Tre svenskor lämnade i fjol damallsvenskan för att spela för Everton i Women’s Super League. Och det började skakigt. Willie Kirk fick lämna efter ett par omgångar och sedan bytte tränarna av varandra.
Everton som hade uttalat sig om att man vill nå Champions League fick i stället kämpa för att hålla sig kvar.
- Man kan inte säga nu att vi ska spela Champions League när vi höll på att åka ur ligan förra året. Det är bara att ta match för match och se hur det känns efter första matcherna. Vart kan vi hamna? Kanske sätta ett internt mål, men vi vill inte slåss om överlevnad, säger hon.
Mittbacken menar vidare att det kanske är skönt för vissa att man nu går in i den nya säsongen med mindre press på axlarna.
- Jag tror att det är individuellt från spelare till spelare. Vilka som klarar press och vilka som inte klarar av det. Sedan vet vi alla hur det blev förra säsongen, vart vi slutade och hur den var. Alla har nog samma mål att vi inte ska hamna där igen. Där får vi börja, sen får man se under säsongens gång det kanske går skitbra, det kanske går skit. Det vet man ju inte, säger hon.
Anna Anvegård har återvänt till Sverige men Hanna Bennison och Nathalie Björn gör sig redo för säsongsstarten – och det med en ny tränare.
Danske Brian Sörensen har inför säsongen tagit över och Everton har blivit lite av en skandinavisk koloni. Och känslan inför säsongsstart känns bra.
- Ja, vi säger ju ”Danish FC” nu, säger Nathalie Björn och skrattar innan hon fortsätter:
- Skämt åsido, det känns bra. Vi har haft tre träningsmatcher som jag har varit med på, en mot Villa, Häcken och en mot United. Det har känts bra hittills. Brian är en väldigt duktig tränare, väldigt taktisk och fokuserar på sättet han vill spela på.
Vad tror du det betyder att nu får en fräsch nystart?
- Det blir lite som förra året när vi värvade in väldigt många spelare. Men största skillnaden nu är att vi fått in en ny ledarstab och tränare som fått ordning på laget. Så har det känts under försäsongen i alla fall att vi har en identitet och vet hur vi vill spela. Sedan har vi tagit in jättebra spelare, men någonstans handlar det om att tränaren får i gång laget. Det var det vi saknade förra året – så en blandning av båda.
Björn menar att Sörensen har en klar vision. Den danske tränaren vet hur han vill spela vare sig man ställs mot Chelsea eller ett sämre motstånd.
- Han har principer i hur vi vill pressa, bygga upp och formera oss i vissa situationer och det har vi inte haft förut. Vi bytte tränare tre gånger och fick aldrig nog identitet i princip.
Ja, med mycket som känns rätt är det inte mycket som kan gå fel och förväntar sig en säsong där man inte behöver slåss för att hålla sig kvar i WSL.
- Vi vill inte förlora lika mycket i alla fall. Jag tror att vi kan spela bra fotboll i år, det är tron. Jag tror att vi kommer spela en rolig och bra fotboll som gör att vi ligger högre upp i tabellen, och jag tror inte att vi kommer slåss om överlevnad.
Sommarens EM slutade med ett uttåg i semifinalen för det svenska landslaget, där fick Nathalie Björn flera gånger kliva upp på mittfältet i rollen som ”sexa”. En roll som hon nu även fått testa på i klubblaget.
- Jag har ju fått spela lite sexa i Everton, så de kanske har pratat ihop sig. Vi (Nathalie Björn och Peter Gerhardsson), har en dialog hela tiden och vi ser mig som mittback. San fick jag ju spela nästan ett helt mästerskap i den positionen så jag känner mig mer och mer trygg. Sedan är den startsträckan som har varit från att spela mittback i klubben och mittfält här är kortare. Nu med EM bakom mig känner jag mer självförtroende i den positionen, sen vet man aldrig. Det kanske är så att jag tränar som mittback och står där som sexa. Men vi har haft en bra dialog och han är öppen i sin kommunikation och det känns också bra att veta vad de tänker.