Varför gick de inte för det?

Kampen om topplatserna blev aldrig riktigt intressant. Halmstad åkte på en utvisning redan i den första halvleken och tätt därefter gjorde AIK både 2-1 och 3-1. Over and out! De kunde paradera in i mål och därmed säkra den där eftertraktade tredjeplatsen. En på många vis oerhört stark prestation med tanke på hur säsongen artade sig. Som sagt flera gånger tidigare så kan man tacka Thomassen för den uppryckningen. Han kom in och förändrade ett mediokert lag till att bli en vinnarmaskin. Det ska bli oerhört intressant att se hur klubben tar sig an det här uppehållet nu när man vet att man ska spela europeiskt cupspel 2025.

Givetvis behöver truppen breddas och spetsas. Tongivande spelare som Fanne och Milossevic kommer inte att finnas kvar i truppen. Frågan är om Pittas blir kvar med tanke på de kvaliteterna han besitter. En målgörare och en hårt arbetande forward i en och samma person. Med andra ord har Berntsen både en utmanande och en kul tid framför sig. Om de ska värva från allsvenskan borde de kika på Vikman eller Walta i Sirius eller Wenderson från Värnamo. Kanske HBK:s Vinicius eller BP:s Jakobsen. Bra spelare som kan göra nytta både som bredd och spets. Däremot ställer jag mig tveksam till Milosevic avsked. Många av er har redan tagit del av mina tankar kring det beslutet, men jag vill återigen fastslå att det finns så mycket mer än bara en bra fotbollsspelare i Alexander Milosevic. Avskedet förändrar gruppdynamiken, vinnarmentaliteten och laghjärtat. I min värld borde det finnas en väg tillsammans även om den vägen blir annorlunda mot vad den har varit 2024. Hjältar bär inte alltid cape, så med andra ord är jag inte säker på att AIK vet vilka superkrafter som de går miste om.

Djurgården avslutade säsongen på ett fint sätt och även om de förmodligen inte är nöjda med en fjärdeplats är det nog den de förtjänar. 2024 är en missräkning men långt ifrån ett misslyckande. Djurgården är både som lag och förening på en bra plats. Sommarfönstret försvagade dock laget för mycket i år. Framför allt var det fart och finess som försvann. Dahls och Bergvalls dynamiska kvaliteter gick inte att ersätta och laget såg mer tungt och trött ut ju längre säsongen led. Matchen mot Norrköping blev trots det en fin avslutning för både spelare och publik. Den var mer fartfylld än på länge och i sina bästa stunder är Dif så klart ett väldigt bra lag. Nu får de chansen att slicka såren och komma igen till 2025. Jag tror att de mår bra av att förnya och föryngra. Det ska bli spännande att se hur de tänker kring tränarfrågan och med vissa spelare som har varit där under en längre tid. Vissa äldre spelare kommer nog att få leta nya klubbar. Min misstanke är att Kalle Karlsson kommer att värvas in och att han kommer att bidra med en ny filosofi som kommer att gynna framför allt lagets fart i anfallsspelet.

Kvalstriden blev nästan lite avslagen

IFK Göteborg var sämre än Mjällby på Strandvallen. Istället för att ifrågasätta Blåvitts prestationer är det roligare att kika på hur väl Mjällby har utvecklats under året. Tidigare har de enbart spelat ett kompakt försvarsspel och satsat på kontringar eller fasta, ett ganska simpelt spel med andra ord. Numera ser man en tydlig strategi i bollinnehavet där man är väldigt modiga och spelar med en självklarhet. Röjkjaer är en lirare och motorn. Mittfältet kompletterar varandra väl där Jesper Gustavsson är ankaret och Viktor är löparen. Wingarna är framför allt bra offensivt numera. Stroud har blivit en succé med sina mål och assists. Han kommer absolut inte spela sina hemmamatcher på Strandvallen nästa säsong. Backlinjen är både tuffa och placeringssäkra där man har en tydlig ledare i Tom Pettersson. Man kan inte annat än imponeras av femteplatsen och vad Torstenssons stab har gjort för föreningens utveckling. Bravo!

1-0-vinsten var i underkant i säsongsavslutningen. Det blev en konstig avslutning på matchen där Maif försökte fördriva tid i offensiva hörn medan Blåvitt till slut var nöjda med 0-1. Inget hände! Visst levde kvalstriden hela vägen in i slutminuterna men den fick aldrig någon ordentlig nerv. Särskilt eftersom Värnamo mest joggade runt på Finnvedsvallen! Jag ställer mig starkt frågande till hur de agerade under de sista 10-15 minutrarna. De låg på kvalplats och hade absolut inget att förlora, men ändå kom det aldrig ens ett försök till att avgöra matchen. När de fick inkast på defensiv planhalva gick de för att hämta bollen och tog god tid på sig i varje moment. De pressade inte högt eller med fart för att få till ett misstag och en enkel målchans. Vad höll de på med egentligen?! Jag fattar fortfarande inte. Desperationen att slippa kvala borde ha varit superintensiv!

Nu får de spela ett ovisst kval mot Landskrona. I min bok är Värnamo ett klart starkare lag än Bois och bör klara kontraktet efter att dubbelmötet har spelats. För under själva matchen (innan slutskedet) mot Elfsborg var Värnamo ganska bra. De är i grunden just nu stabila och absolut inte det tredje sämsta laget i allsvenskan. Defensiven har stabiliserats och i offensiven skapar de ganska många lägen. Kalou, Thern, Zeljkovic, Engvall, Wenderson och Le Roux är bra allsvenska spelare på alla sätt. Jag misstänker att Landskrona får svårt att hålla emot när smålänningarna sätter fart. Men alla vet att nerver och stress kan ändra förutsättningarna ganska radikalt. Vi får se hur väl Värnamo hanterar känslan av att ha allt att förlora. Ingenting kan tas för givet även om de är dunderfavoriter mot ett ganska osäkert skånelag.

Jag vet själv hur det är att kliva in som favoriter i ett kval. Två år i rad fick vi kvala negativt med Kalmar. När man har allt att förlora målar man, hur ogärna man än vill det, upp mardrömsscenarion i sitt huvud. Tänk om vi förlorar, vad händer då? Det blir nästan pinsamt om man som allsvenskt lag tappar mot ett superettangäng. När J-Södra tog ledningen mot oss 2020 hade de ett otroligt mentalt övertag. Om inte Lucas Hägg gjort en kanonräddning för att undvika 0-2 och om inte Jönköping hade gjort självmål tätt efter så tror jag att vi hade misslyckats att hålla oss kvar. Marginalerna är små och momentumet i matchen spelar stor roll. Jag önskar inte någon att få uppleva ett negativt kval. Det är inte kul!

Lagen som åkte ur fick avsluta fint på hemmaplan

Både Kalmar och Västerås fick vinna sina sista hemmamatcher. Plåster på såren? Nej, så klart inte. Men ändå något. Självklart kommer det att bli stora förändringsarbeten som påbörjas snarast om de inte redan påbörjats. En tuff resa mot en återkomst. En krasst verklighet kommer att göra sig påmind och tjänster inom klubbarna kommer att försvinna eller förändras. Fotbollen är precis som andra verksamheter beroende av positiva resultat för att ekonomin ska gå ihop. Nu blir det till att vända på slantar och effektivisera för att kunna ställa slagkraftiga lag på banan 2025. Det är svårt att spela i superettan.

Västerås kunde under våren inte omsätta sitt fina spel i poäng. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit att de var det klart bättre laget i matchen men att de brände målchans efter målchans. Jag minns framför allt matchen de spelade mot Djurgården hemma där de förlorade med 0-2. VSK hade kunnat vinna med fyra måls marginal men lyckades inte få in bollen i mål. De missade straff efter straff och man hade ingen annan än sig själv att skylla för sina nederlag. Kalmar å sin sida presterade inte alls på den nivån som de gjorde under 2023. Visserligen hade man en aning flyt då sett till underliggande siffror. Det flytet var som bortblåst under årets säsong. De underliggande siffrorna kom ifatt dem. Tydliga målchanser sågs knappt till och försäljningen av Trenschow gjorde det inte lättare för dem. Trots det gjorde Dino Islamovic en toppsäsong med sina tolv mål. En klen tröst för honom personligen när mattan drogs undan under Kalmars fötter.

Nu byter de plats med rivalen

Allsvenskan 2025 får påhälsning av ett klassiskt lag i form av Öster. Det svider nog extra mycket i ögonen för alla KFF-fans att värsta rivalen tog steget in i finrummet igen. Öster har varit nära under några år och inför säsongen sågs de som favoriter att ta sig upp. Truppen är stark och Foyston har gjort ett gediget jobb för att stabilisera prestationerna över tid. Bergmark Wiberg och Aliev har levererat spets längst fram och laget har gjort mest mål av alla. I Växjö finns förutsättningarna för att stabilisera ett lag i allsvenskan även på sikt. Växjö har blivit en riktigt idrottsstad där inte bara fotbollen går bra. Sådant smittar även om de slåss om sponsorpengar med varandra. Mina misstankar gällande 2025 är att de absolut inte kommer att bli ett strykgäng.

En imponerande säsong av Vasic

När jag snabbt tänker tillbaka på säsongen är det en speciell spelare som kommer fram direkt på näthinnan. Nikola Vasic! 17 mål och skytteligaseger. Deesutom spelandes i ett lag som slutar tia i tabellen. Han har varit direkt avgörande för att BP har samlat så många poäng som de har gjort. Möjligen kan han få till en övergång till något bättre lag men jag tvivlar starkt på det. Nästa år är han 34 år och därmed ingen man gärna lägger en massa pengar på. Flörtarna med Hammarby är nog förgäves då deras strategi verkligen inte är att värva gammalt. Likväl är han MVP i allsvenskan i år. Alltså den spelare som har varit allra viktigast för sitt lags framgångar. Imponerande!

Europaspelet fortsätter ett tag till

Trots att allsvenskan slutar nu kan vi ändå se fram emot både kval och europaspel framöver. Jag tycker att de svenska lagen trots varierande resultat står sig bra i ett europeiskt sammanhang. Visst kanske den sista spetsen saknas men jag är övertygad om att den kan komma med erfarenhet. Spelet ute i andra ligor är absolut inte likadant som i allsvenskan. Det är styggare och mer cyniskt. Man spelar för att irritera sin motståndare och göra dem mentalt instabila. Det är annat än bara fotboll som läggs fokus på. Som sagt är jag ändå ganska imponerad över hur de svenska lagen spelar i den här typen av matcher. Jag tror på riktigt att alla tre lagen kan klara av att ta sig vidare ett steg till. Vi som gillar allsvenskan får hoppas att de svenska lagen kan prestera väl och ge oss viktiga poäng på rankingen och därmed kan få ytterligare någon plats framöver.

Till sist – var är Elanga?

Han svarade visst inte i telefon. Nä han var nog förbannad! Visst borde Anthony Elanga vara uttagen i ett svenskt landslag när han presterar väl i ett topplag i världens kanske bästa liga. Jag säger inte vem som borde petas men Nottingham-spelaren borde verkligen ha en plats. Ibland förstår man ingenting!

Omgångens blunder – Max Watson var nog halvblind på ena ögat och såg kanske inte att Hümmet stod i vägen mellan honom och Sörgaard. Snacka om att servera någon.

Omgångens karatespark – Viktor Granaths snygga skarv var av bästa Zlatan-klass. VSK hade behövt fler sådana konstsparkar för att rädda kontraktet. Nu fick åtminstone hemmapubliken njuta en aning innan de firar jul.

Omgångens hattrick i assists – Lamine Fanne fick göra tre assist i sin sista hemmamatch. Spanjoren har stått för en otroligt fin höst i AIK-tröjan och lämnar med flaggan i topp.

Omgångens revansch – Oscar Jansson fick inte vara kvar i Norrköping. Nu fick han vinna över sin gamla klubb i sista omgången. Kul för Jansson efter en ganska tveksam behandling under sin sista tid i Peking.

Omgångens spelare – Förutom det uppenbara poängspelarna föll Nicklas Röjkjaer mig verkligen i smaken i sista omgången. Rörlig, teknisk och smart. Dansken har verkligen varit en tillgång under 2024!

Slutligen gratulerar jag Malmö FF återigen till SM-guldet och ser med spänning fram emot kvalkampen om en och en halv vecka.

Ha en fin vecka

// Viktor