Att bli inslängd i hetluften som målvakt - hur tänker man?

Idag skedde det. I 33:e minuten blir vår startmålvakt för dagen utvisad. Där sitter man, med relativt kalla muskler och begränsad uppvärmning från när startelvan fick göra sin del. Mycket hinner gå igenom huvudet, med start i en viss förvirring över hur vi fick en spelare utvisad helt plötsligt. Sedan slår det mig: min kollega kommer att få syna det röda kortet och jag bör upp och få in några snabba joggingvändor. Mest för syns skull, för hur varm hinner jag verkligen bli på 4×10 sprungna meter. Haha.

Sedan är det dags att dra på sig det sista av utrustningen som jag hade i min lilla sport-väska. Det är en rätt stressad situation, tränare springer fram och tillbaka och försöker ge sina sista förberedande ord, spelare kommer fram och peppar. Något jag uppskattar och som gör att jag känner deras stöttning. I stressade situationer blir jag däremot väldigt känslokall. Extremt fokuserad, lugn i beteendet men väldigt, väldigt känslokall. Jag förstår ifall jag ser ut som världens bitch. Sorry, inte min mening. Idag fick fjärdedomaren känna på det. Hon manade på och med en stressad röst skrek hon flertalet gånger att jag behöver skynda. “Du behöver lugna dig” var vad jag fick fram. Sedan var jag redo att kliva in.

Vi lyckades vända ett 1-0 underläge till en 3-1 vinst och plocka tre viktiga poäng. Adrenalinet efter en sådan här match och insats sprutar i mängder. Det är en otrolig känsla. Hela händelseförloppet från att inte spela till att slängas in i hetluften är unik och det framkallar underbara känslor. Det är magiskt.