.
Fråga även Malmö och Djurgården om just det. Båda mötte bottenlag på hemmaplan och normalt sett ska både Värnamo och Kalmar givetvis åka ifrån de här typerna av bortamatcher i detta kritiska läge av säsongen med en förlust i bagaget. Även i de två matcherna såg man tydliga tecken på att europamatchandet spelar roll för prestationerna. Resandet tar energi! Förändringar av rutiner och nya platser tar energi! Matchandet påverkar så klart och bristen på normal träning gör sig till slut påmind. Nu känns det som att jag letar ursäkter till helgens svaga prestationer, men visst är det så att man som lag och spelare inte kan vara på topp hela tiden. Värnamo och Kalmar kunde fokusera på en sak under många dagar i förväg medan Djurgården och Malmö behövde fokusera på många fler under samma tidsperiod. Med andra ord var det ett tacksamt läge att möta Malmö, Djurgården och Elfsborg. Nu däremot får alla de tre lagen lite välbehövlig paus där de kan samla kraft och förbereda sig inför både den allsvenska slutspurten och spelet i Europa.
Vikman och Walta
Något att ta med sig från matchen i Uppsala är Leo Waltas och Adam Vikmans prestationer. De två fungerar väldigt väl ihop och båda två är skickliga fotbollsspelare. Motståndarna får inte riktigt grepp om dem och sättet som Vikman spelar fram Salech till 1-1 är fenomenalt. Vilken passning! Man trodde att Stensson betydde mycket för laget Sirius men jag vill påstå att det de har nu nästan är bättre. Det ska bli intressant att se hur dessa två unga herrar utvecklas framöver och om Sirius kan behålla dem.
Halmstad får svårt att överleva
Halmstad bjöds på lägen mot Hammarby. Sett till helheten och spelet så förtjänade Hammarby de tre poängen men HBK kunde absolut ha fått med sig mer. Agnero har blivit lite av en injektion för Halmstad på senare tid. Även om han har missat en hel del lägen så är han jobbig för motståndaren att möta. Stark och aktiv. Det vill nästan till att han gör mål från ingenting om Halmstad ska klara kontraktet. Mot Bajen bjöds han på ett friläge som han borde ha förvaltat bättre. Eller rättare sagt, han måste göra mål på ett sådant läge för att laget ska kunna ta poäng. Man har inte råd att missa hundraprocentiga lägen i den situation som laget befinner sig i. Nu kämpade hallänningarna väl men utan att få med sig något tillbaka till västkusten. Det räcker inte. Nu har de fyra oerhört svåra matcher kvar; Sirius, Häcken, Djurgården och AIK. Förmodligen hamnar Halmstad under det där vidriga nedflyttningsstrecket.
Västerås är nu officiellt avsågade. De hämtar inte igen så många poäng på så få matcher. Kalmar behöver ta poäng och jag tror de kommer att ta tillräckligt med poäng för att ta sig förbi HBK. Mjällby, BP, Blåvitt och Häcken känns inte som övermäktigt motstånd just nu. Värnamo är det lag som spelar bäst av bottenlagen och inte heller deras spelschema ser omöjligt ut. Alltså blir det Västerås och Halmstad som åker ur och Kalmar kommer få rikta in sig på kval. Om de där ställs mot Öster så blir det verkligen spänt nere i de småländska skogarna. Ett riktigt mardrömskval ur en KFF-synvinkel!
Häcken har täppt igen
Häcken gjorde en kanoninsats mot AIK i Solna. Hemmalaget hade som bekant radat upp segrar och enligt mig var de klara favoriter i mötet med BK Häcken. Tvärtom mina antaganden så var bortalaget klart bättre sett över hela matchen. AIK hade sina perioder då de var starka. Nordfeldt tog en taktisk time-out och satte sig ner för att laget skulle kunna prata ihop sig. Så länge det är tillåtet ser jag inga fel i just den delen av spelet, även om man likaväl kunde få ta en time-out då istället. Ge tränaren två minuter med laget en gång under matchen så de kan bryta ett momentum eller försöka förändra matchbilden på något sätt. Jag tror inte det hade stört själva matchupplevelsen nämnvärt om man bara fick göra det en gång per match.
Nu fick AIK lite nytänk och kunde justera sitt spel i slutet av första halvlek och hade då en stark period. Även i sin forcering efter 0-2 var AIK ganska starka och skapade några farligheter genom Andersson och Guidetti. Men som sagt, Häcken vann rättvist och kunde för andra matchen i rad hålla nollan.
Häckens mittfält var fenomenalt och som åskådare kunde man njuta av Gustafssons klackar, Rygaards finess och Amanes fina bollbehandling. När de tre spelar på den nivån finns det inget bättre mittfält i allsvenskan. Då håller de väldigt hög klass. De hittar bra ytor, kan spela sig in i de ytorna och såra motståndarna därifrån. När de dessutom är bra i defensiven (vilket de var i söndags) så finns det inte mycket att anmärka på. Lägg till anfallstrion med Youssef (10 mål i höst) i spetsen så förstår ni att Häcken har underpresterat tidigare under året.
Framför allt är nog nya tränarstaben nöjd med att laget håller tätt bakåt. Visst släpper de till en del lägen fortfarande, men inte alls på den nivån som tidigare. Backlinjen blir inte alls lika utsatt som för några omgångar sedan och man tar heller inte riktigt lika stora risker i passningsspelet allra längst ner i banan. Man bjuder inte på något onödigt. Häcken kommer säkert kunna klättra några placeringar i tabellen men i det stora hela tror jag hisingslaget är väldigt besvikna över hur detta året artade sig. De borde absolut ha varit med i racet om andraplatsen.
Vasic toppar alltså skytteligan
Min son ville ta ut Vasic i någon form av drömelva eller liknande innan säsongen drog igång. Jag var mer skeptisk och sa att han gör säkert något mål då och då och att det snarare fanns bättre alternativ. Tji fick jag! Vasic leder alltså skytteligan efter 26 omgångar och kommer med stor sannolikhet vinna den på ca 20 mål. Otroligt bra gjort av honom! BP är inget topplag även om de är ganska bra på att skapa målchanser. Det gör prestationen ännu större. Han har visat att han är livsfarlig i luftrummet och att han har näsa för att hitta tap-ins. Senast visade han att han kan ta emot, vända bort en försvarare och stänka upp bollen i nättaket. Självförtroendet är på topp och jag unnar honom verkligen den här framgången. Nu valde min son att inte ta med Vasic i sin elva bara för att jag gav råd om annat. Om han hade struntat i mitt råd hade han säkert vunnit den där drömelvan. Vasic som skytteligavinnare är minst sagt oväntat!
Omgångens hemåtpass – Svensson räddade ett baklängesmål och kanske var det inte alls en tanke att målvakten skulle plocka upp bollen med händerna. Däremot borde det så klart blivit blåst för hemåtspel. Konstigt var det hur som helst.
Omgångens assist – Jag tror att jag har förstått det rätt om säger att Erabi gjorde sin första allsvenska assist mot Halmstad. Åh vilken assist! En karatespark som mycket väl avvägd gjorde så att bollen hamnade framför Toures fötter. Sylvasst av Erabi!
Omgångens mest saknade – Tychosen och Fanne saknades verkligen i AIK. Det trodde man inte riktigt. Tychosens korkade utvisning i samband med derbyt blev dyrköpt och Fanne har verkligen vuxit ut till en kugge i AIK:s centrallinje. De behövs!
Omgångens målvakt – Han kritiserades av Hellberg men räddade återigen Hammarby. Warner Hahn är en klassmålvakt! Ingen kan påstå något annat.
Omgångens spelare – Mål och magisk match i en svår bortamatch. Simon Gustafson var utomordentlig på nationalarenans halvdassiga gräs. Vilken spelare!
Nu väntar ett landslagsuppehåll igen och vissa får slicka såren medan andra får försöka bibehålla momentum. Avslutningen kommer att bli spännande! Kampen om andraplatsen och bottenstriden kommer att pågå hela vägen in i mål. Den som lever kommer att bli varse vart det här kommer att ta vägen. Ovisst var ordet.
Ha en fin vecka
// Viktor