Vittsjös nyckelspelare Tove Almqvist, 24, råkade nyligen ut för en allvarlig skada. Mittfältaren skadade sig i ett träningsmöte med Kristianstad och fick därefter föras med ambulans till sjukhus. Där och då var det inte klart vilken skada som det rörde sig om, men det är det däremot nu.
Almqvist berättar att hon nu fått besked om att hon skadat främre korsbandet och inre ledbandet i vänster knä. Därmed får den damallsvenska fjolårstrean klara sig utan spelaren under den kommande säsongen, som inleds till helgen.
- Det har varit mycket tankar senaste veckan. När något sådant här händer börjar man tänka, då det kommer mycket frågor. Nu har jag dock fått beskedet och det finns inget annat än att komma tillbaka, säger Almqvist till Fotbollskanalen.
- Jag har fått mycket insikter om vilka som betyder mycket för mig och jag har fått otroligt mycket kärlek och fina ord från min familj, mitt lag och mina vänner. Det har gett mig styrka och jag känner att jag tillsammans med dem kommer att klara det här. Det blir ett år med rehabilitering nu, samtidigt som jag flyttar hem. Mina kryckor är nu mina närmaste vänner, fortsätter hon lite skämtsamt.
Almqvist är just nu hemma hos sina föräldrar i Nyköping och kommer framöver att rehabiliteringsträna på Sophiahemmet i Stockholm. Så småningom kommer hon att återvända till laget i Vittsjö.
- Första tiden kommer jag att vara här. Jag kommer ändå inte kunna träna med laget, så det är skönt att ha den här tryggheten första tiden. Sedan vill jag besöka tjejerna och stötta dem så mycket jag kan, men jag kan inte bidra med mer än med att komma tillbaka så snabbt som möjligt. Jag vet att tjejerna kommer att göra allt för att ta så många poäng som möjligt.
Almqvist har nu gått vidare från den tunga smärtan efter skadan mot Kristianstad, men minns däremot lagkamraten Sandra Adolfssons stöd vid skadetillfället och de efterföljande timmarna på sjukhuset.
- Det var en smärta som jag inte upplevt innan, jag förstod direkt att något var sönder. Jag blev otroligt rädd och tänkte: "Vad händer nu?". Det var mycket tankar, men jag fick hjälp av Sandra Adolfsson i laget. Jag bara skrek, men hon tog mina händer och sa att jag skulle följa hennes andning. Hon sa att allt skulle bli bra. Där var hon en otroligt viktig del i att jag kunde andas igen, men jag kände direkt att något inte var helt, säger hon.
Almqvist fortsätter:
- Jag hade sedan inte med mig någon till sjukhuset. Jag hade ingen mobil och de fortsatte ju att spela matchen. De glömde bort mig på sjukhuset i ett mörkt rum och jag hörde bara en klocka som tickade och massa skrik från andra patienter.
- Där och då var det tungt, men jag har omgett mig med människor som får mig att må bra och har fått mycket kärlek. Jag är i en grupp som vill ha mig tillbaka och då kommer jag att kriga för det. Jag var redan efter en vecka motiverad att komma tillbaka. Visst finns det tunga dagar, men annars mår jag överlag bra. Det var bara första dygnet som var väldigt traumatiskt.
Nu ser hon bara fram emot att spela fotboll igen, troligen till nästa säsong.
- Jag vill bara kunna spela fotboll igen. Jag saknar sporten och laget. Man blir ju väldigt bortskämd med att man är omgiven av härliga människor varje dag och får känna den gemenskapen. Jag trivs otroligt bra i Vittsjö och saknar redan tjejerna mycket. Men jag vet att de är där när jag kommer tillbaka och det motiverar mig.