Martin Smedberg Dalence, 34, lämnade i slutet av december i fjol IFK Göteborg för spel med Club Bolivar i Bolivia. Han såg det som ett äventyr, men även en chans att bättra på sina möjligheter till fortsatt spel i landets landslag, som han bland annat representerade och blev erkänd i landet för under Copa America 2015 och 2016.
Smedberg Dalence anslöt därmed inte som vilket nyförvärv som helst - i stället som ett stjärnförvärv från Europa och fick spela direkt under lite ovana förutsättningar på 3 600 meters höjd över havet på hemmaarenan i en av världens högst belägna städer - La Paz.
- Det är svårt att beskriva, men det är svårt att spela här (med anledning av höjden). Det kostar jättemycket med löpningar och att sedan att återhämta sig på planen. Planerna är även i dåligt skick och bollen går betydligt fortare än vanligt. Det var därmed den största utmaningen, men trots det gick det bra. Jag kastades in i laget direkt och fick spela sex, sju matcher och gjorde mål, säger han till Fotbollskanalen.
Men när smekmånaden var över, så gick både mittfältaren och laget in i en tuffare period med uttåg i semifinal i slutspelet i ligan och senare under sommaren uttåg i gruppspelet i sydamerikanska Champions League, Copa Libertadores.
Då fick dessutom 34-åringen problem med en skada, hamnade i en dispyt med klubbens dåvarande tränare och fick känna av fansens högt ställda förväntningar på honom.
- Jag fick spela i en position som jag inte var bekväm i. Tränaren ville att jag skulle spela som innermittfältare, men jag förklarade att jag fungerar bäst på en kant, som högerytter eller högerback som i Göteborg. Jag hade säkert kunnat spela innermittfältare i Blåvitt, men det är annorlunda att spela defensiv mittfältare här med mycket spel felvänd, säger han
- Jag var ändå nöjd med mina insatser, men det är höga förväntningar här när man kommer från Europa, samtidigt som jag gjorde mig ett stort namn i landslaget. Det var en del som blev besvikna. De trodde att jag var Messi eller Ronaldo, så jag fick gå ut och förklara mig. Det var mycket som hände under ett antal veckor… fortsätter han.
Hur yttrade supportrarna sitt missnöje över dina insatser?
- De kunde busvissla åt mig på gatorna, vilket man inte gör i Sverige. Ofta är en del supportrar sura på kvällen, men sedan är det upp på hästen igen och bra dagen efter. De är lite mer långsinta här och jag tog det ganska hårt. Spelarna i laget sa att jag inte behövde lägga någon energi på det, att det är så här, säger han.
- Annars är supportrarna fantastiska med ett otroligt stöd och orkester på läktarna. Det är inte lika mycket ramsor som i Sverige, mer musik här. Jag är även i en professionell förening och det är inga problem med löner och liknande, så det är klart att jag ändå är nöjd med äventyret. Jag behövde testa något nytt, fortsätter han.
Nu är årets andra säsong sedan några månader tillbaka igång. I Bolivia gör lagen nämligen upp om två ligatitlar i år, en säsong under vintern och våren, där det blev uttåg för Bolivar i semifinalen i slutspelet och en rak serie under sensommaren och hösten, som är igång nu.
- Vi var dubbla mästare i fjol och det är ju inte vanligt att bli trippel mästare, så de gjorde om mästerskapet lite för att göra det svårare för oss. Det är mycket konstigheter som försiggår här. Det är helt andra bullar än i Sverige och man märker av att det är lite andra faktorer som styr hur säsongen ska sluta. Det är tråkigt...
- Det är mycket grejer som har hänt och jag kommer nog kunna släppa en bok efter det här. Jag är ju svensk också, även om jag känner till landet eftersom att jag har spelat i landslaget, men det skiljer sig samtidigt mer på klubblagsnivå, fortsätter han.
Vill du berätta något om vad som skett mer?
- Det finns mycket jag kan berätta, men man får respektera att en del saker är bättre att släppa efter att karriären är över. Den stora skillnaden är ju egentligen höjderna och det kände jag av efter min skada. Jag var borta från planen ett tag och då tog det lite längre tid att komma tillbaka. Det är även en helt annan fotboll, säger han.
- I Sverige är det mer taktiskt med att hålla ihop laget och sådär. Här är det med "Hawaii-fotboll" och en del spelare spelar lite var för sig. Det är mer kombinationer i Sverige, medan planerna här inte tillåter ett eller två tillslag. Bollen studsar och har sig hela tiden. Det gör att fotbollen blir lite lidande. Däremot kan det ju gynna mig, som kan dra fördel vid frisparkar och hörnor, då man inte heller behöver slå bollen lika hårt för att få den där speciella vågen, fortsätter han.
Smedberg Dalence har under de senaste månaderna fått knapp speltid, samtidigt som han för tre veckor sedan opererade sig för en bruten näsa. Nu är han snart redo för comeback på planen igen för Bolivar, som nu är femma och tre poäng bakom The Strongest som toppar den bolivianska högstaligan efter 14 av 26 omgångar.
- Jag ska komma tillbaka och vinna tillbaka min position. Det är väldigt jämnt i toppen, samtidigt som vi även har haft lite otur med sex spelare som råkat för antingen korsbandsskador eller andra typer av knäskador, men vi har tack och lov en bred trupp och har fortsatt att behålla formen. Nu vänder säsongen och vi går in i en viktig fas. Det är viktigt att vara med hela vägen eftersom att vi vill bli mästare.
Däremot blev han den här gången inte uttagen till Bolivias landslagssamling. Han har numera en liten bit till landslaget med anledning av den knappa speltiden på sistone, men trots det lever hoppet om att få göra ett tredje Copa America nästa sommar i Brasilien.
- Det har varit lite tuffare med landslaget eftersom att jag inte spelat så mycket under sista tiden. Jag har full respekt för det och har en dialog med dem. De vet fortfarande vad jag kan och vet vad jag visat i landslaget. Nu är det bara träningsmatcher inför Copa America nästa år. Det är inte omöjligt att jag kommer med då, men jag måste kanske vara i en omgivning, där jag känner mig mer hemma. Vi får se, kontraktet går ut i slutet av året och nu ska jag göra allt här, säger han.
- Jag vet vilka minnen de andra mästerskapen har gett mig, att få möta världsspelare är något man njuter av. Det är självklart det stora målet för min del nästa år, så nu gäller det bara att spela så bra som möjligt oavsett var jag befinner mig, fortsätter han.
Smedberg Dalence har kontrakt med Bolivar fram till årsskiftet och vill vänta med ett definitivt beslut om sin framtid. Det kan både bli ett nytt avtal med Bolivar, men även en återkomst till familjen i Göteborg och spel i Sverige.
- Jag ska erkänna att det har varit tufft. Det hade varit annorlunda om familjen var här med mig, men när det gällde ett år, så ville inte vi att tjejen skulle lämna sitt jobb i Göteborg, samtidigt som sonen är på dagis och utvecklas varje dag. Det bästa för dem var att vara kvar, men visst finns det dagar där man hade behövt dem extra efter en jobbig match eller träning, säger han.
- Det här är nog första och sista gången jag är borta från min familj på det här sättet. Nästa beslut ska de absolut vara delaktiga i. Jag tycker att jag har två år till att spela på hög nivå och kanske vill man hem och avsluta hemma, men först ska jag ta mig tillbaka till planen och sedan får man ta sig en funderare när säsongen är slut. Jag får också ta ett snack med mina agenter i Sverige och se om det finns något konkret intresse från någon klubb därifrån, fortsätter han.
Smedberg Dalence blir nästa år 35 år gammal, men har inga planer på att lägga av. Trots bitivis tuffa månader med höga förväntningar och annorlunda kultur i Boliva, så är hungern efter fortsatta framgångar på fotbollsplanen större än någonsin.
- Ohja, verkligen. Jag är som sagt 34, men jag har många år kvar att spela. Jag fick operera näsan, men har knappt råkat ut för några allvarliga skador i karriären. Jag ska nog kunna lira ett par år till. Jag är lika hungrig som när jag var 18 år.