Det är snart sju år sedan Pep Guardiola klev in på Ethiad Campus och tog över ansvaret för Manchester City. Uppdraget var att klubben som redan vunnit Premier League, FA-cup och Ligacup skulle bärga en titel i Europa. Något företrädarna Roberto Mancini och Manuel Pellegrini inte klarat av.
Sent lördag kväll var den en lycklig Pep Guardiola som sprang runt på gräset på Ataturk Olympic Stadium. Han kramade spelare, ledare och både egna anhöriga och de andras anhöriga. Han var långt från den arga och intensiva tränare vi ser på sidlinjen. Nu var det en blandning av lycka och lättnad.
Det var rätt härliga scener nära den del av kortsidan där Manchester Citys supportar. John Stones, Rodri, Ederson, Jack Grealish och de andra var uppe och hämtade familjemedlemmar som fick komma ner på gräset. Där kände man på medaljer och turades om att fotograferas med den gigantiska pokalen.
Efter en tung City-final där Inter dominerade periodvis och definitivt hade bäst möjligheter att göra mål (Romelu Lukaku har inte haft den bästa säsongen) så var trippeln bärgad. Rodri var den som skickade in det enda målet bakom André Onana och även om Phil Foden skapade ett jätteläge att göra 2-0 var 1-1 inte långt borta.
Efter matchen talade flera av City-spelarna om att de inte hade varit bra. Om att spelet inte stämde. Kanske var det anspänning? Trycket att vara nära den enda pokal man saknar och även en historisk trippel. Kombinerat med att Inter gjorde en stark insats där man såg till att City inte fick i gång det vanliga spelet.
Lägg till det att många kring Manchester City säkert undrade om det skulle bli som i Champions League-finalen mot Chelsea 2021. Då man förlorade och framför allt tappade Kevin De Bruyne efter att Antinio Rudiger sänkt honom. Nu fick belgaren kliva av redan i första halvlek med en skada och såg helt förstörd ut när han fick lomma mot bänken.
Inter hade inte bara spelet utan ägde även läktarna i Istanbul. Det var Inter-supportrarna som hördes genomgående även om klubbarna hade vars 20 000 på plats. Kanske var även de tagna av att se det egna laget ha svårt att få genomslag. Av norske succémannen Erling Haaland såg man inte mycket och han var inte ensam om att vara en skugga av det vi tidigare sett under säsongen.
I slutändan räckte Rodris mål, och även om det var nervöst ända fram till slutsignalen med en fast situation och en Emerson-räddning, så blir Istanbul 2023 där Manchester City bryter en ny barriär. Där man inte bara vann ligan och cupen i England utan även i Europa och hade en makalös vår.
På läktarna i Istanbul satt ägaren shejk Mansour och det var bara andra gången han såg klubben i en tävlingsmatch på femton år. Om det speglar ett intresse eller ej så har i varje fall inte investeringarna stannat av. En av världens rikaste män har fortsatt att skicka in miljarder i det som nu är världens bästa fotbollslag.
Men det räcker inte utan City Football Group är med och äger tolv klubbar runt om i världen. Från Belgien, Italien och Frankrike till USA, Australien och Sydamerika har man intressen. Man är är på väg att skapa ett eget ekosystem med spelare som utbildas och förädlas parallellt med att man sprider Citys namn och klubbfärger.
Det rimliga hade varit att tro att titeln i Istanbul snarare är början på något än slutet för en satsning. Att även om Pep Guardiola skämtade på presskonferensen om att gå i kapp Real Madrid, som med sina 14 triumfer i Europacupen och Champions League är i ganska ohotad ledning, speglar det en ambition.
Inget talar för att Manchester City drar ner på ambitionerna. Hemmaarenan ska byggas ut och det är givet att Pep Guardiola och de andra i City-ledningen har sikte på att bli ännu bättre. Även om en utpumpad Guardiola inte vill tala om nästa säsong och suckade åt av vd:n Ferran Soriano påpekat att nästa final går i London.
Vi kan inte glömma bort de 115 anklagelsepunkterna från Premier League gällande ekonomiskt fusk. Där ägarna från Abu Dhabi skickat in miljarder i klubben på falska grunder, enligt anklagelserna, och där man stått för större delen av kostnaderna för svulstiga sponsoravtal från företag i emiratet.
Den domen kommer vara avgörande inte bara för synen på vad Manchester City gjort sedan 2008 och riskera att skugga de 17 titlar det blivit. Eventuella straff kan få följdverkningar även i Europa-spelet och om Premier League går hårt åt klubben kommer blicken riktas mot Uefa som inte lyckades att fälla City.
Det är givetvis inget spelare och ledare har några tankar på vilket är fullt förståeligt. Det ligger i dagsläget långt från dem. De har bara fokus på festande och på måndagens hyllningsfärd i bussar genom Manchester. Nästa säsong är långt borta och de har gjort något historiskt genom att vinna Champions League och trippeln.
***
Istanbul hade väntat länge på finalen i Champions League efter att pandemin flyttade på matcherna 2020 och 2021. Ändå måste man undra kring valet av arena. Det är en friidrottsarena med efterföljande problem med avstånd, att komma nära och få önskvärd tajthet. Lägg till det att logistiken var urusel och att en del supportrar hade problem att nå fram i tid. Det måste gå att göra bättre.
***
Inters framtid då? Oerhört starkt att ta sig till final men kinesiska Sunings ekonomiska problem och att man har svårt att få ut kapital från Kina tynger klubben. Lägg till de ekonomiska förlusterna. I det perspektivet är det en bragd att vara nära Champions League-titeln.
Om klubben ska hänga kvar på den högsta nivån behöver ägandet av klubben bli stabilare. Sedan är den den eviga arenafrågan som gör att Inter och många andra Serie A-klubbar har svårt att konkurrera långsiktigt. Bygga nytt? Med eller utan Milan? Utan svar kan det dröja innan man är tillbaka på den här nivån.