Jönköpings Södra lider, både ekonomiskt och sportsligt. Under 2017 ramlade Smålandsklubben ur allsvenskan, och i dagsläget är laget nästjumbo med åtta poäng efter tio omgångar i ettan södra.
I samband med degraderingen till ettan stormade det i klubben, på flera olika sätt och vis, däribland kring sportchefen Junes Barny, som under en period var portad, samtidigt som klubben senare drabbades av ett transferförbud efter att ha missat att registrera en övergång.
J-Södras ekonomiska situation beskrevs också i fjol som ”djupgående, allvarlig och akut”, men i slutändan blev det en vinst på 1,7 miljoner kronor för räkenskapsåret 2023, samtidigt som klubbens egna kapital var på minus 3,8 miljoner kronor och de kort- och långfristiga skulderna var på 4 respektive 9,7 miljoner kronor (totala skulder på 13,7 miljoner kronor). Vidare låg klubbens kassa/bank, alltså tillgängliga likvida medel, på endast 64 000 kronor i slutet av förra året.
Under onsdagen slog J-Södra åter larm gällande sin ekonomiska situation, då klubben gick ut med en swish-kampanj, ”Tusen Gröna Hjärtan”, med ett mål om att på en månad få minst tusen personer att bidra med totalt en miljon kronor. Detta då föreningen kommer att ha brist på pengar i sin kassa i juni, och behöver utrymme för att kunna betala leverantörer.
Ordförande Bengt Spjuth berättar att situationen är allvarlig, och påtalar att det var på medlemmars initiativ med den nya swish-kampanjen.
- Efter att vi hade berättat om det ekonomiska läget under ett medlemsmöte, så hörde flera medlemmar av sig om att köra en swish-kampanj, då de vill vara med och bidra, och därmed födde vi den här idén, säger Spjuth till Fotbollskanalen.
Vad innebär det för er om ni inte lyckas med den här kampanjen?
- Då är det egentligen bara att titta på nya lösningar. Det här är ett spår som vi kör nu, och det rasslade in ett antal ”tiotusingar” ganska snabbt, så vi känner att vi nog har landat rätt i den meningen att människor vill hjälpa och bidra.
Samtidigt finns fortsatt skulder på runt tolv miljoner kronor kvar. Där finns en åtgärdsplan för att förhoppningsvis lyfta stora delar av skulderna senare i sommar.
- Det är självklart allvarligt när man har tolv miljoner kronor i skulder, men det som är positivt är att vi under ett år har fått ner skulderna från 16 till tolv miljoner. När vi nu har gått ner från superettan till ettan har vi samtidigt halverat vår intäktsmassa från 30 till en budget på 16 miljoner kronor. Då får du också ett mycket sämre kassaflöde, och när man inte har pengar i kassan sedan tidigare, så påverkar det likviditeten väldigt starkt, säger Spjuth och fortsätter:
- Vi visste redan i början av året vad vi hade för utmaningar att se fram emot, och nu är vi där och för att inte hamna i ett akut läge, så gör vi det här för att få ett tillskott ekonomiskt, och det har redan strömmat in pengar, samtidigt som vi får arbetsro med vår stora plan för att lyfta av en större del av våra skulder.
I grunden finns det en treårsplan för att bli av med alla skulder, men förhoppningsvis går det fortare.
- Vi har själva en bild av att vi ska ha betat av i stort sett allt på tre år, men i de bästa av världar går det arbetet fortare. Vi är inne i det arbetet nu, då vi jobbar på ett antal lösningar som förhoppningsvis går i lås till sommaren. Det är det vi jobbar med väldigt intensivt.
Vad är det för typ av lösningar ni jobbar med för att bli av med skuldberget?
- Vi sa under medlemsmötet att vi inte går in och beskriver dem. Det är av den anledningen att externa parter är inblandade, och det är därmed för att inte tappa tempo och för att parterna ska behöva lägga tid på att svara på frågor och så vidare. Vi vill jobba i det tysta och vinner förhoppningsvis tid på det.
Finns det en oro för konkurs?
- Vi tänker inte så. Vi jobbar utifrån att hitta lösningar, så vi funderar på det, men det går inte att hymla med att vi har ett ansträngt ekonomiskt läge. Den verkligen har föreningen också haft under många år. Det är bara att konstatera, se på med öppna ögon och försöka hitta lösningar.
Spjuth tror samtidigt att J-Södra kommer vända sportsligt och stanna kvar i ettan till nästa år. Detta trots att det inte finns pengar till investeringar i truppen.
- Det är en utmaning sportsligt, då vi har haft en trög vår så här långt. Vi är samtidigt övertygade om att vi ska reda ut det, och det som talar för det är att det är en väldigt bra grupp. De trivs och det är ett väldigt bra gäng. Spelarna är självklart besvikna över att det inte har blivit ett bättre utfall med många uddamålsförluster som givetvis är jobbiga för dem, säger han och fortsätter:
- Man får samtidigt komma ihåg att större delen av truppen är helt ny. Vi har rekryterat unga spelare, där i princip hälften inte har spelat högre upp än division 2. Då tar det sin tid att sätta det, både med att få ihop gruppen och med att spelare ska vänja sig vid ettan-fotboll. Vi är tvungna att jobba så här, då vi har väldigt små medel, så det är mycket lokalproducerat, där tre av fyra spelare i dagens trupp är skolade i vår akademi. Vi har samtidigt en lika stark optimism och tro som när vi gick in i säsongen.
Vad finns det för oro kring vad som händer med klubben om ni ramlar ner till division 2?
- Vi pratar inte i de termerna, att vi kan ramla ner. Jag tror att det är bra. Nu är vi i ettan och ska se till att hänga kvar. Om vi gör en bra fortsättning har vi ett ettan-kontrakt. Det är vad vi kan förvänta oss.
Det har varit rörigt i klubben. Vad talar för att det vänder för er ekonomiskt och sportsligt?
- Jag tror så här: Planen är att vi ska bottna i år, sätta en bottenplatta och ett fundament och utifrån det tar vi oss vidare uppåt. Det som talar för det är att vi gör det på riktigt. Vi göra inga "quick fixes", vi gör det på riktigt från grunden med unga talanger som ”peakar” om ett antal år. Det är inte bara för att vi ska studsa tillbaka, utan för att bygga något hållbart över tid. Så tänker vi med ekonomin också. Vi ska få ordning på den och har en ruskigt bra kostnadskontroll, där vi följer vår budget till punkt och pricka. Organisationen bygger vi också om med en större numerär, samtidigt som fler inte är arvoderade. Vi sänker kostnader, involverar fler och ökar engagemanget.