Succékväll för Samuel Adrian
Franz Brorsson fick starta, hade otur som inte gjorde mål, och hade i övrigt hade en stabil match. Dessutom fick Egzon Binaku fick en halvtimme och Bonke Innocent 20 minuter.
Men ”fick-chansen”-spelaren var Samuel Adrian. Inte bara två assist, assist till ett bortdömt mål, och ett skott i stolpen, utan också ofta spelbar, öppnade upp anfall med några bra passningar, och hade några bollvinster högt upp. Med tanke på konkurrensen på centralt mittfält måste han vara bra varje gång han får minuter, och bägge hans starter i MFF har varit av god kvalitet. Det lilla negativa är att han fortfarande ibland tar någon bolltouch för mycket.
Rösler har sagt att MFF så ofta som möjligt ska starta med de elva bästa spelarna (och anpassa formation efter det), och att de som kommer in vid rotation därför alltid måste prestera om de vill få chans igen. I och med värvningen av Anders Christiansen, och Arnor Traustason och Samuel Adrians fina matcher där, så lär det i alla fall fortsatt bli många matcher med tre centrala mittfältare.
Hörnor mot en kort målvakt
MFF har testat olika hörnvarianter under Uwe Rösler, men i dag var det tydligt vad de ville utnyttja. Dritas målvakt var förhållandevis kortväxt, och MFF tryckte in maximalt med folk i närmaste zonen för att få stök snarare än smarta löpningar.
Det gav ett tveksamt bortdömt mål samt drog bort Drita-markering från Eric Larsson vid 2-0.
Ett år med Carlos Strandberg
För knappt ett år sedan fick MFF en chans på transfermarknaden: möjligheten att få in Carlos Strandberg. De tog den och generell konsensus var nog att MFF hade fyndat. Han kan trycka på i löp- och närdueller, och kan göra både enkla och svåra mål. Dessutom med en potential för att bli en rejäl storförsäljning.
Två mål i Champions League-kvalet i sommar, och totalt tio mål på 30 MFF-matcher. Sett till hans potential så har jag nog svårt att ge mer än betyget godkänt för det här året. Han borde nog höja sig någon liten nivå till om han vill ha lika många minuter framöver, då Marcus Antonsson och kanske Guillermo Molins blir nya anfallskonkurrenter. Ändå får man nog säga att MFF gjorde rätt som värvade honom, men bara om han fortsätter att höja sig.
Inte bra, men ganska optimalt
Det var ingen stor fotbollsmatch, men Malmö FF fick som de ville. Ingen match som slet för mycket på startspelarna, fem-sex nyckelspelare som fick mellan noll till 70 minuter, ingen resultatoro, några viktiga poäng hos ett par av spelarna, inga skador. Drygt 10 600 i publik får vara godkänt. Ett par i vanliga fall reservspelare stack ut positivt.
Visst saknades överkörning och en genuint underhållande match, men MFF fick ungefär vad de kunde kräva och vad de ville ha.
Det svåraste mot Drita var det psykologiska
Den kanske enda likheten mellan Drita och Vardar (laget MFF åkte ur mot förra året) var det geografiska. MFF:s fjolårsflopp kunde inte återupprepas mot Drita, för de var ett klart sämre lag. Vardar var ett lag som spelat jämt med Apoel och Dinamo Zagreb, och som senare slog ut Fenerbahce. Drita var ett lag som behövde förlängningar för att ta sig vidare mot lag från Gibraltar och Andorra.
Det enda MFF behövde bevisa var att Vardarmatchen inte satt kvar, att det inte var något som fick laget att prestera negativt. Det gjorde det inte, inte i denna omgången i alla fall.