Varför gick de inte för det?

Kampen om topplatserna blev aldrig riktigt intressant. Halmstad åkte på en utvisning redan i den första halvleken och tätt därefter gjorde AIK både 2-1 och 3-1. Over and out! De kunde paradera in i mål och därmed säkra den där eftertraktade tredjeplatsen. En på många vis oerhört stark prestation med tanke på hur säsongen artade sig. Som sagt flera gånger tidigare så kan man tacka Thomassen för den uppryckningen. Han kom in och förändrade ett mediokert lag till att bli en vinnarmaskin. Det ska bli oerhört intressant att se hur klubben tar sig an det här uppehållet nu när man vet att man ska spela europeiskt cupspel 2025.

Givetvis behöver truppen breddas och spetsas. Tongivande spelare som Fanne och Milossevic kommer inte att finnas kvar i truppen. Frågan är om Pittas blir kvar med tanke på de kvaliteterna han besitter. En målgörare och en hårt arbetande forward i en och samma person. Med andra ord har Berntsen både en utmanande och en kul tid framför sig. Om de ska värva från allsvenskan borde de kika på Vikman eller Walta i Sirius eller Wenderson från Värnamo. Kanske HBK:s Vinicius eller BP:s Jakobsen. Bra spelare som kan göra nytta både som bredd och spets. Däremot ställer jag mig tveksam till Milosevic avsked. Många av er har redan tagit del av mina tankar kring det beslutet, men jag vill återigen fastslå att det finns så mycket mer än bara en bra fotbollsspelare i Alexander Milosevic. Avskedet förändrar gruppdynamiken, vinnarmentaliteten och laghjärtat. I min värld borde det finnas en väg tillsammans även om den vägen blir annorlunda mot vad den har varit 2024. Hjältar bär inte alltid cape, så med andra ord är jag inte säker på att AIK vet vilka superkrafter som de går miste om.

Djurgården avslutade säsongen på ett fint sätt och även om de förmodligen inte är nöjda med en fjärdeplats är det nog den de förtjänar. 2024 är en missräkning men långt ifrån ett misslyckande. Djurgården är både som lag och förening på en bra plats. Sommarfönstret försvagade dock laget för mycket i år. Framför allt var det fart och finess som försvann. Dahls och Bergvalls dynamiska kvaliteter gick inte att ersätta och laget såg mer tungt och trött ut ju längre säsongen led. Matchen mot Norrköping blev trots det en fin avslutning för både spelare och publik. Den var mer fartfylld än på länge och i sina bästa stunder är Dif så klart ett väldigt bra lag. Nu får de chansen att slicka såren och komma igen till 2025. Jag tror att de mår bra av att förnya och föryngra. Det ska bli spännande att se hur de tänker kring tränarfrågan och med vissa spelare som har varit där under en längre tid. Vissa äldre spelare kommer nog att få leta nya klubbar. Min misstanke är att Kalle Karlsson kommer att värvas in och att han kommer att bidra med en ny filosofi som kommer att gynna framför allt lagets fart i anfallsspelet.

Kvalstriden blev nästan lite avslagen

IFK Göteborg var sämre än Mjällby på Strandvallen. Istället för att ifrågasätta Blåvitts prestationer är det roligare att kika på hur väl Mjällby har utvecklats under året. Tidigare har de enbart spelat ett kompakt försvarsspel och satsat på kontringar eller fasta, ett ganska simpelt spel med andra ord. Numera ser man en tydlig strategi i bollinnehavet där man är väldigt modiga och spelar med en självklarhet. Röjkjaer är en lirare och motorn. Mittfältet kompletterar varandra väl där Jesper Gustavsson är ankaret och Viktor är löparen. Wingarna är framför allt bra offensivt numera. Stroud har blivit en succé med sina mål och assists. Han kommer absolut inte spela sina hemmamatcher på Strandvallen nästa säsong. Backlinjen är både tuffa och placeringssäkra där man har en tydlig ledare i Tom Pettersson. Man kan inte annat än imponeras av femteplatsen och vad Torstenssons stab har gjort för föreningens utveckling. Bravo!

1-0-vinsten var i underkant i säsongsavslutningen. Det blev en konstig avslutning på matchen där Maif försökte fördriva tid i offensiva hörn medan Blåvitt till slut var nöjda med 0-1. Inget hände! Visst levde kvalstriden hela vägen in i slutminuterna men den fick aldrig någon ordentlig nerv. Särskilt eftersom Värnamo mest joggade runt på Finnvedsvallen! Jag ställer mig starkt frågande till hur de agerade under de sista 10-15 minutrarna. De låg på kvalplats och hade absolut inget att förlora, men ändå kom det aldrig ens ett försök till att avgöra matchen. När de fick inkast på defensiv planhalva gick de för att hämta bollen och tog god tid på sig i varje moment. De pressade inte högt eller med fart för att få till ett misstag och en enkel målchans. Vad höll de på med egentligen?! Jag fattar fortfarande inte. Desperationen att slippa kvala borde ha varit superintensiv!

Nu får de spela ett ovisst kval mot Landskrona. I min bok är Värnamo ett klart starkare lag än Bois och bör klara kontraktet efter att dubbelmötet har spelats. För under själva matchen (innan slutskedet) mot Elfsborg var Värnamo ganska bra. De är i grunden just nu stabila och absolut inte det tredje sämsta laget i allsvenskan. Defensiven har stabiliserats och i offensiven skapar de ganska många lägen. Kalou, Thern, Zeljkovic, Engvall, Wenderson och Le Roux är bra allsvenska spelare på alla sätt. Jag misstänker att Landskrona får svårt att hålla emot när smålänningarna sätter fart. Men alla vet att nerver och stress kan ändra förutsättningarna ganska radikalt. Vi får se hur väl Värnamo hanterar känslan av att ha allt att förlora. Ingenting kan tas för givet även om de är dunderfavoriter mot ett ganska osäkert skånelag.

Jag vet själv hur det är att kliva in som favoriter i ett kval. Två år i rad fick vi kvala negativt med Kalmar. När man har allt att förlora målar man, hur ogärna man än vill det, upp mardrömsscenarion i sitt huvud. Tänk om vi förlorar, vad händer då? Det blir nästan pinsamt om man som allsvenskt lag tappar mot ett superettangäng. När J-Södra tog ledningen mot oss 2020 hade de ett otroligt mentalt övertag. Om inte Lucas Hägg gjort en kanonräddning för att undvika 0-2 och om inte Jönköping hade gjort självmål tätt efter så tror jag att vi hade misslyckats att hålla oss kvar. Marginalerna är små och momentumet i matchen spelar stor roll. Jag önskar inte någon att få uppleva ett negativt kval. Det är inte kul!

Lagen som åkte ur fick avsluta fint på hemmaplan

Både Kalmar och Västerås fick vinna sina sista hemmamatcher. Plåster på såren? Nej, så klart inte. Men ändå något. Självklart kommer det att bli stora förändringsarbeten som påbörjas snarast om de inte redan påbörjats. En tuff resa mot en återkomst. En krasst verklighet kommer att göra sig påmind och tjänster inom klubbarna kommer att försvinna eller förändras. Fotbollen är precis som andra verksamheter beroende av positiva resultat för att ekonomin ska gå ihop. Nu blir det till att vända på slantar och effektivisera för att kunna ställa slagkraftiga lag på banan 2025. Det är svårt att spela i superettan.

Västerås kunde under våren inte omsätta sitt fina spel i poäng. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit att de var det klart bättre laget i matchen men att de brände målchans efter målchans. Jag minns framför allt matchen de spelade mot Djurgården hemma där de förlorade med 0-2. VSK hade kunnat vinna med fyra måls marginal men lyckades inte få in bollen i mål. De missade straff efter straff och man hade ingen annan än sig själv att skylla för sina nederlag. Kalmar å sin sida presterade inte alls på den nivån som de gjorde under 2023. Visserligen hade man en aning flyt då sett till underliggande siffror. Det flytet var som bortblåst under årets säsong. De underliggande siffrorna kom ifatt dem. Tydliga målchanser sågs knappt till och försäljningen av Trenschow gjorde det inte lättare för dem. Trots det gjorde Dino Islamovic en toppsäsong med sina tolv mål. En klen tröst för honom personligen när mattan drogs undan under Kalmars fötter.

Nu byter de plats med rivalen

Allsvenskan 2025 får påhälsning av ett klassiskt lag i form av Öster. Det svider nog extra mycket i ögonen för alla KFF-fans att värsta rivalen tog steget in i finrummet igen. Öster har varit nära under några år och inför säsongen sågs de som favoriter att ta sig upp. Truppen är stark och Foyston har gjort ett gediget jobb för att stabilisera prestationerna över tid. Bergmark Wiberg och Aliev har levererat spets längst fram och laget har gjort mest mål av alla. I Växjö finns förutsättningarna för att stabilisera ett lag i allsvenskan även på sikt. Växjö har blivit en riktigt idrottsstad där inte bara fotbollen går bra. Sådant smittar även om de slåss om sponsorpengar med varandra. Mina misstankar gällande 2025 är att de absolut inte kommer att bli ett strykgäng.

En imponerande säsong av Vasic

När jag snabbt tänker tillbaka på säsongen är det en speciell spelare som kommer fram direkt på näthinnan. Nikola Vasic! 17 mål och skytteligaseger. Deesutom spelandes i ett lag som slutar tia i tabellen. Han har varit direkt avgörande för att BP har samlat så många poäng som de har gjort. Möjligen kan han få till en övergång till något bättre lag men jag tvivlar starkt på det. Nästa år är han 34 år och därmed ingen man gärna lägger en massa pengar på. Flörtarna med Hammarby är nog förgäves då deras strategi verkligen inte är att värva gammalt. Likväl är han MVP i allsvenskan i år. Alltså den spelare som har varit allra viktigast för sitt lags framgångar. Imponerande!

Europaspelet fortsätter ett tag till

Trots att allsvenskan slutar nu kan vi ändå se fram emot både kval och europaspel framöver. Jag tycker att de svenska lagen trots varierande resultat står sig bra i ett europeiskt sammanhang. Visst kanske den sista spetsen saknas men jag är övertygad om att den kan komma med erfarenhet. Spelet ute i andra ligor är absolut inte likadant som i allsvenskan. Det är styggare och mer cyniskt. Man spelar för att irritera sin motståndare och göra dem mentalt instabila. Det är annat än bara fotboll som läggs fokus på. Som sagt är jag ändå ganska imponerad över hur de svenska lagen spelar i den här typen av matcher. Jag tror på riktigt att alla tre lagen kan klara av att ta sig vidare ett steg till. Vi som gillar allsvenskan får hoppas att de svenska lagen kan prestera väl och ge oss viktiga poäng på rankingen och därmed kan få ytterligare någon plats framöver.

Till sist – var är Elanga?

Han svarade visst inte i telefon. Nä han var nog förbannad! Visst borde Anthony Elanga vara uttagen i ett svenskt landslag när han presterar väl i ett topplag i världens kanske bästa liga. Jag säger inte vem som borde petas men Nottingham-spelaren borde verkligen ha en plats. Ibland förstår man ingenting!

Omgångens blunder – Max Watson var nog halvblind på ena ögat och såg kanske inte att Hümmet stod i vägen mellan honom och Sörgaard. Snacka om att servera någon.

Omgångens karatespark – Viktor Granaths snygga skarv var av bästa Zlatan-klass. VSK hade behövt fler sådana konstsparkar för att rädda kontraktet. Nu fick åtminstone hemmapubliken njuta en aning innan de firar jul.

Omgångens hattrick i assists – Lamine Fanne fick göra tre assist i sin sista hemmamatch. Spanjoren har stått för en otroligt fin höst i AIK-tröjan och lämnar med flaggan i topp.

Omgångens revansch – Oscar Jansson fick inte vara kvar i Norrköping. Nu fick han vinna över sin gamla klubb i sista omgången. Kul för Jansson efter en ganska tveksam behandling under sin sista tid i Peking.

Omgångens spelare – Förutom det uppenbara poängspelarna föll Nicklas Röjkjaer mig verkligen i smaken i sista omgången. Rörlig, teknisk och smart. Dansken har verkligen varit en tillgång under 2024!

Slutligen gratulerar jag Malmö FF återigen till SM-guldet och ser med spänning fram emot kvalkampen om en och en halv vecka.

Ha en fin vecka

// Viktor

Med sorg i mitt hjärta konstaterar jag att det med största sannolikhet kommer att spelas superettan-fotboll i Kalmar 2025. Alla ni som läser är förmodligen anhängare av något lag och kan relatera till känslan som infinner sig när ens lag liksom försvinner ut i periferin av svensk fotboll. Det svider och det svider ordentligt.

Ingenting är i och för sig klart ännu men löser KFF det här är det den största skrällen i historien. Hur hamnade man i den här positionen? Tippade inte många att Kalmar skulle vara ett lag för övre halvan? Det enkla svaret är att det gavs bort poäng i våras när man ville spela via Brolin nere i eget straffområde. Det sådde ett frö av tvivel som efterhand växte sig stort och slog ut en stor del av tron och självförtroendet. När det var dags att inse allvaret fortsatte man likväl på en väg som inte ledde dem framåt. Det är lätt att vara dömande när man sitter på facit men lagets spel borde ha förenklats för att skapa fler chanser och för att hålla motståndarna borta från eget mål.

Nu blir det, precis som för Västerås, till att börja om i superettan. Kalmar har inte varit där på 21år! Frågan är om man ens kan vara förberedd för det här scenariot efter så lång tid i landets högsta serie? Västerås har förmodligen en enklare anpassning att göra och vet precis vad superettan innebär. Kalmar har med åren glömt och gått vidare. Jag hoppas att Kalmar kan våga satsa för att göra sessionen i andradivisionen kort. Men tyvärr får man inte svaren i förväg och bollen är kanske ännu rundare en trappa ner än vad den är i allsvenskan. Superettan är oerhört svår! Lite High Chaparall där så väl nykomlingar som exallsvenska klubbar kan ta steget upp. Det är bara att hoppas att bollen rullar rätt. Hur som helst svider det i ett supporterhjärta när resultaten går emot laget man håller på.

IFK Göteborg får kvala!

Nu är det verkligen ett getingbo om kvalplatsen. Värnamo och Halmstad vann och antingen närmade sig eller gick om lagen ovanför. Helt plötsligt är säkerligen stressen i IFK Göteborg väldigt påtaglig. Precis som ifjol är man ytterst nära den där kvalplatsen och hur det än slutar lägger de ytterligare en misslyckad säsong bakom sig. Har man väl hamnat i en nedåtspiral är det svårt att ta sig ur den! Anledningarna till att IFK är i den situationen de är i är ganska svåranalyserade. 

När det händer år efter år är det ofta något strukturellt fel på högre nivå i klubben. Alltså något utanför planen som oroar, irriterar eller är tvetydigt. I en storklubb är trycket på de ansvariga väldigt hårt och det lämnas inte mycket utrymme för misstag eller dålig kommunikation. Jag är hundra procent övertygad om att nuvarande ledning har gjort allt och lite till för att få skeppet på rätt köl. Däremot har strategin uppenbarligen inte lyckats. I Blåvitt finns heller inte tiden och tålamodet att bygga saker med ett stabilt fundament. Fans, sponsorer och övriga inblandade vill ha snabba resultat och då är det lätt att vissa beslut tas för att gynna klubben i det väldigt korta perspektivet. 

Det längre perspektivet är alldeles för långt bort för att folk ska kunna greppa det. Men jag tror (absolut utan att veta) att IFK Göteborg behöver tänka längre. Visst vill man ha resultat direkt men nu behövs något annat. En tro på något! En vision som kan byggas upp från grunden. Kanske behöver man inte ens byta personer i ledningen utan snarare bara förändra tankesättet och sedan kommunicera det väldigt tydligt. Som alla vet finns det sällan några genvägar. Däremot omvägar; efter sista omgången kommer IFK Göteborg att hamna på en negativ kvalplats och behöva ta en ordentlig omväg till allsvenskt spel 2025. Rysare är ordet.

Halmstad är pånyttfött

Halmstad har stått för en imponerande förändring. Tränare Lindholm har gett laget tro och ansvar igen. Från att ha sett ut att vara halvt nedtryckta i skorna under stora perioder av säsongen, ser de nu ut som kalvar på grönbete. De ser ut att ha kul (en ack så viktig detalj för framgång)! Vinicius ser ut som helt annan spelare. Laget vågar vara mer offensiva och ger varandra modet att misslyckas. När den känslan infinner sig blir man svårslagen. De har tagit sina poäng rättvist här på sluttampen! Där ser man vad en person kan göra med en grupp om han får dem med sig. I mina ögon verkar Lindholm ha otroligt bra ledaregenskaper som väl passar in i det sammanhanget han befinner sig i. Nu klarar de med största sannolikhet kontraktet och Ante Johansson måste nog fortsätta spela några år till, åtminstone ett.

Göteborgsderbynas segrare blir bäst i stan

Gais har tre segrar på fyra derbyn och blir med stor sannolikhet bäst i stan! Vem såg den komma efter 0-4 mot BP i premiären. Deras intensitet har varit deras signum. Alla har rott åt samma håll och funnits där för varandra. På planen har det tagit sig uttryck i att det ibland ser ut som att de har varit en man mer än motståndarna. Det finns en hel del givna spelare att hylla för framgångarna, men viktigast i detta Gais är de spelare som gör de andra bättre. Henriksson, Milovanovic och Wängberg är superviktiga för helheten. Inte oumbärliga men väldigt viktiga. De springer, tacklar och tjurar sig igenom matcherna och går ofta från en match med högt huvud och en motståndare som halvt svär efter dem. Precis sådana spelare skriver man ner först av alla i startelvan. Det ser inte alltid snyggt ut men effektivt är det minsann.

Stockholmslagen fick bara ett poäng den här omgången

BP har checkat ut och var totalt utspelade mot Värnamo. Jag förstår att det kan bli så när man är lite för nöjd och inte har något att spela för. Frustrerande för andra lag som blir drabbade av eländet så klart, men BP har gjort en fin säsong och kanske kan få vara nöjda redan nu. Den enda uppgiften de har kvar är att hjälpa Vasic att vinna skytteligan genom att hålla tätt nere i Malmö i sista omgången. Upp till bevis en sista gång 2024!

Djurgården

Djurgården gjorde en blek insats i Halmstad. De saknar tydlighet! Man vet inte exakt hur de vill pressa eller när. Man vet heller inte hur de vill ta sig in i farliga ytor. När jag tittar på dem känns det som att de litar på sina spelare med mest kvalitet, att de ska fixa saker åt dem. Men så enkelt är det inte. För det första skulle jag se till att det var full fart in i pressen från spelarna längst fram och sen flytta efter resten av laget. Det hade gett energi och förmodligen några enkla målchanser. Vid många tillfällen är de för avvaktande enligt mig. Bara blås på! Nu har de en hemmamatch kvar att visa sina publik att de är så bra som alla vet att de kan vara. Full fart framåt med massa energi är det enda som gäller.

AIK

AIK gjorde ingen dålig match mot Norrköping men kom inte igenom Peking tillräckligt ofta för att göra mål. Under Thomassen har de förvisso inte öst in mål men de har skapat aningen mer chanser tidigare än vad de gjorde mot Norrköping. Samtidigt är Norrköping mycket bättre på att försvara sig nu gentemot tidigare i våras. De sitter ihop som ett lag och inga riktigt farliga ytor ges bort till motståndarna. Alm lyckades göra en förändring till det bättre och det säger jag trots att laget bara har vunnit två av de elva senaste matcherna.

AIK får se till att säkra tredjeplatsen på hemmaplan istället. Det kommer de att klara av. Även om HBK är i bra form så är AIK bättre. De kommer att ge allt för att hålla Djurgården bakom sig. Publikrekordet kommer att slås och det kommer att bli en fest i Solna när säsongen är färdigspelad. Lika oväntat att Hammarby slutar tvåa är det egentligen att AIK slutar trea när man ser tillbaka i backspegeln. Oerhört imponerande av Thomassen och spelartruppen att uppbåda den energi som ledde till den gigantiska scenförändringen. Starkt!

Hellberg blir nog geniförklarad!

Efter en fenomenal första halvlek mot Malmö ledde Bajen med 2-0. 2-0 blev 2-2 och jag vet inte om det säger mer om MFF än om Hammarby kanske? Att när Malmö är på tårna är de landets bästa fotbollslag. Hammarby följer ganska tätt därefter. De spelar snabbt och finurligt och kan anfalla på olika sätt. Försvaret har avsevärt förbättrats och devisen anfall är bästa försvar gäller såväl hos Hammarby som hos Malmö. Det ser man inte minst på de båda lagens målskillnader.

Hellberg (som faktiskt var lite ifrågasatt ett tag) har gjort underverk med många spelare som tidigare varit lite tveksamma. Han har dessutom utvecklat de unga spelarna till att kunna prestera på en hög jämn nivå. Den centrala stommen med Hahn, Ericsson, Vagic, Tekie och Besara (kanske Pinas också) har varit urstark under den senare delen av säsongen och ligger så klart till grund för att unga spelare som Touré, Karlsson, Erabi och Skoglund har kunnat spela på en högre nivå än vi åskådare kanske förväntat oss. Grunden som byggts lovar gott inför 2025 och tar man in lite bättre bredd samt en eller två riktiga spetsspelare finns det alla möjligheter för Hammarby att utmana MFF om guldet redan då. Imponerande och nästintill chockartat att Hammarby slutar på andra plats. Hellberg kanske är ett halvt geni ändå?

Sista omgången kan bli vad som helst

Det är svårt att förutspå hur vissa lag kommer att bete sig under omgång 30. Vissa matcher är ganska ointressanta. Det mest intressanta blir så klart att följa kvalkampen mellan framför allt Värnamo och IFK Göteborg. Ett lag som har allt att vinna och ett som bara sitter med oroliga tankar. Mjällby kommer att utmana Dif om fjärdeplatsen och kommer inte ge något gratis till Blåvitt. Värnamo har i min bok en betydligt enklare motståndare i form av Elfsborg. Det skulle förvåna mig om det inte blir IFK Göteborg mot Landskrona i ett kval inom kort. Usch vilken ångest!

Omgångens uppoffrande försvarsspel – Norrköpings spelare täckte skott och slängde sig hejvilt för att skydda sitt mål. Varje spelare i varje match borde kunna göra det jobbet.

Omgångens veteran – I hård kamp med Ante J blir ändå Simon Thern veteranen man imponeras mest av. Han är ständigt spelbar och driver alltid boll framåt när yta ges. När han gör mål, avgör och sen blir lite tårögd så berör det.

Omgångens mål som även var mest förgäves – Melker Hallberg brinner för Kalmar FF! Hans ursnygga frisparksmål kunde ha blivit superviktigt i en kamp om kval. Nu blev det ganska oviktigt i all sin snygghet.

Omgångens spelare – Taha Ali var återigen sådär viktig och bra. In med han på en landslagsbänk och skicka in honom när saker låser sig.

Omgångstipset – omgång 30

AIK – Halmstad 3-0

Djurgården – Norrköping 3-2

Malmö – BP 4-1

Gais – Sirius 2-1

Kalmar – Häcken 2-4

Mjällby – IFK Göteborg 2-1

Värnamo – Elfsborg 1-0

Västerås – Hammarby 2-3

Ha en fin vecka

// Viktor