Och så kom äntligen dagen som så många Newcastle-supportrar längtat efter. Mike Ashley, ständigt ifrågasatt ägare sedan 2007, sålde klubben efter att uppgifter om en potentiell försäljning omgärdat klubben i flera år.
Efter att nyheten om ägandebytet blivit officiell sågs fans dansa på gatorna utanför hemmaarenan St. James Park och på Twitter skrev klubblegendaren Alan Shearer att "Klubben kan våga hoppas igen". För det är här förhoppningarna och drömmarna om en framgångsrik fotbollsframtid startar, med saudiska investeringsfonden Public Investment Fond (PIF) som ny ägare.
Enligt The Times köper PIF, som överses av landets kronprins Mohammed bin Salman, Newcastle för 300 miljoner pund, nära 3,6 miljarder kronor - en affär som hade kunnat bli av redan under 2020. Förra sommaren uppgavs PIF vara intresserat av att köpa 80 procent av aktierna i Newcastle, även då för summan 300 miljoner pund. Men på grund av en "utdragen processen" under dåvarande omständigheter i kombination med "den globala osäkerheten" som rådde blev köpet inte av.
Beloppet på nära 3,6 miljarder kronor som PIF nu uppges betala för att ta över som ny ägare i Newcastle kan dock inte anses vara en ansenlig summa för den saudiska investeringsfonden. PIF uppskattas nämligen ha ett nettovärde på hela 320 miljarder pund, vilket betyder att Newcastle nu har den överlägset rikaste ägaren i Premier League. Manchester Citys Sheikh Mansour, som tidigare var ligans rikaste ägare, har i jämförelse ett nettovärde på cirka 22,9 miljarder pund.
Det är ekonomiska tillgångar som har gjort att många Newcastle-supportrar nu har omfamnat drömmen om sportslig framgång på fotbollsplanen inom kort, en dröm som anses vara möjlig att uppnå med hjälp av en exempellöst rik ägare som är beredd att investera stora pengar i klubben. Detta även om Financial Fair Play (FFP) kommer att reglera hur mycket pengar som kan satsas varje år.
Men bland alla framtidsdrömmar hörs samtidigt bekymrade och ifrågasättande röster kring Newcastles nya ägare PIF. Den statliga investeringsfonden överses av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, som överlåtits makten i landet från sin far och tillika kung Salman bin Abdul Aziz.
Mohammed bin Salman, eller MBS som han också kallas, är inte bara styrande i en kritiserad diktatur där invånarna har begränsad yttrandefrihet och där brott mot mänskliga rättigheter systematiskt begås - han har också anklagats för att ligga bakom mordet på en regimkritisk saudiarabisk journalist vid namn Jamal Khashoggi.
Det här är historien om en mäktig, mordanklagad och kopiöst rik kronprins från Saudiarabien som nu ska ge sig in i den Europeiska toppfotbollen. Blickarna riktas mot en av världens mest klassiska klubbar, Newcastle - och Mohammed bin Salman.
Men vi tar det från början. I januari 2015 utsågs Salman bin Abdul Aziz till ny kung i Saudiarabien. Kort efter att Salman bin Abdul Aziz blivit kung utsågs hans son Mohammed bin Salman till både försvarsminister och vice kronprins. MBS har kallats "arkitekten" bakom kriget mot Jemen, som han var med och inledde 2015 i sin roll som försvarsminister.
Mohammed bin Salman fick snabbt därefter flera ansvarstyngda poster som biträdande premiärminister och chef för ekonomi- och utvecklingsfrågor. Han blev även ordförande i den statliga investeringsfonden PIF, som arbetar med att investera Saudiarabiens intäkter och besluta om hur landets pengar ska fördelas.
2017 utsågs Mohammed bin Salman till kronprins av sin far. Trots att MBS formellt är kronprins i dag har hans pappa överlåtit styret och makten till honom, det är alltså bin Salman som är den egentlige ledaren i landet.
När Mohammed bin Salman kom till makten gjorde han flera sociala förändringar som hyllades av invånarna, främst av den yngre saudiarabiska befolkningen. Han låg bland annat bakom reformer som begränsade den religiösa polisens makt samtidigt som kvinnor fick börja köra bil och nöjestillställningar som konserter samt biografer tilläts i landet.
Delar av befolkningen ansåg att Mohammed bin Salman stod för det nya, moderna Saudiarabien. Samtidigt har han varit styrande i det som av många anses vara en av världens värsta diktaturer och landet har vid upprepade tillfällen fått utstå kritik då yttrandefriheten anses vara begränsad och mänskliga rättigheter inte efterlevs. Dessutom har kritik mot regimen inte varit tillåtet i landet, och rapporter om regimkritiker som fängslats och "behandlats illa" har varit återkommande.
I oktober 2018 anklagades Mohammed bin Salman för att ha varit inblandad i planeringen av mordet på den regimkritiske och saudiarabiske journalisten Jamal Khashoggi. Jamal Khashoggi hade en kolumn i Washington Post där han ofta kritiserade regimen och hur makten fungerade i Saudiarabien. 2018 besökte Khashoggi det saudiska konsulatet i Istanbul, Turkiet för att ordna papper till sitt stundande bröllop.
När Jamal Khashoggi kom in på konsulatet omhändertogs han av saudiska agenter. Enligt rapporter från flera internationella medier ska ljudfiler från turkiska spioner ha avslöjat att Khashoggi ströps till döds innan hans kropp styckades med en bensåg, som de ditsända saudiska agenterna hade tagit med sig till Turkiet i en portfölj.
Flera utländska säkerhetstjänster har pekat ut Mohammed bin Salman som inblandad i mordet. Enligt en rapport från FN fanns det "trovärdig bevisning" i utredningen som kopplar MBS till mordet. Efter händelsen fick kronprinsen smeknamnet "Mister Bone Saw", vilket han försökte rentvå sig från. Mohammed bin Salman ställde upp i intervjuer med flera olika internationella medier och förnekade sin inblandning i Jamal Khashoggis död.
FN:s utredare Agnes Callamard, som sammanställde rapporten, menade att Jamal Khashoggis död var ett "internationellt brott".
- Rapportens slutsats är att Khashoggi föll offer för en övervägd och planerad avrättning. Ett utomrättsligt mord som Saudiarabiens stat är ansvarig för under den internationella lagen om mänskliga rättigheter, sa hon i en intervju med The Guardian.
Trots skandalen fick Mohammed bin Salman sitta kvar på makten i Saudiarabien. En bakomliggande anledning till det uppges vara att det vid tidpunkten fanns starka intressen som höll honom kvar då MBS hade en bra relation med USA och tidigare presidenten Donald Trump. Relationen mellan USA och Saudiarabien och affärerna om vapen samt militärt stöd ansågs vara viktiga att värna om, vilket enligt flera uppgifter ledde till att MBS fick sitta kvar.
Nu vänds blickarna mot fotbollsvärlden. I torsdags blev det officiellt att Public Investment Fond, med Mohammed bin Salman på ordförandeposten, köper engelska Newcastle för nära 3,6 miljarder kronor. I samband med affären bekräftade Premier League att ligaorganisationen har fått juridiskt bindande försäkringar om att Saudiarabien inte kommer att lägga sig i kontrollen av klubben.
Detta trots att kronprinsen och landets verklige makthavare Mohammed bin Salman också är ordförande för Saudiarabiens investeringsfond PIF, som beslutar om landets investeringar. Men det är inte bara frågan om huruvida Newcastle nu blir en statägd klubb eller inte som är på tapeten.
Tidigare har kritiska röster riktats mot Manchester City och Paris Saint-Germain som ägs av oljestaterna Abu Dhabi respektive Qatar. Två klubbar vars sportsliga framgångar på planen många gångar har överskuggats av politiska och ekonomiska frågor som figurerat kring klubbarnas ägare. Frågetecken har framförallt funnits kring ägarnas faktiska bakomliggande intressen med investeringarna i fotbollen.
"De här länderna investerar i fotboll för att få oss att sluta prata om och uppmärksamma saker som sker i de här länderna. Jag tänker på situationen med migrantarbetare, ojämställdhet och i vissa fall politiskt förtryck. I stället för att prata om sådant så pratar vi om Messi i PSG eller De Bruyne i Manchester City. Fotbollen gör länderna rumsrena", har Simon Chadwick, professor i idrottsekonomi, tidigare sagt till TV4/Fotbollskanalen.
Qatar och Abu Dhabi är redan en del av den Europeiska toppfotbollen och både PSG och Manchester City har skördat stora sportsliga framgångar senaste åren - mycket tack vare pengarna från sina ägare. Nu är Saudiarabiens investeringsfond Public Investment Fond, som anses vara en av världens rikaste fonder, på väg att bli detsamma.
I samband med att PIF försökte köpa Newcastle förra året skickade människorättsorganisationen Amnesty ett brev till Premier Leagues ledning där ligaorganisationen uppmanades att stoppa den eventuella affären. Amnesty menade nämligen att ligan riskerade att bli en plats där "aktioner som är djupt omoraliska och som går emot internationell rätt" täcks över.
Även Hatice Cengiz, Jamal Khashoggis fästmö, var kritisk till att Premier League övervägde att acceptera kronprinsen som ny ägare för Newcastle. I en intervju med The Telegraph menade hon att Mohammed bin Salman endast vill investera i en fotbollsklubb för att tvätta bort sitt rykte efter mordet.
- Det är skrämmande att få höra att kronprinsen är på väg att få vad han vill: Att tvätta bort sitt rykte, sa Cengiz till The Telegraph enligt Middle East Eye.
- Jag frågar vad som plötsligt har förändrats nu? Det finns fortfarande ingen rättvisa för mordet på Jamal. Jag uppmanar Premier League att inte ge vika - det här är rätt tid att visa mod och stå upp för principer. Det kommer att visa mördarna att de inte kan tvätta bort sina brott. Ligan måste föregå med gott exempel för alla fotbollsfans och alla människor som säger nej till mord.
Då blev affären aldrig av - men nu står Newcastle med en ny ägare. Och det är en ny ägare med nya pengar som är på väg in i toppfotbollen - samtidigt som en fotbollsklubb i norra England får förberedda sig på att eventuellt förknippas med en ägare vars ordförande även är styrande i Saudiarabien. En fotbollsklubb som kan komma att förknippas med sin ägares handlingar och ställningstaganden i olika politiska frågor.
Samtidigt väntar stora investeringar i Newcastles spelartrupp. Enligt Daily Mail tillåts Newcastle nu att spendera omkring 200 miljoner pund, drygt 2,3 miljarder kronor, över en treårsperiod. Investeringar som kan komma att ge framgångar på planen inom bara några år, investeringar som ger vissa fans all anledning att fortsätta dansa och drömma - men det är också investeringar som ger vissa fans all anledning att ifrågasätta vilket pris klubben ska behöva betala för sportslig framgång.