Återigen blev Mjällby snuvade på konfekten rakt framför deras näsa. Vi minns tillbaka till när Hasse Larsson var rasande på Viktor Agardius då han ansåg att spelaren hade ett muntligt avtal med Mjällby men sedan som en blixt från klar himmel hamnade i IFK Norrköping. Den här gången var det Djurgården som smash & grab:ade Mikael Marques rakt framför ögonen på Mjällbys sportsliga ledning. En bra värvning på alla sätt enligt mig! I Blekinge-lägret ifrågasatte man spelarens moraliska kompass och utifrån vad vi vet på utsidan så kanske det stämmer, kanske inte.
Hos mig öppnar det istället upp en tanke kring fotbollen och den moraliska kompassen i stort. Vad är pengar värda för att man ska se mellan fingrarna på vad som är rätt och fel? Efter alla mina år på hög nivå har jag förstått att man som spelare bara är en handelsvara och att ingen riktigt bryr sig om dig mer än dina närmsta. Inte klubben, inte agenten och ibland inte heller fansen. Spelare kommer och går och ytterst få får den relationen med en klubb som innebär att spelaren lämnar bestånde avtryck även efter sin exit, även om de ibland borde ha gjort det (läs intervjun med Daniel Stensson till exempel).
Med andra ord, varför ska spelare anses illojala när alldeles för få andra är det i branschen. Mikael Marques gjorde säkerligen det som i slutänden gynnande honom själv, precis som klubbarna och agenterna gör. Man får leva med sina beslut och hur de påverkar andra, men tyvärr är fotbollsbranschen inte den trevligaste branschen att verka i. Slutpläderingen blir således don’t hate the player, hate the game.
Saudikonsekvenser
En annan fråga på samma område men i en större kontext är Jens Gustafssons Saudi-historia. Jag har spelat med Jens och tycker att det är en fantastisk människa. Likväl är man som spelare och tränare givetvis medveten om vad det innebär rent moraliskt att flytta till Saudiarabien, och liknande länder, gällande mänskliga rättigheter och reportrars eventuella frågor på det. Man måste kunna äga frågan och inse att hur man än agerar efter man har varit där och tagit emot pengar så kommer man att få leva med faktumet att man indirekt blandas in i en större diskussion. Återigen så mättar man sin egen mage och behöver ta konsekvenserna av det även om de inte kanske är varken roliga eller helt rättvisa alltid. Det ska också sägas att oerhört många numera flyttar dit för att tjäna pengar. Ronaldo öppnade den dörren vidöppen och ganska få utav de som flyttar dit blir ifrågasatta (i alla fall offentligt) gällande sin moraliska kompass. Normen har ur ett större perspektiv helt enkelt förflyttats en aning i en mer egocentrisk riktning.
Pittas lämnar ett hål efter sig
Jag har skrivit det innan och skriver det igen. AIK kommer att få svårt att hitta en spelare som Pittas, som passade så bra in i tränarstabens sätt att bedriva såväl anfallsspel som försvarsspel. Löpvilligheten, lagtänket och farligheten framåt är tre attribut som gjorde honom till en perfekt matchning med AIK. Frågan är om Guidetti fortfarande har den nivån i sig efter ett gäng tråkiga skador och lite bristande självförtroende? Han är inte en ungdom längre och börjar skadorna då komma hamnar man lätt i ett ekorrhjul av problem som är svårt att ta sig ur (jag hamnade själv där). Man kan inte träna varje träning eller lika tufft som de andra. Förväntningarna på en själv är stora för man tror att man ändå kan vara lika bra som innan, trots att man inte kan ha full träningsdos. Jag hoppas för Guidettis skull att han får hålla sig frisk och därmed kunna visa sina kvaliteter under 2025. Men en ersättare till Pittas tror jag inte att han kan vara.
Försäsongen
AIK är ett av de lagen i allsvenskan som har haft det lite tungt i försäsongsmatcherna (de har mött bra lag förvisso). Har jag läst av Thomassens sätt att träna och driva sitt lag rätt så kör han säkert jäkligt tufft med dem, för att de ska vara redo lite längre fram. Men jag hade nog ändå trott att de skulle få med sig lite bättre resultat med tanke på den intensitet de visade upp i höstas. Sådant brukar vara av stor betydelse under försäsongsmatcherna när helheten hos många lag inte riktigt sitter. Nästa vecka börjar svenska cupens gruppspel och kanske är det så att AIK kan få bita i det sura äpplet mot ett Degerfors som är i en uppåttrend och med allt att vinna.
I helgen vill säkert många lag spela någon form av genrep inför cupspelet. Då förväntar jag mig att en tilltänkt startelva till cupspelet börjar ta form. Djurgårdens mittfält är jag intresserad av att se. Hur formas det? Tog Åslund chansen nu senast trots spel i en mer B-betonad andra halvlek? Hur pass långt bort är Albin Ekdal från en startelva? Dif har en bred och stark trupp och kan tränartrojkan få ihop en helhet finns det mycket att se fram emot i Djurgårds-led.
Falk har fått en fin start i Norrköping rent resultatmässigt. Precis vad han och laget behövde. Laget har lidit av sin oförmåga att vinna matcher nu under ett antal säsonger. Trots att motståndet inte varit av högsta kvalitet så kan segrar betyda väldigt mycket för helhetskänslan. Att man är på rätt väg och att spelsättet fungerar. Även om allt inte är perfekt så ska man inte underskatta värdet av vinster (försäsongsvinster ska dock tas med en nypa salt). Andra lag med en rejäl dos självförtroende (AIK, Hammarby, Malmö m.fl.) kanske inte behöver fokusera lika mycket på resultatet som Peking behöver. De är ändå komfortabla i sin övertygelse om sin förmåga. Norrköping behöver lära sig och vänja sig vid att vinna igen och Falk har slagit in på en lovande väg. Nu väntar Seattle Sounders för dem i ett genrep innan cupspelet drar igång mot Karlsberg. Ska det vända i år för Norrköping?
Värnamo slog Bröndby och det är riktigt starkt enligt mig. Danska lagen ska snart börja seriespel igen och är förmodligen en nivå vassare än svenska lag generellt. Kanske kan Värnamo växa med en sådan vinst. BP vann mot Fredrikstad och har visat fint spel inledningsvis. Timossi verkar spela högerback (vilket är intressant med tanke på hans kvaliteter) och BP:s elva är ganska bra men det är bredden som oroar en aning. De unga killarna Arrhov, Nildén och nye anfallaren Alladoh är verkligen något särskilt men kan de prestera i en allsvensk kontext över tid redan nu? Inte omöjligt alls och då blir det istället så att BP får se dem som förlorade till större klubbar ganska snabbt.
Öster slog enkelt tillbaka ÖIS och visade att man är redo för cupspel. Sirius har vunnit sina matcher och Mjällby samt Gais mer det motsatta. Försäsongen närmar sig ändå klimaxet (vilket är cupspelet) och den snabbaste vägen ut i Europa. Nu gäller det att vara redo och ta cupen på största allvar. Snart är det bara segrar som gäller.
Ett rejält omtag i Blåvitt
IFK Göteborg sålde Oscar Pettersson till Go Ahead Eagles i Nederländerna. I ärlighetens namn fick han kanske inte ut särskilt mycket av sina kvaliteter i ett i stort dysfunktionellt Blåvitt. Han kan bättre precis som hela laget. Den holländska ligan passar säkert den kvicke yttern bra och det blir ännu mer välkomna stålar in för IFK Göteborg. Man skulle kunna påstå att det är ett rejält förändringsarbete som ändå görs hos de blåvita. Många spelare har lämnat och kanske får tränarna lite mer att säga till om i rekryteringsprocessen. Billborn har ett tydligt sätt att spela och jag förväntar mig att det kommer in några spelare till som passar väl in i hans syn på snabb attackfotboll.
Clemmensen verkar vara ett alternativ. I min bok känns det som en intressant värvning men knappast något extraordinärt (vilket man gärna hade velat se). Med tanke på att Abraham, Norlin, Skjellerup och Pettersson har lämnat offensiven räknar jag med att ett etablerat och slagkraftigt namn plockas in. Nu gäller det för Blåvitt att höja ribban och bli det som de kan och borde vara. Samtidigt får de inte stressa och det är där ekvationen inte riktigt går ihop. De vill inte göra ytterligare felriktade val och sitta fast med spelare med stora kontrakt som inte levererar på högsta nivå. Stiller har en riktigt svår uppgift framför sig.
Cupspelet och tävlingssäsongen drar snart igång
Det blir riktigt kul med tävlingsmatcher igen när cupspelet drar igång. Nästa vecka blir det en cuptippning. Senaste åren har vi sällan sett några överraskningar i cupspelet och det känns som att avståndet mellan allsvenskan och superettan växer. Trots det hoppas man ju alltid på en underdog och lite överraskande smällkarameller.
Ha en fin vecka
// Viktor