Är "1-0"-vinster i slutminutrarna det finaste som finns?

Ligan är jämnare i år med allt fler lag som kan skapa stora problem för varandra, något som gjort att varje poäng kräver bra prestation. Idag fick vi kämpa ända in till slutminutrarna för att spräcka motståndarnas målnolla. Jag lyckades även med min passning till Sam Kerr skriva in mitt namn i assistkolumnen. Tänk er att man lägger ner hela sin själ i matchen, kämpar och försöker men målen kommer inte. Minutrarna tickar allt närmare slutsignal och vi vet att vi helst måste vinna. Till slut kommer målet. Euforin man känner i kroppen är svår att beskriva. Det känns som om att man svävar på moln och man vill bara ta och springa ett helt varv runt planen och fira med sina lagkamrater och fans.

Varje möjlighet jag får spela med mitt Chelsea FC är något jag är oerhört tacksam över, likaså den här gången. Varje dag lägger man ner så otroligt mycket kraft i att träna hårt och försöka att utvecklas. De flesta gångerna älskar man det, ibland hatar man det. Men man pushar ändå, för man vill framåt. När jag sedan får en möjlighet att få spela och dessutom vara med och bidra till att vi gör det avgörande målet, så sköljs kroppen med emotioner. Jag kände mig som världens lyckligaste person. Man får perspektiv på varför man pushar, trots att det ibland blåser motvind.

“1-0”-vinster. Jag älskar er!